RYSKA - översättning, fakta och språkhjälp [Sammanfogad tråd]

Gäller den regeln alltid i ryska språket? Måste orsaka översättarna ganska stora problem... Förresten, står det verkligen "källarhål" i titeln eller är den ordagranna betydelsen "underjorden" eller något liknande?

Sammanhanget avslöjar ordets betydelse, är (oftast) logiskt vilken artikel personen syftar på.

я читаю книгу - jag läser boken/jag läser en bok

я читаю книги - jag läser böckerna/jag läser böcker

Är inte "про" i прочитать egentligen mer att betrakta som motsvarigheten till prepositionen i ett svenskt frasverb? Jag är inte så säker på att detta exempel är det bästa för att lära sig skillnaden mellan imperfektiv och perfektiv. T.ex. så är motsvarande ord i polskan czytać/przeczytać. "prze" är ett prefix som betyder genom (för att förenkla lite), så przeczytać kan ses som "läsa igenom".

Som nybörjare i språk med aspekt så är det lätt att tro att saker och ting är så svart och vitt som att varje verb har en perfektiv och en imperfektiv form utan undantag, men i verkligheten är det inte så enkelt. Vissa verb har bara en av dessa former, och vissa verb med bara en form kan användas både perfektivt och imperfektivt. Vidare finns det verb som delar imperfektiv form men har olika perfektiva former. I polskan, t.ex. så betyder "kopać" sparka eller gräva (imperfektiv). Kopnąć är den perfektiva motsvarigheten, men bara i betydelsen "sparka". Vilken perfektiv variant man använder när det gäller gräva beror på vad man egentligen gör, t.ex. så är wykopać "gräva ut", zakopać "gräva ner", odkopać "gräva upp", osv. Alla dessa tre verb har också imperfektiva former (-kopywać istället för -kopać).

Slutsats: slaviska verb är inte att leka med.

Ok, tack för upplysningarna.

Ordagrant står det väl snarast "undergolvet". Men sedan kan ju "подпольный" ha precis samma associationer som "underjordisk" på svenska dvs hemlig, illegal etc.

Ok, då förstår jag. "Anteckningar från underjorden" skulle ju inte ha låtit särskilt bra som översättning. Tack för svaret!

Postade ett inlägg om det här ett par sidor tillbaka samt en länk till en mycket intressant artikeln om ämnet. Alla ryska kurser i princip lär ut verb i par (imperfekt + perfekt) vilket jag tycker är lite lustigt i och med att det är få ryska verb som över huvud taget finns i par. Vore det inte bättre att betrakta prefixet som ett hjälpverb/enskilt ord (eller vad det nu kallas) tex.

перечитать - läsa om
передумать - tänka om
переделать - göra om

прочитать - läsa igenom

выпить - dricka upp/ur
выловить - fiska upp/ur

Valet av prefix är ibland väldigt logiskt men lika ofta rent ut sagt olågiskt.

Få verb som uppträder i par är det väl knappast, även om det inte heller är alla. Och det ena utesluter väl inte heller det andra? Självklart är det en fördel att förstå hur ett ord är uppbyggt, oavsett om man räknar med enskilda verb eller aspektpar, bara man inte glömmer bort att helheten oftast är något mer än en summa av delarna. Och det gäller förstås inte bara ryska: inse, utse, avse, anse o.s.v. ...

Jo, har emot inlärningen av "aspektpar" av den anledningen att det inte är hela sanningen, det förklarar inte hur språket verkligen fungerar vilket (för mig) försvårar inlärningen. De ryska verben kan ju delas in i 3 grupper där gruppen händelseverb är den enda som bildar riktiga aspektpar.

Tillståndsverb - frånvaro av aktivitet
Aktionsverb - aktivitet
Händelseverb - aktivitet+tillstånd eller resultat

Har ingen siffra på hur många verb som finns i både perfekt och imperfekt. Hittade en siffra en gång på en sida som jag tappade bort, vill dock minnas att det var långt ifrån alla.

Det finns sällan hela sanningar i den bemärkelsen. Undviker du att lära dig kortformer av ryska adjektiv också med hänvisning till att inte alla adjektiv bildar kortformer? Och varför är det så omöjligt att dela in verben i pariga och opariga när du kan dela in dem i tre olika aktioner?

Jag tror att du blandar ihop aspekt och semantik. Verbet прочитать kan visserligen uttrycka att man läser något till dess sista skrivtecken, men det kan också uttrycka perfektiv aspekt av verbhandlingen ’läsa’, vilket är något annat. Det är i första hand i den funktionen det bildar ett aspektpar tillsammans med читать.

Vill du ha ett verb som entydigt utpekar läsning till slutet av en text (eller annan specifik gräns som kan preciseras i sammanhanget) kan du använda дочитать i stället. Det är ett perfektivt verb precis som прочитать, men verbets semantik är inte knutet till aspekten, för det kan också finnas sammanhang där du vill uttrycka samma innehåll men betrakta verbhandlingen imperfektivt i stället, vilket då kan göras med дочитывать.

På vilket sätt blir det lättare att lära sig ryska om du betraktar читать, прочитать, дочитать och дочитывать som fyra helt separata verb? Och på vilket sätt förvränger man verkligheten om man för ihop dem i par som jag gjorde ovan?


Jag minns att jag en gång läst att ca 85 % av de ryska verben uppträder i par, men några närmare detaljer om hur man hade kommit fram till den procentsatsen fanns inte.

Det vill säga i båda fallen inte alls.

Går igenom det här en sista gång, en gång för alla. Det är betydligt svårare att lära sig en massa aspektpar när man inte vet varför dom ser ut som dom gör. Hade man istället i dagens läroböcker gått igenom varför dom ser ut som dom gör så hade det varit betydligt enklare. Dock som med det mesta i ryskan så stämmer det inte alltid till 100% samt medför en lite större ansträngning. Men det ger i alla fall en grundläggande förståelse för hur det fungerar vilket underlättar inlärningen och ökar förståelsen för språket tex.

пить - выпить
читать - прочитать
слушать - послушать

Man kan nu lära sig dom här exakt som dom är dvs i par, du lär dock ganska snabbt se ett mönster (grundordet + ett prefix). Du vet inte varför det är som det är och risken är stor att du blandar ihop prefixen med fel ord vilket självklart ändrar på betydelsen. Att dessutom lära dig att ena syftar på ett resultat och andra inte säger ganska lite:

пить - dricka (ej klart)
выпить - dricka (klart)
читать - läsa (ej klart)
прочитать - läsa (klart)
слушать - lyssna (ej klart)
послушать - lyssna (klart)

Hade du istället lärt dig vad de olika prefixen betyder eller står för på ett ungefärligt sätt samt att ett prefix på ett verb gör ordet till perfekt så hade det blivit betydligt enklare:

вы - "ur/ut"
про - "igenom"
по - "en liten stund/lite gran"

Ett aspektpar består av två stycken helt olika ord, ibland är det tydligt och ibland är det mindre tydligt. Prefixen ger ordet en extra betydelse som pekar på ett resultat, det blir även mer logiskt för en svensk med svenska som modersmål:

пить - dricka
выпить - dricka upp/ut

читать - läsa
прочитать - läsa igenom

слушать - lyssna
послушать - lyssna 'lite gran'

Ordet "äta" (imperfekt) till exempel kan du göra hur länge som helst, du säger det inte i svenskan om du syftar på ett resultat. Ska du dock klargöra att det handlar om ett resultat så specificerar du dig antagligen genom att säga till exempel "jag ska äta lite" eller "upp". Det samma gäller med övriga, just "dricka" (imperfekt) kan du göra hur länge som helst. Men "dricka upp/ur" syftar på ett resultat.

Om man vill ha kvar samma ord men i imperfekt så brukar man ändra ändelsen till -ывать. Dock är det betydligt krångligare och stämmer inte alltid vilket orden ovan är ett bra exempel på. Varför vet jag inte men finns garanterat förklaringar till det.

Делать - göra (imperfekt)
переделать - göra om/ändra (perfekt)
переделывать - göra om/ändra (imperfekt)

Писать - skriva (imperfekt)
подписать - skriva under (perfekt)
подписывать - skriva under (imperfekt)

Övriga 'aspektpar' som bildas genom suffix eller annat sätt kan jag inte uttala mig om då jag ännu vet ytterst lite om dom.