"Då", "ju", "liksom" etc. - diskurspartiklar och påhängsuttryck

hade en gubbe på jobbet i går som skulle förklara lite om skyddsutrustning, lyftteknik m.m Gubben avslutade varenda mening med då

Ska jag visa den här apparaten då, läsa det här då, ska man lyfta då, höra på då, trycka här då, byta den då, använda den då, skriva på då, gå hit då...varenda mening då, då, då, då..höl på å bli vansinnig på gubbjäveln..fan måste han säja då, då., Varför måste vissa säja då? erom osäkra påvarom ska säja eller?

På gymnasiet hade vi en lärare som sa "då" i var och varannan mening, fast kanske inte på riktigt samma irriterande sätt som den du stött på. Några klasskompisar satt en lektion och gjorde "då-analys". De tog en minut i taget och räknade antalet "då" läraren sa och ritade diagram.

Är det inte vanligare att säga "va" i tid och otid, eller är det bara så här i Skåne? Min far pysslade med det ett tag, men det verkar jag ha lyckats få stopp på. Det är väl en undermedveten grej, helt enkelt.

Du gick möjligtvis inte Dagy?

Vad är Dagy? Det var Gärdesskolan i Gislaved.

hahaha! Vi hade en föreläsare som sa "´ähh!" helt sjukt mycket i varenda mening så jag och en kursare satt och räknade hur många hon hann med.
Jag tror det låg på ca 13 "ähh" per minut.

"Jag.. ähh, ska prata ähh, om denominationsformer som ähh, kan ses som en ähh, pentekostal... ähh grupp. Öhm ääääähh ja, äh äh.." osv...

//Cyborgs

Hehehe...lika irriterande är det när man stöter på en genuin stockholmare som lägger in "dårå" i slutet på meningarna.

Och skåningar lägger helt omotiverat in "ju" i slutet av meningarna. Värmlänningar lägger in "då" i slutet av sina meningar.
Fattar inte varför?

Precis vad jag skulle skriva! Det låter så jävla störigt på nåt vis, ungefär som dom menar "det som jag säger nu borde du redan ha begripit".

Av egen erfarenhet skulle jag säga att göteborgare har en tendens att avsluta meningar med "dårå" och "då", speciellt när de förklarar någonting.

Väldigt många människor lägger till ett tvekande "så de..." efter att de berättat något, ungefär som de vill markera att det är deras samtalspartners tur att ta över samtalet. Tror inte man sade så för tio år sedan.

har jag aldrig märkt hos skåningar... kan ju vara för att jag är Lundabo, och här har vi ett väldigt neutralt språk.