Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 4
  • 5
2020-06-19, 14:49
  #49
Medlem
Ördögs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lingonfett
För att bättre bedömma denne Mannerheim vore det bra att få insyn i hans relation till Europas gamla kulturländer.

Polen-Bulletinen skriver om honom:
" Efter en kortare sejour i Kalisz kom han till Warszawa, där han var stationerad i flera år. Senare sa han att åren i Polen var de lyckligaste i hans liv."
Om sina år där han tjänsgjorde i den ryska ockupationen av Polen skrev Mannerheim:

"Trots min tjänsteställning mottogo polackerna mig utan fördomar. Såsom finne och övertygad motståndare till förryskningspolitiken i mitt eget land tyckte jag mig förstå polackernas känslor och åsikter i de frågor man kunde kalla brännande"


Han tycktes också gilla polska kvinnor (affair?), men vad tyckte han om RKK?

Som aristokrat och kosmopolit torde Mannerheim ha varit mycket tolerant i religiöst hänseende, men hans förhållande till just katolicismen har jag inte sett några uppgifter om. Officiellt förblev han protestant ("luterit" som du skulle uttrycka det) livet ut, men han ska ha haft en speciell relation till den grekisk-ortodoxa kyrkan.

Man får betänka att Mannerheim tjänstgjorde i Ryssland i 30 år. Hans fru var rysk adelsdam och djupt troende ortodox, och fruns familj gjorde tappra försök att få honom att byta tro. Mannerheim ska ha övervägt saken och till slut sagt njet, fast knappast av genuin luthersk övertygelse utan mer av lojalitet mot sin bakgrund. Även om man i Finland hade det bra under rysk överhöghet, och det stora kejsardömet erbjöd goda möjligheter att göra karriär, ansågs det viktigt att upprätthålla en viss distans till ryssarna. Det var helt enkelt ofint när landsmän "blev ryssar" och konverterade till ortodox tro av praktiska skäl.

Sedan Mannerheim återkommit till Finland 1917 sågs han dock ofta besöka ortodoxa kyrkor och kloster, och samtala med munkar och präster. Han torde ha hyst synnerligen varma känslor för detta kyrkosamfund, som bolsjevikerna - Mannerheims hatobjekt nummer 1 - höll på att utrota på andra sidan gränsen. Men i det nationalistiska klimatet i 1920- och 30-talens Finland var misstron stor mot allt ryskt. Mannerheims svenska modersmål och hans ryska karriär låg honom i fatet i äktfinnarnas ögon, och han ville inte till råga på allt öppet skylta med sin vördnad för "rysskyrkan". Historikern Tuomas Salminen har betecknat honom som smygortodox.

https://www.iltalehti.fi/kotimaa/a/201705182200147759

Mannerheims båda döttrar hade blivit döpta i moderns tro. Den äldre, Anastasie, övergick senare till katolicismen och var en tid karmelitnunna. Sedan levde hon ihop med en kvinnlig partner, vilket för övrigt även lillasystern Sophy gjorde.

https://www.vastranyland.fi/artikel/...-sin-egen-vag/

För ett drygt år sedan utkom här i Finland en bok av kyrkohistorikern Ville Jalovaara, där presidenternas relationer till kyrkan och till religiösa och andliga spörsmål behandlas. En väldigt intressant bok, som jag ändå tills vidare bara bläddrat i i bokhandeln, i väntan på att hitta den på rea, antikvariat eller loppis. I den här recensionen behandlas Marskalkens religiösa profil kortfattat: Mannerheim förblev lutheran hela sitt liv, trots att hans långa ryska period gjorde honom mottaglig för ortodoxin och många resor öppen för alla slags religioner.

https://www.hbl.fi/artikel/president...till-kyrkan-2/

Citat:
Ursprungligen postat av SvempaInDaCity

Ördög, vad tror du förresten om att Mannerheim (knappast Ryti, som jag uppfattar som mer tyskvänlig och inte lika svårt för Hitler som M hade) lovade jänkarna 42 att inte skära av Murmansk och Archangelsk och (till tyskarnas stora frustration) haltade sin offensiv när man nått egentliga (det vänsterns kallar "Storfinland", löjligt, samt fel) Finlands gränser -> 42-44 var ju närmast ett lågintensivt ställningskrig. Källan är Herman L, så inte helt avfärdningsbar s a s.

Mannerheim kan mycket väl ha lovat jänkarna något sådant, men i ditt ställe skulle jag nog försöka få uppgiften bekräftad hos Stig Jägerskiöld, Dag Ahlander, Henrik Meinander eller andra levnadstecknare, Redan vintern 1941-42 torde Mannerheim ha blivit övertygad om att Tyskland inte kunde vinna kriget, och han ville inte att Finlands lilla armé skulle användas till nya offensiva företag som inte betydde något för den slutliga utgången.

Observera för övrigt att Mannerheim betecknade sig som finne i det citat lingonfett återger. Ännu i hans barndom var finne den helt neutrala benämningen för alla som kom från Finland, oavsett modersmål eller social bakgrund.
__________________
Senast redigerad av Ördög 2020-06-19 kl. 15:17.
Citera
2020-06-20, 00:00
  #50
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Ördög
Som aristokrat och kosmopolit torde Mannerheim ha varit mycket tolerant i religiöst hänseende, men hans förhållande till just katolicismen har jag inte sett några uppgifter om. Officiellt förblev han protestant ("luterit" som du skulle uttrycka det) livet ut, men han ska ha haft en speciell relation till den grekisk-ortodoxa kyrkan.

Man får betänka att Mannerheim tjänstgjorde i Ryssland i 30 år. Hans fru var rysk adelsdam och djupt troende ortodox, och fruns familj gjorde tappra försök att få honom att byta tro. Mannerheim ska ha övervägt saken och till slut sagt njet, fast knappast av genuin luthersk övertygelse utan mer av lojalitet mot sin bakgrund. Även om man i Finland hade det bra under rysk överhöghet, och det stora kejsardömet erbjöd goda möjligheter att göra karriär, ansågs det viktigt att upprätthålla en viss distans till ryssarna. Det var helt enkelt ofint när landsmän "blev ryssar" och konverterade till ortodox tro av praktiska skäl.

Sedan Mannerheim återkommit till Finland 1917 sågs han dock ofta besöka ortodoxa kyrkor och kloster, och samtala med munkar och präster. Han torde ha hyst synnerligen varma känslor för detta kyrkosamfund, som bolsjevikerna - Mannerheims hatobjekt nummer 1 - höll på att utrota på andra sidan gränsen. Men i det nationalistiska klimatet i 1920- och 30-talens Finland var misstron stor mot allt ryskt. Mannerheims svenska modersmål och hans ryska karriär låg honom i fatet i äktfinnarnas ögon, och han ville inte till råga på allt öppet skylta med sin vördnad för "rysskyrkan". Historikern Tuomas Salminen har betecknat honom som smygortodox.

https://www.iltalehti.fi/kotimaa/a/201705182200147759

Mannerheims båda döttrar hade blivit döpta i moderns tro. Den äldre, Anastasie, övergick senare till katolicismen och var en tid karmelitnunna. Sedan levde hon ihop med en kvinnlig partner, vilket för övrigt även lillasystern Sophy gjorde.

https://www.vastranyland.fi/artikel/...-sin-egen-vag/

För ett drygt år sedan utkom här i Finland en bok av kyrkohistorikern Ville Jalovaara, där presidenternas relationer till kyrkan och till religiösa och andliga spörsmål behandlas. En väldigt intressant bok, som jag ändå tills vidare bara bläddrat i i bokhandeln, i väntan på att hitta den på rea, antikvariat eller loppis. I den här recensionen behandlas Marskalkens religiösa profil kortfattat: Mannerheim förblev lutheran hela sitt liv, trots att hans långa ryska period gjorde honom mottaglig för ortodoxin och många resor öppen för alla slags religioner.

https://www.hbl.fi/artikel/president...till-kyrkan-2/
Det är hemsk att inte kunna leva den tron man är kallad till pga. av det lutherska oket som hängde över finsk nationalism. Håller med om att konvertera öppet till ortodoxa kyrkan hade nog satt stop för hans post-1917 karriär i Finland. Den diskriminationen var så dumt för år 1917 var det ateismen som var den stora hotet.
Citera
2020-06-24, 09:17
  #51
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av SvempaInDaCity
Ha ha ...veckans örfil på Fb, synnerligen elegant levererad och en adekvat måltavla.

Ördög, vad tror du förresten om att Mannerheim (knappast Ryti, som jag uppfattar som mer tyskvänlig och inte lika svårt för Hitler som M hade) l

Ryti var en livslång anglofil i allra högsta grad och som liberal avskydde nazism lika mycket som Mannerheim. Han önskade en repetition av första världskriget så att bådä Tyskland och Soviet skulle förlora.
Citera
2022-03-08, 21:57
  #52
Medlem
Ördögs avatar
Mannerheims Minnen kan nu läsas på Finland nationalbiblioteks webbplats.

Minnen. Del I, 1882-1930

https://digi.kansalliskirjasto.fi/te...1977003?page=1

Minnen. Del II, 1931-1946
https://digi.kansalliskirjasto.fi/te...1976473?page=1
__________________
Senast redigerad av Ördög 2022-03-08 kl. 21:59.
Citera
  • 4
  • 5

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback