Skyddas Pastafarianismen av diskrimineringslagen?

Jag satt nyss och funderade på det här. Skyddas Pastafarianismen av diskrimineringslagen i Sverige? Globalt sett är det väldigt många som "tror" på Pastafarianismen. Religionen har egna saker som firas (t.ex. köttbullesabbat) och den har sin egna religiösa bok.

Är detta tillräckligt för att religionen ska skyddas mot diskriminering?

Intressant tanke. Något som definitivt kan säga är att det inte blivit testat. Jag skulle däremot satsa mina 5 ören på att svenska domstolen kommer hävda att eftersom pastafarianismen inte blivit registrerad som ett trossamfund i Sverige så faller den inte in under skyddet som trossamfund har.

http://www.teknikensvarld.se/2011/07...ag-pa-korkort/
Inte ngt med diskriminering att göra, men durkslag som religiös huvudbonad funkar i Österrike. Ngn borde verkligen testa i Sverige.

DO skulle inte driva ett diskrimineringsmål för en pastafarian, det kan jag lova er.

Då återstår för den diskriminerade pastafarianen att själv driva sitt ärende i domstol. Sådant kostar mycket pengar, räkna med några hundratusen, minst. Det är få personer i Sverige som skulle ta den ekonomiska risken för att bevisa en poäng.

Utöver detta så skulle domstolen med största sannolikhet bedöma pastafarianismen som en hitte-på religion. Det finns i lagen inga formellt uppställda krav för vad en religion är utan domstolarna använder i sådana fall sitt sunda förnuft.

Givetvis då när det rör en religion som inte är registrerad som trossamfund av kammarkollegiet, när kammarkollegiet registrerat ett samfund så är det inte mera hittepå i lagens mening än något annat samfund.

Menar du att Kammarkollegiet avgör vad som ska betraktas som en religion av staten och vad som därmed ska omfattas av de olika lagar som berör diskriminering mot trosuppfattning osv?

Jag säger inte att det är vad som enbart omfattas av "de olika lagar som berör diskriminering mot trosuppfattning osv". Men för att bli ett registrerat trossamfund, enligt lagen (1998:1593) om trossamfund så måste man bli registrerad hos kammarkollegiet. Det är också kammarkollegiet som avgör om den ansökande föreningen uppfyller kravet som lagen uppställt.

Det kan vara en religion ändå, och ett trossamfund, men det är inte registrerat, och kan då inte få viss service som ett registrerat kan. T ex få sitt namn skyddat hårdare än en ideell förening, hjälp med medlemsavgift, m.m.

Jag menar att det kan vara ett trossamfund utan att vara registrerat, men ett registrerat trossamfund redan är erkänt som ett samfund.

Är det okej att ha burqa på körkort i Sverige?

Nu är jag inte helt bekant med denna "religion" men såsom jag förstått det:
Denna religion är snarast att betrakta som ett samhälleligt experiment där man, genom skapandet av en artificiell religion, försöker sätta fingret på vad man anser är ett absurt tillstånd där vissa religiösa grupper ånjuter starkt skyddade rättigheter under religionsfrihetens flagga, utan att det finns något enkelt sätt att avgränsa dessa grupper, det finns inget enkelt sätt att bestämma vilka de "riktiga" religionerna är.

Alltså, syftet bakom religionen är politiskt mer än något annat, artificiellt är en passande beskrivning. Dess syfte är att kritisera religionsfriheten, ett sätt att åskådliggöra problemet med att bestämma vilka religioner som skyddas.

Om saken ställs på sin spets i domstol så tror jag dock inte att en domstol skulle föra något invecklat akademiskt resonemang om frågan, då ett sådant resonemang skulle kunna plockas isär och analyseras i detalj, och luckor och svagheter i resonemanget skulle upptäckas. Snarare skulle man försöka hitta en mer praktisk utväg genom att fästa vikt vid konkreta omständigheter. Att det inte är registrerat som ett trossamfund skulle således kunna fälla avgörandet.

I vilket fall så är jag helt säker på att det inte skulle räknas som en religion i diskrimineringslagens (eller andra lagars) mening.

Skulle det räcka?
Religionsfrihet är ju något som EU domstolen har uppfattningar om.

Tvivlar jag starkt på. Likt djurskyddslagstiftningen går före allt snack om rituell slakt (så det måste importeras istället) så tror jag reglerna om vd som måste synas på körkortsbilden (och speciellt de regler vi har i Sverige om bilden på pass och nationellt id-kort) går före. Men jag har ingen källa som säger något i specifika fallet om religiös klädsel som täcker ansiktet. hijab har jag hört är lagligt, då ansiktet inte döljs på något sätt.

Fast kopimismen (en än mer "wtf"-religion) åkte ju på att de inte hade sammankomster och ritualer. Men jag håller med i resonemanget att registreringen som trossamfund skulle få en stor vikt.
EU-domstolen tycker väldigt mycket ibland, och ibland är det också svårt att försöka räkna ut vad de kommer tycka, eftersom de inte tar på sig vilka fall som helst. Men i svensk rättssynpunkt skulle en registrering hos kammarkollegiet väga tungt.