libertarianism och klassklyftor

Hear, hear!!

Alla partier i sverige är s.k. étatistiska partier, dvs, de kan inte förverkliga den politik som skall "gå ut över folket" (avsett skämt, ja) utan statens kostsamma och byråkratiserande institutioner till sin hjälp.

Kampen om styret står mellan högersocialister och vänstersocialister (mellan kommunister och fascister om vi skall använda 1930-talsterminologi), alltså mellan de som vill ÄGA produktionsmedlen och de som "bara" vill KONTROLLERA produktionsmedlen.

Det är den grova förenklande politiska utgångspunkten, alla andra påståenden om mer sofistikerade grundläggande utgångspunkter för politiken är bara politisk retorik och semantik och dimridåer avsedda att förvilla den vanligtvis rätt politiskt ointresserade genomsnittsmedborgaren.

Vi har alla hört hur Moderaterna är det nya arbetarpartiet. bara inom politiken kan man få ta del av dylikt snömos. Det är ytterligare en bekräftelse på det jag säger, att all politk utkämpas kring MITTEN av den vänstra planhalvan.

Så när ni skall gå till valurna nästa gång tänk då på följande:

Å det går precis lika bra med selleri, nej f'låt, att byta ut ordet kommunism mot socialsim i ovanstående citat.

Låter som 7 habits of highly effective people av Stephen Covey.

Jag är för ökade klassklyftor och därmed inte socialist som du.

vilket argument: jag är för att äta människor, därmed inte för människojakt, som du.

är du anka eller mink? eller är du annat? bitch plz, tell me.

I en minimalstat skulle klyftorna mellan de fattigaste och de rikaste vara mycket stor.Med dessa klyftor skulle inte avspegla klasstillhörighet då social klass är en marxistiskt beskrivning av samhället som inte är applicerbar på minimalstaten. I den senare finns det inga klasser, bara rika och fattiga.
Försvaret för detta "orättvisa" samhälle är att det över tiden skapar en så överlägsen ekonomisk välfärd att den fattigaste i minimalstaten är rikare än den rikaste i totalstaten.

Detta är ett av de mest frustrerande argumenten från vänsterhåll. Inte för att liberalism inte bäddar för klassklyftor, för det gör det i sin natur, utan för att det 99-1-procentssamhället vi ser idag är en produkt av socialistisk policy snarare än liberal. Kapitalismen anklagas för att göra de ultrarika rikare, speciellt i spåren av 2008 års finanskris, men vad man inte förstår är att det är marknadsingripanden från stat och centralbank som skapat dessa enorma klyftor. Staten och kapitalet sitter i samma båt även i det presumptivt ultrakapitalistiska väst, och det är först när kapitalägare får hjälp av staten som dessa sinnessjuka skillnader uppstår. De allra rikaste har inte varit konkurrensutsatta på samma sätt som resten av oss har varit, och den avgörande faktorn är statliga "too big to fail"-policies och räntevoodoo.