Olöst försvinnande: 20-åriga Laura Selin, Helsingfors, juni 1983

Ojämnt falla ödets lotter, också då folk försvinner spårlöst. Vissa försvinnanden diskuteras än idag, åratal eller decennier efteråt, på olika forum, och fallen erbjuder stoff för nya TV-dokumentärer eller artiklar i kvälls- och veckopress. Men dessa "levande legender" har alltid otaliga olyckssystrar och -bröder; personer, som förutom att ha försvunnit rent fysiskt, också verkar vara helt försvunna ur det allmänna medvetandet. De finns kanske omnämnda i dammiga polisprotokoll och gulnade tidningsklipp, och så länge de har anhöriga i livet lever de i minnet hos dem. Men en dag ska ingen komma ihåg dem mer. Här på FB har vi behandlat fall av båda sorterna.

Ibland kan dock även de "försvunna i stillhet" erhålla postum berömmelse. I Finland skildrade Ilta-Sanomat nu i helgen (15-16 juni) ett sådant fall, den 20-åriga Laura Selins försvinnande i Helsingfors i juni 1983. Historien, som hittills tycks ha varit helt obekant för murha.infos debattörer, diskuteras nu ivrigt på forumet. Teorier lanseras på löpande band, precis som då det gäller de "klassiska" försvinnandena som Piia Ristikankare, Raisa Räisänen eller Aili Sarpio. Jag nöjer mig med emellertid att relatera fakta.

IS-artikeln skildrar Laura Selin som en nätt brunhårig och brunögd 20-årig tjej, snäll, skötsam och flitig. Hon bodde tillsammans med sin äldre syster i en lägenhet på Aspnäsgatan (Haapaniemenkatu) i det estetiskt föga tilltalande med trevligt belägna höghusområdet Havshagen (Merihaka) i Helsingfors centrum. Hon arbetade om dagarna i en städfirma, och pluggade om kvällarna. Hon hade goda betyg, och hade sökt in till en sjukskötarutbildning i Åbo och till en turismutbildning i Borgå. Men hennes främsta mål var att börja läsa medicin vid Helsingfors universitet, hon hade inlett en så kallad prepkurs i maj 1983, och läste intensivt till inträdesprovet.

Vid niotiden på kvällen den 5 juni 1983, en söndag, såg storasystern Laura för sista gången, då hon gick in i sitt rum. Nästa morgon begav sig systern till jobbet. Hon kom hem vid halvåttasnåret, och då var inte Laura hemma. Systern blev oroad och ringde sin mor, som även hon blev oroad.

Laura kom inte hem den natten, och det var inte alls likt henne. Tisdagen den 7 juni ringde systern till polisen, som försökte lugna ner henne och sa att det knappast fanns skäl att känna ängslan. Men efter ännu en natt av fruktlös väntan anmälde systern Laura Selin som försvunnen.

Av allt att döma hade Laura lämnat lägenheten måndagen den 6 juni mellan klockan 13 och 19.30. Hon hade lagt dagens post på systerns skrivbord. Lägenheten var välstädad, Lauras säng bäddad - där fanns inget som tydde på att hon förts bort med våld. Men något meddelande hittades inte heller. Tydligen hade hon avlägsnat sig iförd blå jeans, klarblå yllejumper och bruna, mjuka skor. Några ID-handlingar hade hon inte på sig.

Vart gick Laura Selin, och vad hände med henne? Det är en fråga som Helsingforspolisen har velat få svar på i 30 år.

Kriminalöverkommissarie Juha Rautaheimo vid polisens enhet för långvariga brottsutredningar konstaterar att Laura var en bra tös på alla vis, snäll och stillsam. Hon använde varken sprit eller narkotika, och hade inga misstänkta bekantskaper. Hon tillhörde ingen riskgrupp vad gäller livsföringen, och hon hade klart uppsatta framtidsplaner. (Hon fick aldrig veta att hon blivit antagen till sjukskötarutbildningen, beskedet kom efter försvinnandet.) Rautaheimo betecknar 20-åringens försvinnande mitt på ljusa sommardagen som ett fullkomligt mysterium.

Polisen fick en mängd tips om den försvunna från alla delar av Finland. Också i svenska tidningar skrevs det om henne, och också från Sverige kom det tips. En del män togs in för förhör, men ingen av dem kunde bevisas ha något med saken att göra.

Polisen förhörde också Laura Selins släktingar och vänner, och Lauras pappa utlovade en belöning för uppgifter som kunde leda till en lösning av mysteriet. Även spågummor erbjöd sin hjälp. Men förgäves - man hittade aldrig det minsta spår av Laura Selin. Hennes bankkonto hade inte rörts sedan försvinnandet.

Ännu idag betecknas Selin som "efterlyst" i polisens register. Trots att ingenting kunnat bevisas, är den starkaste hypotesen att hon föll offer för brott. Självmord eller frivilligt byte av miljö verkar mycket osannolikt med tanke på hennes livssituation. Det är inte heller troligt att hon trillade i sjön och drunknat, vattenlik vid Helsingfors stränder brukar hittas ganska omgående.

På murha.info pågår som sagt diskussionen för fullt, det spekuleras om vänsterprassel med manliga kolleger och självmord på grund av överambitiösa föräldrar ... Den ende som har något konkret att tillföra är signaturen Mooselein, som berättar att han i mitten av 1970-talet gick i skola i Tavastehus (Hämeenlinna) på samma klass som Laura. Då använde flickan förnamnet Jaana. Hennes pappa arbetade vid stadens konstmuseum. I slutet av 70-talet flyttade hon till Tammerfors, varifrån hon sedan flyttade till Helsingfors, antingen tillsammans med hela familjen eller bara med systern.

Mooselein minns Jaana / Laura som en energisk, utåtriktad och självsäker tjej. Signaturens egen far och Lauras farbror är goda vänner, men enligt vad han hört har Lauras anhöriga beslutat att aldrig mer tala om fallet, då det ändå inte hjälper saken.

Diskussion på murha.info:
http://www.murha.info/phpbb2/viewtop...15092&start=15

Bild på Selin från Ilta-Sanomat:
http://aijaa.com/EKJqfV

Diskussion på kriminalforumet Hejac:
http://www.hejac.com/forum/viewtopic.php?f=28&t=439
(Bilderna på den blåklädda bruden i tråden föreställer inte Selin!)

Stort tack för detta intressanta fall Ördög.

Du har helt rätt i att så länge de som har "försvunnit i stillhet" har anhöriga kvar i livet lever dessa försvunna kvar i minnet hos dem. En dag skall dock ingen komma ihåg dessa försvunna personer. Vi kan nu tack vare nätet råda bot mot detta så att även de inte glöms bort helt.

De "levande legenderna" däremot diskuteras årtionde efter årtionde och blir aldrig bortglömda. Det mest lysande svenska försvinnandet på en "levande legend" är Viola Widegren.

Har aldrig förut hört talats om Laura Selins spårlösa försvinnande. Den starkaste hypotesen får nog lov att bli att hon föll offer för ett brott. Hon hade inga ID-handlingar på sig och hennes bankkonto kom aldrig att användas efter hennes försvinnande.

Man kan verkligen fråga sig vad hände Laura Selin den 6 juni 1983?

Diskussionen på murha.info uppptas av mer eller mindre fantasifulla spekulationer, men några konkreta detaljer om försvinnandet har inte framkommit.
För en drygt månad sedan dök i tråden upp ett inlägg, undertecknat av Jaana Selin, född 1963. Hon skriver att hon under läsåret 1974-75 gick i samma klass i Tavastehus som signaturen mooselein, som tydligen minns henne från den tiden. Själv är dock Jaana inte alls försvunnen - mooselein har helt enkelt blandat ihop henne med hennes kusin, om vilken hon skriver:


mooselein svarar Jaana Selin, och ber ödmjukt om ursäkt för att ha spritt falska uppgifter, samt för att ha spekulerat lite väl mycket i ett ämne som väcker så smärtsamma minnen hos de anhöriga.

Laura Selin kallades alltså inget annat än Laura, men i övrigt så är alla uppgifterna i inlägg 1 korrekta.

Efterlysning med bild i Göteborgs-Posten den 9 december 1983. Hon hade tydligen jobbat på sjukhus i Sverige.

Försvunnen finska söks i Sverige
https://tidningar.kb.se/4112714/1983.../1/page/10.jpg

Du skrev att du håller dig till fakta, bra, men vilka teorier finns?

Här är en bild på fröken Selin.

https://www.finna.fi/Record/werstas.M011-1495525

Det blir i sommar fyrtio år sedan Selin försvann, och tio år sedan tråden på murha.info skapades. Den har fått påfyllning i ganska lam takt, och några verkligt intressanta uppgifter (enligt min subjektiva bedömning) har inte presenterats. Men den 1 februari gjorde en helt nyreggad medlem, Jacques Mesrine, ett inlägg som jag tycker man kan återge här.

Denne JM säger att han flera gånger snackat med en nu redan avliden polisman, som hade medverkat i utredningen av Selins försvinnande. Det ska ha varit ett av de fall som gett polisen mest huvudbry under hela hans karriär. Polismannen var skarp i skallen under sina sista år, och diskussionerna var inget krogbordssludder ...

Av de uppgifter polismannen gav, anser Jacques Mesrine följande värda att tas upp:

- Man hittade ett kassakvitto i flickorna Selins lägenhet, som visade att Laura hade varit i kvartersbutiken samma dag som hon försvann.

- Redan i början av utredningen hade man talat med syskonen Selins grannar. I lägenheten ovanför hade de boende visat upp ett sovjetiskt diplomatpass och vägrat att svara på några frågor.

- På sommaren hittades kroppen av en ung kvinna vid Hagnäskajen, alltså alldeles intill det hus där syskonen bodde. Det konstaterades vara en prostituerad, som verkat vid Linjerna, några hundra meter därifrån. Hon hade dött en naturlig död, identifieringen hade gjorts genom serienumret på p-spiralen.

- Laura Selin var som från en hyfsat välbärgad familj, och polismannen hade förundrats över familjens sätt att förhålla sig till försvinanndet - "som om de vetat nånting som utredarna inte visste" (en mycket subjektiv observation / känsla, tillägger Jacques Mesrine).

- I syskonens trådtelefon hade hittats avlyssningsapparatur, men man fick inte reda på dess ursprung.

- Fram på höstkanten 1983 hade Skyddspolisen (Finlands motsvarighet till Säpo) vägrat att utreda om sovjetiska diplomater haft andel i försvinnandet. Därmed verkar utredningen ha lagts ner.

Många andra murha-deltagare har bett Jacques Mesrine om mer detaljerad information, men tills vidare har sådan inte kommit.