Citat:
Översett skiten till engelska och skicka till personer som Michio Kaku, Rob Bryanton etc!
Ålder: 20
Kön: Man
Drog och dos "Special" från TT, 1 och en halv lapp = 225 ug
Tidigare erfarenheter: cannabis, tjack, mdma och svamp.
Förord:
Hade egentligen inte tänkt skriva denna rapporten men nu någon dag efteråt känner jag mig mer eller mindre skyldig att dela med mig av denna otroliga resa.
Hade tidigare kört på dessa special lappar med två veckors mellanrum 4 gånger innan. Och märkte att mina första trippar skilde sig avsevärt från den senaste gången.
Allt mindre lek och allt mer allvar, trots samma dosering.
Det var trippen innan denna som gav mig mina första blickar in i ett parallellt universum.
Först trodde jag att det var ren inbillning, drogen spelade mig såklart ett spratt! Inte kunde jag ha kommit till ett annat universum?
Dessa hallucinationer skilde sig avsevärt från mina tidigare upplevelser, det var inte längre fråga om någon perceptuell distorsion, detta var på riktigt!
För de som inte vet vad ett parallellt universum är så kan jag först berätta vad det handlar om.
Föreställ dig det rummet du sitter i, fast som om någon har bytt ut varje objekt i rummet mot något snarlikt. Så snarlikt att bara den som lever där kan säga att dessa objekt inte tillhör ens universum. För en främling skulle dessa små saker vara mycket svårare att urskilja!
Föreställ er nu samma sak, fast att ni byter kropp med andra människor som bor i ett likadant hus i ett parallellt universum! Min senaste tripp vände upp och ner på min uppfattning om ALLTING.
Nu ska jag berätta vad som hände!
Klockan är 23.30 och en planerad tripp skall nu påbörjas. Därav åker 1 och en halv lapp "special" under läppen och det ungefär 30 minuter innan första känningarna kommer.
Första timmen kändes ungefär som jag hade rökt en rejäl spliff, med en väldigt skön eufori i kroppen.
Allteftersom kom CEV följt av OEVs, allt i sin ordning tänkte jag. Efter detta blir tid ett begrepp jag inte längre bryr mig om.
Sen händer det, på EXAKT samma vis som mina förra tripp! Jag öppnar fönstret och blir som fryst när jag tittar mot trädtopparna och tänker: Vänta lite nu, ska dom verkligen se ut sådär? Träden stod helt annorlunda mot vad dom brukar göra. Jag tar tag i fönsterhandtaget och märker att detta handtaget är ju inte som vanligt!
Vänder mig om och blickar in mot rummet och ser följande:
Fåtöljen hade ändrat form, fläkten var av en annan design. Bokhyllan hade flyttat sig någon meter, sängen hade fått sig ett nytt örngott! Datorns tillbehör var snarlika men kände ändå att dessa inte tillhörde mig.
Allting hade samma dimensioner i stort sett fast med olika detaljer och färger, som om någon hade dragit på ett stort lotteri-hjul som slumpar ut alla objekt mot liknande objekt!
Tänkte ännu en gång följande: Detta är en drog som får mig att uppfatta saker på ett annat vis än normalt. Såsom jag visste den kunde göra! Fast någonstans inombords visste jag att något var snett.
Sist detta hände mig valde jag att bara lägga mig i sängen och lyssna på musik tills det gick över och jag åter fann mig i mitt eget universum.
Denna gången ville jag utforska hur långt kaninhålet sträckte sig. Så jag gick och satte på min TV och märkte att det nu var 90-tals reklam som spelades på den. Nostalgi tänkte jag och njöt lite över hur bra den var i jämförelse med dagens skräp.
Jag ville se hur det var utomhus, så jag tog på mig "någons" skor och gick ut.
När jag var 20 meter från vägen hände det sjukaste jag dittills upplevt. Min hållning ändrades markant, mitt axelparti höjdes upp ungefär 15-20 cm och jag var plötsligt 2 meter lång och riktigt muskulös. Första gången jag skiftade till en annan kropp, otroligt svårt att beskriva den känslan.
Jag gick på en osynlig räls, en förutbestämd väg som mina ben traskade på autopilot. Efter några steg fick jag full kontroll. Och luften var så härlig att andas in, det kändes som jag andades ren syrgas och fick gåshud när jag kände hur skön luften var.
Jag tvekade inte längre, detta var på riktigt och var fullt lika verkligt som jag nu sitter här och skriver dessa rader.
När jag kom fram för att inspektera brevlådan ändrades plötsligt min kroppshållning återigen, fast denna gången till de värre. Jag sjunker ihop och kände mig tjock och gammal, min andning var plötsligt rosslig och hes. Jag kände mig andfådd och knäsvag, mina händer var rynkiga och naglarna var målade lila.
Jag hade blivit en kärring. Jag tittar mig omkring och märker hur min omgivning hade ändrats, blad och gräs hade ändrats från grönt till bronsfärgat. Min bil hade blivit lila!
Jag kommer in i huset och slår mig ner vid tv:n igen, mitt inre ville slänga mig framför tv:n som vanligt men denna kroppen tillät inte detta, nej nu skulle det ske långsamt och försiktigt, fick lyfta upp benen på fotpallen med händerna då de var alldeles stela.
När jag pratar märker jag hur mitt talesätt är helt annorlunda. I mitt huvud skickas meningen jag vill tala korrekt men resultatet får en mer vresig och ålderdomlig "dialekt".
Exempel:
( i mitt huvud)= Vilket universum är jag i?
(rösten)= Vecket universum befinnner jah mig ei.
Jag märker hur allting skiftar återigen inom loppet av en sekund. Tv kontrollen ändras i min hand, tv-
bordet byter form. Tv:n blir grå istället för svart. Denna gången blir jag ännu äldre och jag känner hur mitt hjärta kämpar.
Det skiftar två gånger till inom loppet av 10 minuter innan jag märker att Tv:n nu sänder budskap till mig och dessa människor som alla har bytt kroppar med varandra.
Dessa budskap skickades i form av sekvenser i det program jag tittade på var editerade och sammansatta för att ge mig information.
Denna information gick ungefär såhär:
Vi vet vad som har skett.
Vi försöker just nu att återställa er.
Följ våra anvisningar så ska vi återställa er till rätt universum.
Genom att befinna er på samma plats som era medmänniskor kan vi återställa er.
Jag gick upp och tittade mig i spegeln, jag var nu en 40-årig gubbe.
Efter detta kom nästa övertygelse att detta verkligen skedde:
Tänk att ni är en trasdocka med en magnet i huvudet samt i armar/ben en "Magnetisk kraft" kontrollerar med små rörelser.
Allt detta för att leda mig mot samma position som en annan kropp i ett annat universum befinner sig.
Jag visste inte vad jag skulle ta mig till, jag vill ju stanna och fortsätta utforska detta nya universum,
inte åka tillbaka till det gamla!
I vilket fall lät jag denna magnetiska kraft ta mig till de platser där jag fick skifta kroppar igen, kanske var de 3 skiftningar innan jag blev ledd till min cykel, då nästa skiftning var en bit bort. så jag började cykla så gott jag kunde med bräckliga knän mot en oviss destination, vägar jag tidigare känt så väl var dubbelt så långa, uppförsbackarna var helt olidliga och min kondition var rena skämtet.
Det visade sig att den person jag skulle byta kropp med också hade cyklat en bit bort mot en kohage i närheten. När jag kom fram till destinationen och bytt kropp kände jag mig åter igen ung, och detta kan jag säga var en lättnad efter alla gamlingar jag hade varit inlåst i.
Plötsligt känner jag hur den magnetiska kraften vill få mig att titta mot kossorna i hagen, jag försöker vända mig bort men den gör samma sak igen. Jag blir stående stirrandes mot ett gäng kossor som sitter där och stirrar rakt tillbaka, helt fridfulla.
Det är nu jag får en slags uppenbarelse, den multidimensionella varelse som styrt mig och de andra människorna i samma situation. Den får mig att begripa och ger mig ett perspektiv via ren tankeöverföring. Väsendet ser oss människor som... Kossor, boskap.
Där de parallella universumen kan ses som "hagar" väsendet använder för att utföra ett socialt experiment i grandios skala. Allt detta för att se vad vi gör för olika val i livet baserat på våra olika förutsättningar.
Efter en liten stund uppfattar jag att nu vill "väsendet" att jag ska återvända till huset. Men efter halva vägen får jag plötsligt för mig att stanna och grubbla om jag verkligen vill återvända, detta kanske är min sista chans att se dessa fantastiska nya världar.
Väsendet börjar tappa sitt tålamod med mig och nu känner jag hur den nästan hugger tag i mig och jag hör ett svagt "Står du där och väntar?" i vinden.
Jag vänder om cykeln och försöker fly därifrån, dock visar det sig att det är helt omöjligt att cykla i en uppförsbacke med en arg multidimensionell varelse som hela tiden motarbetade mig.
Och i mitt inre började jag inse att jag inte hörde hemma där, det var inte min plats.
Det var helt enkelt inte tänkt att jag skulle vara där. Och denna känsla helt genomsyrade mig tills jag inte kunde fortsätta längre.
Efter en stund var jag åter i tv-soffan. Seinfeld visades och det var precis i öppnings scenen när Jerry utför sin stand-up. Meddelandet var i runda slängar något såhär:
-Äntligen har vi löst det
-Ledsen för obekvämheten
-Vissa personer vill leka med saker de inte förstår sig på.
Jag stängde av och sprang till spegeln, där bevittnade jag en något yngre version av mig själv.
Då gick jag genast till datorn och satte mig för att ytterligare inse att jag ännu inte var i mitt universum. Vissa saker stämde inte helt ännu.
Jag hade en vattenflaska på bordet och plötsligt hör jag återigen denna svaga röst viska "Vatten". Känner mig genast törstig och tar några klunkar medan jag blundar.
När jag öppnar ögonen befinner jag mig här i detta universum. Springer genast och kollar alla objekt i huset för att försäkra mig, sedan sätter jag mig ner, helt mållös.
Slutord:
Det var det hela.
Kön: Man
Drog och dos "Special" från TT, 1 och en halv lapp = 225 ug
Tidigare erfarenheter: cannabis, tjack, mdma och svamp.
Förord:
Hade egentligen inte tänkt skriva denna rapporten men nu någon dag efteråt känner jag mig mer eller mindre skyldig att dela med mig av denna otroliga resa.
Hade tidigare kört på dessa special lappar med två veckors mellanrum 4 gånger innan. Och märkte att mina första trippar skilde sig avsevärt från den senaste gången.
Allt mindre lek och allt mer allvar, trots samma dosering.
Det var trippen innan denna som gav mig mina första blickar in i ett parallellt universum.
Först trodde jag att det var ren inbillning, drogen spelade mig såklart ett spratt! Inte kunde jag ha kommit till ett annat universum?
Dessa hallucinationer skilde sig avsevärt från mina tidigare upplevelser, det var inte längre fråga om någon perceptuell distorsion, detta var på riktigt!
För de som inte vet vad ett parallellt universum är så kan jag först berätta vad det handlar om.
Föreställ dig det rummet du sitter i, fast som om någon har bytt ut varje objekt i rummet mot något snarlikt. Så snarlikt att bara den som lever där kan säga att dessa objekt inte tillhör ens universum. För en främling skulle dessa små saker vara mycket svårare att urskilja!
Föreställ er nu samma sak, fast att ni byter kropp med andra människor som bor i ett likadant hus i ett parallellt universum! Min senaste tripp vände upp och ner på min uppfattning om ALLTING.
Nu ska jag berätta vad som hände!
Klockan är 23.30 och en planerad tripp skall nu påbörjas. Därav åker 1 och en halv lapp "special" under läppen och det ungefär 30 minuter innan första känningarna kommer.
Första timmen kändes ungefär som jag hade rökt en rejäl spliff, med en väldigt skön eufori i kroppen.
Allteftersom kom CEV följt av OEVs, allt i sin ordning tänkte jag. Efter detta blir tid ett begrepp jag inte längre bryr mig om.
Sen händer det, på EXAKT samma vis som mina förra tripp! Jag öppnar fönstret och blir som fryst när jag tittar mot trädtopparna och tänker: Vänta lite nu, ska dom verkligen se ut sådär? Träden stod helt annorlunda mot vad dom brukar göra. Jag tar tag i fönsterhandtaget och märker att detta handtaget är ju inte som vanligt!
Vänder mig om och blickar in mot rummet och ser följande:
Fåtöljen hade ändrat form, fläkten var av en annan design. Bokhyllan hade flyttat sig någon meter, sängen hade fått sig ett nytt örngott! Datorns tillbehör var snarlika men kände ändå att dessa inte tillhörde mig.
Allting hade samma dimensioner i stort sett fast med olika detaljer och färger, som om någon hade dragit på ett stort lotteri-hjul som slumpar ut alla objekt mot liknande objekt!
Tänkte ännu en gång följande: Detta är en drog som får mig att uppfatta saker på ett annat vis än normalt. Såsom jag visste den kunde göra! Fast någonstans inombords visste jag att något var snett.
Sist detta hände mig valde jag att bara lägga mig i sängen och lyssna på musik tills det gick över och jag åter fann mig i mitt eget universum.
Denna gången ville jag utforska hur långt kaninhålet sträckte sig. Så jag gick och satte på min TV och märkte att det nu var 90-tals reklam som spelades på den. Nostalgi tänkte jag och njöt lite över hur bra den var i jämförelse med dagens skräp.
Jag ville se hur det var utomhus, så jag tog på mig "någons" skor och gick ut.
När jag var 20 meter från vägen hände det sjukaste jag dittills upplevt. Min hållning ändrades markant, mitt axelparti höjdes upp ungefär 15-20 cm och jag var plötsligt 2 meter lång och riktigt muskulös. Första gången jag skiftade till en annan kropp, otroligt svårt att beskriva den känslan.
Jag gick på en osynlig räls, en förutbestämd väg som mina ben traskade på autopilot. Efter några steg fick jag full kontroll. Och luften var så härlig att andas in, det kändes som jag andades ren syrgas och fick gåshud när jag kände hur skön luften var.
Jag tvekade inte längre, detta var på riktigt och var fullt lika verkligt som jag nu sitter här och skriver dessa rader.
När jag kom fram för att inspektera brevlådan ändrades plötsligt min kroppshållning återigen, fast denna gången till de värre. Jag sjunker ihop och kände mig tjock och gammal, min andning var plötsligt rosslig och hes. Jag kände mig andfådd och knäsvag, mina händer var rynkiga och naglarna var målade lila.
Jag hade blivit en kärring. Jag tittar mig omkring och märker hur min omgivning hade ändrats, blad och gräs hade ändrats från grönt till bronsfärgat. Min bil hade blivit lila!
Jag kommer in i huset och slår mig ner vid tv:n igen, mitt inre ville slänga mig framför tv:n som vanligt men denna kroppen tillät inte detta, nej nu skulle det ske långsamt och försiktigt, fick lyfta upp benen på fotpallen med händerna då de var alldeles stela.
När jag pratar märker jag hur mitt talesätt är helt annorlunda. I mitt huvud skickas meningen jag vill tala korrekt men resultatet får en mer vresig och ålderdomlig "dialekt".
Exempel:
( i mitt huvud)= Vilket universum är jag i?
(rösten)= Vecket universum befinnner jah mig ei.
Jag märker hur allting skiftar återigen inom loppet av en sekund. Tv kontrollen ändras i min hand, tv-
bordet byter form. Tv:n blir grå istället för svart. Denna gången blir jag ännu äldre och jag känner hur mitt hjärta kämpar.
Det skiftar två gånger till inom loppet av 10 minuter innan jag märker att Tv:n nu sänder budskap till mig och dessa människor som alla har bytt kroppar med varandra.
Dessa budskap skickades i form av sekvenser i det program jag tittade på var editerade och sammansatta för att ge mig information.
Denna information gick ungefär såhär:
Vi vet vad som har skett.
Vi försöker just nu att återställa er.
Följ våra anvisningar så ska vi återställa er till rätt universum.
Genom att befinna er på samma plats som era medmänniskor kan vi återställa er.
Jag gick upp och tittade mig i spegeln, jag var nu en 40-årig gubbe.
Efter detta kom nästa övertygelse att detta verkligen skedde:
Tänk att ni är en trasdocka med en magnet i huvudet samt i armar/ben en "Magnetisk kraft" kontrollerar med små rörelser.
Allt detta för att leda mig mot samma position som en annan kropp i ett annat universum befinner sig.
Jag visste inte vad jag skulle ta mig till, jag vill ju stanna och fortsätta utforska detta nya universum,
inte åka tillbaka till det gamla!
I vilket fall lät jag denna magnetiska kraft ta mig till de platser där jag fick skifta kroppar igen, kanske var de 3 skiftningar innan jag blev ledd till min cykel, då nästa skiftning var en bit bort. så jag började cykla så gott jag kunde med bräckliga knän mot en oviss destination, vägar jag tidigare känt så väl var dubbelt så långa, uppförsbackarna var helt olidliga och min kondition var rena skämtet.
Det visade sig att den person jag skulle byta kropp med också hade cyklat en bit bort mot en kohage i närheten. När jag kom fram till destinationen och bytt kropp kände jag mig åter igen ung, och detta kan jag säga var en lättnad efter alla gamlingar jag hade varit inlåst i.
Plötsligt känner jag hur den magnetiska kraften vill få mig att titta mot kossorna i hagen, jag försöker vända mig bort men den gör samma sak igen. Jag blir stående stirrandes mot ett gäng kossor som sitter där och stirrar rakt tillbaka, helt fridfulla.
Det är nu jag får en slags uppenbarelse, den multidimensionella varelse som styrt mig och de andra människorna i samma situation. Den får mig att begripa och ger mig ett perspektiv via ren tankeöverföring. Väsendet ser oss människor som... Kossor, boskap.
Där de parallella universumen kan ses som "hagar" väsendet använder för att utföra ett socialt experiment i grandios skala. Allt detta för att se vad vi gör för olika val i livet baserat på våra olika förutsättningar.
Efter en liten stund uppfattar jag att nu vill "väsendet" att jag ska återvända till huset. Men efter halva vägen får jag plötsligt för mig att stanna och grubbla om jag verkligen vill återvända, detta kanske är min sista chans att se dessa fantastiska nya världar.
Väsendet börjar tappa sitt tålamod med mig och nu känner jag hur den nästan hugger tag i mig och jag hör ett svagt "Står du där och väntar?" i vinden.
Jag vänder om cykeln och försöker fly därifrån, dock visar det sig att det är helt omöjligt att cykla i en uppförsbacke med en arg multidimensionell varelse som hela tiden motarbetade mig.
Och i mitt inre började jag inse att jag inte hörde hemma där, det var inte min plats.
Det var helt enkelt inte tänkt att jag skulle vara där. Och denna känsla helt genomsyrade mig tills jag inte kunde fortsätta längre.
Efter en stund var jag åter i tv-soffan. Seinfeld visades och det var precis i öppnings scenen när Jerry utför sin stand-up. Meddelandet var i runda slängar något såhär:
-Äntligen har vi löst det
-Ledsen för obekvämheten
-Vissa personer vill leka med saker de inte förstår sig på.
Jag stängde av och sprang till spegeln, där bevittnade jag en något yngre version av mig själv.
Då gick jag genast till datorn och satte mig för att ytterligare inse att jag ännu inte var i mitt universum. Vissa saker stämde inte helt ännu.
Jag hade en vattenflaska på bordet och plötsligt hör jag återigen denna svaga röst viska "Vatten". Känner mig genast törstig och tar några klunkar medan jag blundar.
När jag öppnar ögonen befinner jag mig här i detta universum. Springer genast och kollar alla objekt i huset för att försäkra mig, sedan sätter jag mig ner, helt mållös.
Slutord:
Det var det hela.
