Bodde några år mycket nära en fotbollsplan där det spelades allsvensk damfotboll, gjorde ett försöka att se en match, men gick hem i halvtid. Då var det ändå dåtidens stjärnlag Umeå som var på besök. Däremot hade jag inga problem att se div 2-4 klubbar eller olika ungdomslag som också spelade där. För ”fotbollholic” är jag.
För mig handlade det om att jag blev irriterad, retade mig på dåliga prestationer helt enkelt i mycket större grad än för ett herrlag i en gärdsgårdsserie eller ett ungdomslag. Ser man sådan fotboll kan man alltid tänka positivt, den spelare kanske kan bli något, spelarna är glada amatörer, mm. Eller så accepterar man att det är en låg division och att det inte går att kräva mer av spelarna. Sådan fotboll har jag inga problem att se alls i varje fall.
Men just damallsvenska är ju en toppliga i Europa och då fungerar inte sådant positivt tänkande. Det är ju stjärnorna man ser irra omkring på planen, helt tappa försvarsspelet, slå bort en passning eller helt missa bollen.
Som några skrivit tidigare; skulle de däremot spela på en mindre plan, använda en mindre boll eller på andra sätt skilja sig från herrfotbollen tror jag man lättare skulle kunna se deras matcher. Då skulle man nog godta bristerna på ett helt annat sätt, vore mycket tydligare att det är en egen sport. Som det är idag är det oundvikligt att jämföra med herrarna.
Däremot tycker jag personligen att det är lättare att framför TV:n se landslaget spela i någon EM/VM/OS-turnering. Blir någon form av happening, event, show eller vad man ska säga. Själva fotbollen blir mindre viktig än händelsen. Lite av att titta på Let´s Dance, Melodifestivalen eller så.
För mig handlade det om att jag blev irriterad, retade mig på dåliga prestationer helt enkelt i mycket större grad än för ett herrlag i en gärdsgårdsserie eller ett ungdomslag. Ser man sådan fotboll kan man alltid tänka positivt, den spelare kanske kan bli något, spelarna är glada amatörer, mm. Eller så accepterar man att det är en låg division och att det inte går att kräva mer av spelarna. Sådan fotboll har jag inga problem att se alls i varje fall.
Men just damallsvenska är ju en toppliga i Europa och då fungerar inte sådant positivt tänkande. Det är ju stjärnorna man ser irra omkring på planen, helt tappa försvarsspelet, slå bort en passning eller helt missa bollen.
Som några skrivit tidigare; skulle de däremot spela på en mindre plan, använda en mindre boll eller på andra sätt skilja sig från herrfotbollen tror jag man lättare skulle kunna se deras matcher. Då skulle man nog godta bristerna på ett helt annat sätt, vore mycket tydligare att det är en egen sport. Som det är idag är det oundvikligt att jämföra med herrarna.
Däremot tycker jag personligen att det är lättare att framför TV:n se landslaget spela i någon EM/VM/OS-turnering. Blir någon form av happening, event, show eller vad man ska säga. Själva fotbollen blir mindre viktig än händelsen. Lite av att titta på Let´s Dance, Melodifestivalen eller så.