Citat:
Ursprungligen postat av
yggdrazil
Det finns ingen allmänt vedertagen definition av orden gudar och Gud. Alltså finns inga generella kriterier för vad något måste uppfylla för att kallas för gud. Det måste definieras av kontexten (om prästen håller predikan kanske man kan gissa sig till vilken gud han menar).
Tekniskt sett, innebär det exempelvis att jag som ickereligiös inte med gott samvete kan kalla mig ateist, eftersom andra kan definiera gudskoncept som jag tror existerar (eller existerat), typ Solen, Caesar eller Kim Il Sung.
Skillnaden är naturligtvis mestadels semantisk och oftast onödig men jag föredrar att säga som det är framför att dra till med en approximation, särskilt när det kommer till fundamentala frågor.
Jag förmodar att man vanligen föreställer sig "gudar" som varelser med avsevärt större makt än vad människor har. Spanjorerna lär ha upplevts som "gudar" när de strandade i västindien. Men jag är säker på att ordet gud kommer från ordet god. Alla germanska språk har likartade ord för gud och för god. Och jag förmodar att de första kristna missionärerna bland germanerna kallade Jesus herre och fader för God.
Frågan om man tror på gud(ar) är därför inte så klar i sin formulering. En fråga är om man tror på existensen av betydligt mäktigare varelser än människor. Andra frågeställningar är om man tror på "gudomliga" varelser som beskrivs i olika religioner, t.ex evangeliernas Gud.
Sedan kan man fråga sig vad som menas med tro: att tro att varelsen existerar eller att tro på varelsens vilja (förtroende)?
Jag tror att det finns många varelser som är mäktigare än mig (och då menar jag inte pengarnas makt) men speciellt tror jag på den makt som Jesus talar om i evangelierna och som Jesus hävdar är den ende varelse som är god. Och jag föreställer mig Gud som godheten. ( Alltså, inte som jultomten som gör så att man får som man vill, utan som den ende som har kontroll över slutresultat av sina handlingar).
