Ideologer med främst invandrarbakgrund håller nu på att arbeta fram en ny slags raslära. Dom menar att raser visserligen inte existerar, men själva rasdynamiken finns kvar eftersom dom med "vita kroppar" anser sig tillhöra en överlägsen ras. De nya rastänkarna vill enligt egen utsago "rasifiera" debatten och resonerar i termer av dom "vita" kontra dom med "bruna kroppar". Vi får alltså uppleva en favorit i repris, nämligen rastänkandets återkomst i form av nyrasismen som, i praktiken, återigen uppdelar människor i raser, där den vita rasen har moraliskt fördärvliga egenskaper såsom varande en förtryckarras.
Resonemanget tillhör konfliktideologierna, där marxismen och feminismen är framträdande. Alla är egentligen varianter på samma tema. Det bygger nämligen på en exkludering av en kategori människor, dvs. själva motsatsen till idén om solidaritet. Den moderna feminismen, exempelvis, bygger på samma grundidé som marxismen, nämligen att uppdelningen i klasser eller kön ("genus") är ett sätt för den gynnade klassen eller könet att förtrycka de lägre klasserna. Enligt marxismen är det här den grundläggande drivkraften i historien, dvs. överklassens eller kapitalisternas grundläggande motiv är att förtrycka och utnyttja de lägre klasserna. Det är själva grundsträvandet i deras liv.
Anledningen till att "den besuttna klassen" engagerar sig och går till jobbet varje dag, osv., tolkas alltså som rent egoistiska, dvs. som en strävan att förstärka den egna maktpositionen samt förtrycka andra. På samma sätt resonerar de moderna feministerna. Männens grundläggande motiv är att förtrycka kvinnor för att på så sätt uppnå egna fördelar på kvinnors bekostnad. Det här kuvandet anses vara den väsentligaste drivkraften i historien.
Dom här ideologierna bygger alltså på idén om klasskrig, könskrig, eller raskrig, även om det inte behöver ta våldsamma former. Enligt socialkonstruktivistisk metodik (en lära i postmodernistisk anda) delar man upp mänskligheten och påstår att den ena parten är förtryckare medan dom andra är oskyldiga förtryckta. Enligt den moderna feminismen känner männen ingen solidaritet med kvinnor. Dom arbetar eller engagerar sig inte av medmänskliga skäl. Motivet sägs vara att bibehålla förtrycket och den egna priviligerade positionen.
Eftersom det här inte går att bevisa så har feministiska teoretiker uppfunnit ett osynligt begrepp, nämligen "strukturer". Enligt feminismen skapar männen osynliga strukturer som förtrycker kvinnor i det fördolda, ungefär som judarna sades ägna sig åt hemliga konspirationer för att skada tyskarna och det tyska riket. Slutsatsen blir då att maktordningen måste förstöras. Marxismens mål är "det klasslösa samhället". Om alla tillhör samma klass så upphör förtrycket, hävdas det.
På samma sätt resonerar feministerna. Man säger i praktiken att kön, dvs. manligt och kvinnligt, är konstruerat i form av könsroller (genus) och att kön i egentlig mening ej existerar. Manligt kön blir reducerat till förekomsten av en snopp, om ens det. Egentligen tillhör vi alla samma kön. Enligt den sk. queer-teorin kan vilket kön som helst konstrueras, i form av genus, vilket gör att könsbegreppet blir fullkomligt relativiserat. Om alla tillhör sitt eget kön så finns det inget egentligt kön. Men det här sättet att tänka är narcissistiskt. Det går ut på att det ej finns några människor som är annorlunda än "mej". Alla är som "jag", vilket gör det egna jaget centralt och okränkbart, och omöjligt att ifrågasätta. Resonemanget är grundläggande även för multikulturalismen.
Dom här konfliktideologierna som delar upp människor i kollektiv av onda och goda är väldigt populära. Just nu håller invandrarideologer på att ta fram en nyrasistisk lära enligt vilken "de vita" förtrycker "de färgade", och detta anses vara den väsentligaste drivkraften i historien. De vita sägs ägna sig åt "nykolonialism" och bygga "strukturer" för att förtrycka "de underpriviligerade" som har mer pigment i huden. De vita är inte solidariska med de pigmenterade, utan motivet är att bibehålla den rådande "maktordningen" där de pigmenterade är andra rangens invånare. Det är bara en variant på samma tema.
-Teofrastus
Resonemanget tillhör konfliktideologierna, där marxismen och feminismen är framträdande. Alla är egentligen varianter på samma tema. Det bygger nämligen på en exkludering av en kategori människor, dvs. själva motsatsen till idén om solidaritet. Den moderna feminismen, exempelvis, bygger på samma grundidé som marxismen, nämligen att uppdelningen i klasser eller kön ("genus") är ett sätt för den gynnade klassen eller könet att förtrycka de lägre klasserna. Enligt marxismen är det här den grundläggande drivkraften i historien, dvs. överklassens eller kapitalisternas grundläggande motiv är att förtrycka och utnyttja de lägre klasserna. Det är själva grundsträvandet i deras liv.
Anledningen till att "den besuttna klassen" engagerar sig och går till jobbet varje dag, osv., tolkas alltså som rent egoistiska, dvs. som en strävan att förstärka den egna maktpositionen samt förtrycka andra. På samma sätt resonerar de moderna feministerna. Männens grundläggande motiv är att förtrycka kvinnor för att på så sätt uppnå egna fördelar på kvinnors bekostnad. Det här kuvandet anses vara den väsentligaste drivkraften i historien.
Dom här ideologierna bygger alltså på idén om klasskrig, könskrig, eller raskrig, även om det inte behöver ta våldsamma former. Enligt socialkonstruktivistisk metodik (en lära i postmodernistisk anda) delar man upp mänskligheten och påstår att den ena parten är förtryckare medan dom andra är oskyldiga förtryckta. Enligt den moderna feminismen känner männen ingen solidaritet med kvinnor. Dom arbetar eller engagerar sig inte av medmänskliga skäl. Motivet sägs vara att bibehålla förtrycket och den egna priviligerade positionen.
Eftersom det här inte går att bevisa så har feministiska teoretiker uppfunnit ett osynligt begrepp, nämligen "strukturer". Enligt feminismen skapar männen osynliga strukturer som förtrycker kvinnor i det fördolda, ungefär som judarna sades ägna sig åt hemliga konspirationer för att skada tyskarna och det tyska riket. Slutsatsen blir då att maktordningen måste förstöras. Marxismens mål är "det klasslösa samhället". Om alla tillhör samma klass så upphör förtrycket, hävdas det.
På samma sätt resonerar feministerna. Man säger i praktiken att kön, dvs. manligt och kvinnligt, är konstruerat i form av könsroller (genus) och att kön i egentlig mening ej existerar. Manligt kön blir reducerat till förekomsten av en snopp, om ens det. Egentligen tillhör vi alla samma kön. Enligt den sk. queer-teorin kan vilket kön som helst konstrueras, i form av genus, vilket gör att könsbegreppet blir fullkomligt relativiserat. Om alla tillhör sitt eget kön så finns det inget egentligt kön. Men det här sättet att tänka är narcissistiskt. Det går ut på att det ej finns några människor som är annorlunda än "mej". Alla är som "jag", vilket gör det egna jaget centralt och okränkbart, och omöjligt att ifrågasätta. Resonemanget är grundläggande även för multikulturalismen.
Dom här konfliktideologierna som delar upp människor i kollektiv av onda och goda är väldigt populära. Just nu håller invandrarideologer på att ta fram en nyrasistisk lära enligt vilken "de vita" förtrycker "de färgade", och detta anses vara den väsentligaste drivkraften i historien. De vita sägs ägna sig åt "nykolonialism" och bygga "strukturer" för att förtrycka "de underpriviligerade" som har mer pigment i huden. De vita är inte solidariska med de pigmenterade, utan motivet är att bibehålla den rådande "maktordningen" där de pigmenterade är andra rangens invånare. Det är bara en variant på samma tema.
-Teofrastus
__________________
Senast redigerad av Teofrastus 2013-06-08 kl. 16:17.
Senast redigerad av Teofrastus 2013-06-08 kl. 16:17.