Vill redan nu påpeka att detta kan bli lite längre läsning och jag uppskattar alla möjliga svar, tips, råd, tankar osv.
Ska försöka hålla det hela kort men kan lova att det ändå kommer bli en längre läsning för att ni som svarar ska förstå omständigheterna.
Flyttade ut i början på året och följande månader vägrade min dotters mamma acceptera detta. I SMS konversationerna från den dagen går det tydligt att utläsa att mina sms ENBART handlar om min dotters bästa och att vi ska skita i allt annat. Mamman däremot fokuserar enbart på oss i alla möjliga och omöjliga omfattningar. Från att försöka göra mig svartsjuk, skicka fel sms, vara arg, sedan mjuk och snäll, ljuga, hitta på saker SOM INTE KAN VARA SANNA (att våra gemensamma vänner sagt saker - att dagispersonal sagt saker) osv osv.
För ca. 1.5 - 2 månader sen träffade jag en ny tjej, och då skruvades tempot upp. Antar att det är den här kvinnliga saken som inte kan acceptera att man inte älskar någon, inte vill bo med någon och som grädde på moset ny flickvän. Jag mådde inte bra, och min dotter mådde inte bra. Mammans försök till provokationer lyckades ibland och jag kunde inte låta min dotter se/höra allt. Då sa jag till tösen att hon inte kommer vara hos mig till efter sommaren och jag var ärlig: för att mamman skulle lugna ner sig och sluta bråka.
Jag förklarade också i sms klart och tydligt för mamman att hon nu inte har dottern som anledning till att kontakta mig och fortsätter hon så söker jag kontaktförbud och anmäler henne.
I samma veva åkte jag iväg med den nya flickvännen och mamman hörde visserligen inte av sig. Däremot kliade väl det så mycket i fingrarna att statusar om att hon blivit misshandlad började läggas ut på facebook. Behöver jag ens nämna allt annat som hon inte bara skrev utan berättade för alla runt omkring, oavsett om det var någon hon kände bra eller ej.
Eftersom de runtomkring oss sedan tidigare vet att det inte är sant har mamman skaffat sig helt nya bekantskapskretsar där hon snackar om allt möjligt. Mitt i allt detta har min dotter varit.
Min dotter ville inte prata med mig i telefon, förståeligt nog, tänk er jag ringer samtidigt som mamman sitter med främmande människor för min dotter och pratar strunt om mig. Jag träffade min dotter på dagis 30 min- 2 h, vilket hon ville, och där fick jag veta att när hon försökt låsa in sig på toan så har "dom" vetat hur man öppnar dörren utifrån med kniv/sax. Fick också veta att det förekommer tjuvlyssning och "tjat" efter min och min dotters samtal, varpå jag lovade henne att sluta ringa.
Mamman ställde till med scener på dagis där hon "hoppade på" fröknarna att de inte får låta mig komma och att min dotter inte vill det. Fröknarna försökte i sin tur förklara att jag har rätt till det och att dottern har velat det. Då står hon framför dotter och säger men hon vill ju inte det fattar ni inte, eller hur ****. .Dottern instämmer ju i det, givetvis.. Vågade hon säga något annat?
Efter detta tog jag kontakt med familjerätten för att lösa problemet och få svart på vitt vilka veckor som var mina . Efter familjerättens första kontakt med henne skulle hon fundera och veckan senare avböjde hon.
Då hämtade jag tösen på dagis som jag inte haft på ca 1 månad (hon ville följa med mig) och samtidigt slog jag socialtjänsten en pling för att utrycka oro över dotterns psykiska välmående.
Jag ansökte också om indraget pass för dottern då jag inte kunde acceptera att hon skulle åka iväg 1.5 månader, och komma tillbaka till ett olöst helvete precis när hon ska börja skolan efter sommaren.
Jag förklarade också för mamman via sms, kort och tydligt att om hon avböjde familjerättens andra inbjudan att dotterns resa skulle komma på fråga.
Efter att jag hämtat tösen på dagis, ansökt om indraget pass och kontaktat socialtjänsten så ringer socialtjänsten tillbaka och säger att mamman kommit in spontant och sagt att hon är orolig då hon tror jag använder droger. Fick tillsammans med tösen ställa in mig på pisseprov en timme senare. (negativt)
Efter att mamman skickat in sitt yttrande gällande passet så kom beslutet att det dras in vilket leder till att advokaten kontakta mig.
Han tillskriver mig i hennes namn för att inleda en diskussion om hur nämnda motsättningar ska lösas på bästa sätt. Att oavsett vad som hänt mellan oss att det är av största vikt att ett organiserat umgänge inleds å det snaraste och att det är fritt för diskussion om hur det ska se ut.
Han skriver också att hans klient uppfattning är om vi kan enas om det så kan gemensamma vårdnaden bestå. och ett indirekt hot om att om så inte är fallet så kommer vårdnadsfrågan att prövas samt att jag har 1 vecka på mig att återkoppla.
Han anmodar mig också att dra tillbaka återkallelsen av passet, att det skett av illvilja och speglar på ett negativt sätt min inställning till att upprätta fungerande samarbete.
* om mamman hade velat lösa detta så hade det varit löst för länge länge sedan utan att dra in myndigheter eller juridiska personer
* mamman har vid två tillfällen avböjt familjerätten på min begäran
* mamman har genomgående smutskastat mig till allt och alla inklusive barnet - polisanmälan om förtal är gjord.
* återkallelse av passet är för min dotters bästa och i ansökan skriver jag också klart och tydligt att jag inte har några problem med att skriva under nytt pass när situationen för barnet är löst och jag har svart på vitt vilka veckor som är mina samt att mamman slutar använda barnet som ett vapen.
Frågeställningar:
1. Vad ska jag göra ?
2. Hur?
3. Kan det verkligen vara så att de nu får det att framstå som att jag dragit tillbaka passet av illvilja och kan det komma att påverka ev. rättegång negativt?
4.Vad ska jag svara advokaten?
5. Tips, råd, hjälp, tankar?
Jag har skrivit ihop ett mail till advokaten som svar på hans. Men efter lite googling har jag insett att det är bäst att vara så kort som möjligt.
Därför funderar jag på att deleta texten och skriva att jag ej kommer återkalla min begäran om pass, förrän situationen är löst och att då mamman vänder sig omgående till familjerätten för att få igång en dialog, och att jag ej ser vart han kommer in i bilden, så länge hon inte vill ta det steget vidare. ?
Om ni måste fråga mig något för att ge bättre svar, fråga på så besvarar jag allt.
Ska försöka hålla det hela kort men kan lova att det ändå kommer bli en längre läsning för att ni som svarar ska förstå omständigheterna.
Flyttade ut i början på året och följande månader vägrade min dotters mamma acceptera detta. I SMS konversationerna från den dagen går det tydligt att utläsa att mina sms ENBART handlar om min dotters bästa och att vi ska skita i allt annat. Mamman däremot fokuserar enbart på oss i alla möjliga och omöjliga omfattningar. Från att försöka göra mig svartsjuk, skicka fel sms, vara arg, sedan mjuk och snäll, ljuga, hitta på saker SOM INTE KAN VARA SANNA (att våra gemensamma vänner sagt saker - att dagispersonal sagt saker) osv osv.
För ca. 1.5 - 2 månader sen träffade jag en ny tjej, och då skruvades tempot upp. Antar att det är den här kvinnliga saken som inte kan acceptera att man inte älskar någon, inte vill bo med någon och som grädde på moset ny flickvän. Jag mådde inte bra, och min dotter mådde inte bra. Mammans försök till provokationer lyckades ibland och jag kunde inte låta min dotter se/höra allt. Då sa jag till tösen att hon inte kommer vara hos mig till efter sommaren och jag var ärlig: för att mamman skulle lugna ner sig och sluta bråka.
Jag förklarade också i sms klart och tydligt för mamman att hon nu inte har dottern som anledning till att kontakta mig och fortsätter hon så söker jag kontaktförbud och anmäler henne.
I samma veva åkte jag iväg med den nya flickvännen och mamman hörde visserligen inte av sig. Däremot kliade väl det så mycket i fingrarna att statusar om att hon blivit misshandlad började läggas ut på facebook. Behöver jag ens nämna allt annat som hon inte bara skrev utan berättade för alla runt omkring, oavsett om det var någon hon kände bra eller ej.
Eftersom de runtomkring oss sedan tidigare vet att det inte är sant har mamman skaffat sig helt nya bekantskapskretsar där hon snackar om allt möjligt. Mitt i allt detta har min dotter varit.
Min dotter ville inte prata med mig i telefon, förståeligt nog, tänk er jag ringer samtidigt som mamman sitter med främmande människor för min dotter och pratar strunt om mig. Jag träffade min dotter på dagis 30 min- 2 h, vilket hon ville, och där fick jag veta att när hon försökt låsa in sig på toan så har "dom" vetat hur man öppnar dörren utifrån med kniv/sax. Fick också veta att det förekommer tjuvlyssning och "tjat" efter min och min dotters samtal, varpå jag lovade henne att sluta ringa.
Mamman ställde till med scener på dagis där hon "hoppade på" fröknarna att de inte får låta mig komma och att min dotter inte vill det. Fröknarna försökte i sin tur förklara att jag har rätt till det och att dottern har velat det. Då står hon framför dotter och säger men hon vill ju inte det fattar ni inte, eller hur ****. .Dottern instämmer ju i det, givetvis.. Vågade hon säga något annat?
Efter detta tog jag kontakt med familjerätten för att lösa problemet och få svart på vitt vilka veckor som var mina . Efter familjerättens första kontakt med henne skulle hon fundera och veckan senare avböjde hon.
Då hämtade jag tösen på dagis som jag inte haft på ca 1 månad (hon ville följa med mig) och samtidigt slog jag socialtjänsten en pling för att utrycka oro över dotterns psykiska välmående.
Jag ansökte också om indraget pass för dottern då jag inte kunde acceptera att hon skulle åka iväg 1.5 månader, och komma tillbaka till ett olöst helvete precis när hon ska börja skolan efter sommaren.
Jag förklarade också för mamman via sms, kort och tydligt att om hon avböjde familjerättens andra inbjudan att dotterns resa skulle komma på fråga.
Efter att jag hämtat tösen på dagis, ansökt om indraget pass och kontaktat socialtjänsten så ringer socialtjänsten tillbaka och säger att mamman kommit in spontant och sagt att hon är orolig då hon tror jag använder droger. Fick tillsammans med tösen ställa in mig på pisseprov en timme senare. (negativt)
Efter att mamman skickat in sitt yttrande gällande passet så kom beslutet att det dras in vilket leder till att advokaten kontakta mig.
Han tillskriver mig i hennes namn för att inleda en diskussion om hur nämnda motsättningar ska lösas på bästa sätt. Att oavsett vad som hänt mellan oss att det är av största vikt att ett organiserat umgänge inleds å det snaraste och att det är fritt för diskussion om hur det ska se ut.
Han skriver också att hans klient uppfattning är om vi kan enas om det så kan gemensamma vårdnaden bestå. och ett indirekt hot om att om så inte är fallet så kommer vårdnadsfrågan att prövas samt att jag har 1 vecka på mig att återkoppla.
Han anmodar mig också att dra tillbaka återkallelsen av passet, att det skett av illvilja och speglar på ett negativt sätt min inställning till att upprätta fungerande samarbete.
* om mamman hade velat lösa detta så hade det varit löst för länge länge sedan utan att dra in myndigheter eller juridiska personer
* mamman har vid två tillfällen avböjt familjerätten på min begäran
* mamman har genomgående smutskastat mig till allt och alla inklusive barnet - polisanmälan om förtal är gjord.
* återkallelse av passet är för min dotters bästa och i ansökan skriver jag också klart och tydligt att jag inte har några problem med att skriva under nytt pass när situationen för barnet är löst och jag har svart på vitt vilka veckor som är mina samt att mamman slutar använda barnet som ett vapen.
Frågeställningar:
1. Vad ska jag göra ?
2. Hur?
3. Kan det verkligen vara så att de nu får det att framstå som att jag dragit tillbaka passet av illvilja och kan det komma att påverka ev. rättegång negativt?
4.Vad ska jag svara advokaten?
5. Tips, råd, hjälp, tankar?
Jag har skrivit ihop ett mail till advokaten som svar på hans. Men efter lite googling har jag insett att det är bäst att vara så kort som möjligt.
Därför funderar jag på att deleta texten och skriva att jag ej kommer återkalla min begäran om pass, förrän situationen är löst och att då mamman vänder sig omgående till familjerätten för att få igång en dialog, och att jag ej ser vart han kommer in i bilden, så länge hon inte vill ta det steget vidare. ?
Om ni måste fråga mig något för att ge bättre svar, fråga på så besvarar jag allt.
