Distansköpslagen - mellanhand - Mobilabonnemang?

Hej Juridik-delen,

Jag är här oftare än jag gillar på sistone, men så blir det väl när folk inte gör vad de ska.

I alla fall så bytte jag i fredags abonnemang - från 3 till Telenor. I området i södra Norrland där jag arbetar och bor har 3 funkat felfritt och varit alldeles underbart. Men på grund av att jag nu har enskild firma och dessutom ett mycket bra erbjudande med Telenor genom en bransch jag är medlem i så valde jag att byta.

Abonnemang och telefon skötes genom det företaget som min bransch har avtal med alltså inte med Telenor direkt. All kontakt skedde också genom mejl, inte telefon och inte person till person. När det väl blev dags att byta insåg jag att det var ett väldigt stort misstag. I området där jag jobbar har Telenor ett hemskt rykte, trots att täckningskarta och annat visar att täckningen ska vara bra och till och med 4G ska finnas för min telefon. När jag i verkliga livet sen i fredags ska vara glad om jag kan slå ett samtal.

I mitt jobb är telefonen allt, jag måste praktiskt taget vara nåbar 24 timmar om dygnet och då funkar inte det som Telenor levererar. Jag slog idag Telenor en signal om mitt avtal och de hävdar att det inte finns några störningar i området rapporterade och jag måste felrapportera när samtal bryts. Något som i denna hastighet skulle ta upp större delen av mina dagar med tanke på hur mycket det bryts. Jag åberopade då Distansköpslagen eftersom allt skett över internet.

Efter lite kollar återkom damen i telefon och sa att jag har avtal fram till 2015 och att det har köpts genom det företag jag gjort detta igenom. Nu väntar jag svar ifrån detta "mellanhandsföretag" som stått till tjänst för att lösa allt det här.

Jag behöver hjälp att ta reda på vad jag kan kräva och om som jag förstått det faktiskt stämmer -
Jag har 14 dagars ångerrätt vid köp på distans - dessa 14 dagar började räknas i fredags då abonnemanget gick igång (annars fick jag telefon och simkort skickat till mig tisdag förra veckan). Det viktiga är att jag har bevis på att jag tagit upp det här med rätt person inom dessa 14 dagar?
Och detta bör väl även gälla till detta mellanhandsföretag och inte bara mellan mig och Telenor?

Några frågor jag undrar över är däremot
Jag har det nu skrivet på min enskilda firma - gör detta någon skillnad? Jag använder telefonen i jobbet under 5 månader varje år, annars är den för privat bruk.
Jag har använt telefon och abonnemang ett par dagar - gör det något? Jag måste ha en telefon och jag trodde till en början detta bara var störning och inte vardag.
Vem bör jag vända mig med om hjälp i detta ärende?

Edit:
Ska även tilläggas att jag ännu inte fått några papper eller annat hemskickat som ska skrivas på, men kanske räcker det med erkännande över mejl?

Ja. Ångerrätten gäller bara fysiska personer, inte juridiska personer.

Just i fallet enskild näringsverksamhet så räknas förvisso firman som en förlängning som personen, men du kan inte använda distansavtalslagen på detta sätt om tjänsten är tecknad för ditt företafg.

Vill minnas hört någonstans att om man som enskild firma kan visa på att telefonen används minst lika mycket till privat bruk så går det utgå ifrån distansköpslagen - känner du igen något av det?

Efter att äntligen kommit fram till berörda parter så fick jag en intressant lösning som jag inte vet om den är så jävla bra ändå. Det företag jag gått igenom kunde gå med på att backa abonnemanget, däremot kunde de inte ta tillbaks telefonen då den "är aktiverad" vad fan det nu betyder. Dessutom är den opertörslåst till Telenor.

Finns det något jag kan göra i en sån situation?

Nix, låter inte bekant.

Enskilda firmor är även de fysiska personer, men de är inte konsumenter, vilket är det som hindrar ångerrätten.



Mobilabonnemang brukar delas upp i fysiska och juridiska personer. Men bara för att det är tillåtet att ha samma abonnemangstyp på privatpersoner som enskilda firmor, så betyder inte det att man räknas som konsument.

Allt beror på vilket namn det står på avtalet, företagsnamnet eller personnamnet.

Definitionen av konsument:
är en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet.

Vilket man knappast kan säga att man är om man registerar mobilen på sitt företag.

Så nej TS. Ingen ångerätt om inte försäljaren vill det.

Det jag tror ni tänker på är när försäljare har ringt till jordbrukare och sålt varor till dem, så har det räknas som konsumentförhållande ibland, om inte försäljaren är tydlig med att de ringer till jordbruket.

Nja, det finns fall där "näringsidkaren" på grund av omständigheterna har bedömts vara konsument och därmed kunna åtnjuta ångerrätt men det nålsögat är litet och har handlat om senila 80+are som har råkat äga lite skog eller en lantbruksfastighet

Du kanske kan nyttja köplagen och försöka reklamera produkten då du hävdar att den inte fungerar som utlovat.

Tyvärr är mobiloperatörer snabba med att vilja åtgärda problemet och kommer troligtvis hänvisa (precis som du skrivit) till att saker och ting visst fungerar som de ska och att du ska lägga din tid på att motbevisa dem.

Du kan i värsta fall ha en utdragen kamp att se fram emot tyvärr. Annars kan lite social engineering eventuellt hjälpa dig. Om du lyckas få tag i någon som ansvarar för kundnöjdhet, alltså en person som sitter högre upp än alla kundtjänst-höns (ursäkta, nothing personal) så kanske du kan lyckas förklara situationen och säga att läget är kritiskt. Givetvis behöver du salta och givetvis behöver du förföra tjejerna i växeln att ge dig kontaktuppgifterna. Men ligger du i så kanske det är den snabbaste vägen.

Annars hänvisar jag dig till köplagen (1990:931) (KöpL).

Problemet med köplagen är att försäljaren måste veta om att felen finns. Köparen har även en undersökningsplikt.

Och det är troligvist inget fel på telefonen. Utan det är nog mer telefontjänsten som ej fungerar.

Om det är fel på telefonen, så brukar ofta tillverkarna erbjuda garanti i begränsad tid.

Tack för många intressanta svar.

Som sagt är det i ett område där det finns mycket hotell och restauranger aktiva vintertid, jag har pratat med flera av ägarna till dessa och de säger att problemen funnits sen förra vintern. Alla säger sig ha varit i kontakt med Telenor om att det just är problem men Telenor gör inget åt det. Så jag gissar att precis som ni säger lär det skita sig att använda köplagen.

Högst osäker på om det står företagsnamnet eller personnamnet på avtalet då jag inte har något här. Däremot är det som sagt inget jag skrivit på någonstans än vilket jag ställer mig lite undradnde till - räknade med att få hem papper på att jag gick med på abonnemanget, dvs sånt man skriver i butik när man är där.

Just nu är det som sagt så att mellanhandsföretaget har gått med på att backa abonnemanget men jag är istället tvungen att betala telefonen - som naturligtvis är operatörslåst. På hemsidan för Telenor säger de att telefonen inte går att låsa upp på tolv månader och jag har ej fått tag i någon som kan ge mig ett svar i min sits då jag anser mig ha den möjligheten.

När jag tänker på det låter detta helt absurt - jag ingick ett avtal för mobil + abonnemang med mellanhandsföretaget. Borde inte det innebära att jag antingen kan stryka allt ELLER inget, verkar konstigt att jag bara kan stryka "hälften"?

Nej, det är nuförtiden ganska vanligt att man paketerar en "vara" och en "tjänst" som tillsammans blir "en produkt". Ja, det är om man skall hårddra det så att det är fullt i sin ordning att ha olika policys för de ingående delarna, och det enda sättet att vara säker på att kunna nyttja (eventuell) ångerperiod är att inte använda dem alls.

Ja då lärde man sig något nytt om inte annat!

Av definitionen du citerar följer ju att en person som köper under firma i princip kan vara konsument eftersom att den tar sikte på ändamålet med handlandet. Det som utesluts genom begreppet fysisk person i lagtexten är juridiska personer. Alltså bolag, föreningar, osv.

Dock säger man i förarbetena att:

Egenskapen av konsument behöver i princip inte vara synbar för näringsidkaren. Har denne vilseletts av motpartens handlande, lär detta dock ibland vara skäl nog för att lagen inte skall vara tillämplig. Om en vara beställs under ett företags firma, torde sålunda beställaren normalt inte vara att anse som konsument. - Prop 2004/05:13 s 124

Observera att man säger "normalt inte" vilket betyder att det inte är helt uteslutet att man kan anses vara konsument även om man handlar under ett företags firma.

Sen faller det, ur TS perspektiv, med största sannolikhet på avsikten med köpet också. Det är ok att använda t.ex. telefonen annat än privat , men då ska det användandet vara (eller vara avsett att vara) mindre väsentligt. Fem månader per år är knappast "mindre väsentligt".