De flesta seriösa mäklare ger information om vad som gäller för ansvar vid köp av bostadsrätt. Här nedan är utdrag från en mäklare, men andra har liknande info.
Sammanfattning
1. Kontraktsdagen är avgörande för bedömning om skick etc.
2. Köparens undersökningsplikt är omfattande och gäller även föreningens status
3. Säljaren har inte generell upplysningsplikt
4. Utan mer information är det svårt att veta exakt varför föreningen genomfört en stor avgiftshöjning. Det mest troliga är väl att föreningen haft för låga avgifter och en obalanserad ekonomi. Detta framgår i så fall av årsredovisningen, som du bör ha läst noga. Det kan väl även vara en beslutad förbättring, typ bygge av balkonger. Möjligen kan det väl även vara något oväntat som hänt, typ att en inspektion av stammar visat att de är undermåliga och måste bytas. Vad som varit känt vid kontraktsdagen borde du ha tagit reda på genom din underökningsplikt.
Utgångspunkt för ansvarsfördelningen
Utgångspunkten är att bostadsrätten skall stämma överens med vad som avtalats mellan parterna och inte heller avvika från vad köparen har fog att förvänta sig vid köpet med hänsyn till bostadsrättens ålder, pris, skick och användning. Därutöver gäller normalt att bostadsrätten köps i det skick den befinner sig i på kontraktsdagen. Reglerna om fel i bostadsrätt finns formellt i köplagen, men då de reglerna inte passar så bra för prövning av fel i bostadsrätt används
ofta motsvarande regler i jordabalken.
Köparens undersökningsplikt
Om köparen uppmanats att undersöka bostadsrätten före köpet eller om han ändå undersökt den,
ansvarar säljaren inte för sådana fel som köparen borde ha märkt vid undersökningen. Även vid köp
av bostadsrätter har köparen alltså normalt en undersökningsplikt. Det är därför viktigt att köparen
av en bostadsrätt noggrant undersöker denna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas fuktskador i kök
och badrum. I köket bör köparen vara vaksam på ev tecken på läckage under diskbänken och i badrum eller annat våtrum kontrollera golvfallet och utseendet på installationer för vatten och avlopp. Om det finns symptom på fel som köparen inte själv kan dra några slutsatser av, måste han gå vidare med sin undersökning och, om så krävs, anlita en sakkunnig för att fullgöra sin undersökningsplikt. Även de uppgifter säljaren lämnar påverkar undersökningspliktens omfattning. Om säljaren exempelvis upplyser köparen om ett misstänkt fel kan det utgöra en varningssignal,
som bör leda till en mer ingående undersökning från köparens sida. Köparen bör slutligen tänka på att säljaren inte svarar för fel och brister, som köparen borde ha räknat med eller borde ha förväntat sig. Skulle exempelvis fel uppstå på någon av vitvarorna i lägenheten kan det vara något köparen borde ha räknat med, med hänsyn till vitvarornas ålder och beräknade ”livslängd”.
Det är inte bara själva lägenheten som undersökningsplikten omfattar. Även förhållanden kring
bostadsrättsföreningen bör undersökas, exempelvis om föreningen står i begrepp att genomföra större renoveringar, höja sina avgifter m m. En kontakt med företrädare för föreningen bör därför alltid ingå i köparens undersökning, liksom en genomgång av stadgar och senaste årsredovisning.
Säljarens upplysningsskyldighet
Någon generell upplysningsskyldighet motsvarande köparens undersökningsplikt finns i egentlig mening inte. Om bostadsrätten säljs i befintligt skick kan den dock ändå anses vara felaktig, om säljaren före köpet underlåtit att upplysa köparen om ett sådant väsentligt förhållande rörande bostadsrätten, som han måste antas ha känt till och som köparen med fog kunnat räkna med att bli upplyst om. Om säljaren genom ett förtigande handlat i strid mot tro och heder går säljaren även miste om rätten att åberopa att köparen inte uppfyllt sin undersökningsplikt. Det är således i säljarens eget intresse, att han upplyser köparen om de fel eller symptom på fel han känner till
eller misstänker finns. Vad som redovisats av säljaren kan i normalfallet inte åberopas av köparen.
__________________
Senast redigerad av klimt 2013-06-13 kl. 09:38.