Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2013-06-06, 08:36
  #37
Medlem
BengtZzs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av buzzingbumblebee
Nej, men y=kx-m säger inte heller något om m är positivt eller negativt.
Jo det gör det. Konventionen i all matematik för hela mänskligheten är att om man inte beskriver en parameter, variabel eller konstant skall man anta att de tillhör mängden av de reella talen. Dvs alla vanliga tal men inte tal som i = sqrt(-1).

Citat:
Ursprungligen postat av buzzingbumblebee
Okej, tack. Mycket man lärt sig idag


Citat:
Ursprungligen postat av buzzingbumblebee
k=1/2 ger att lutningen på grafen är 2. Om k=1/2 så växer grafen 2 enheter i höjdled för varje x. Tycker du inte detta är en jobbigare geometrisk tolkning än y=kx+m?
Tolkningen är ju exakt samma, det är ingen skillnad just precis eftersom x/(1/2) = 2x

Citat:
Ursprungligen postat av buzzingbumblebee
Nu vet jag inte vem du riktar detta till, men enda anledningen till att jag skapade denna tråd är för att lära mig. Och om man inte vet så frågar man och diskuterar, där målet är att man i slutändan blir lite klokare.
Du är en vis hen. Va konstigt det låt, men jag måste ju vara könsneutral såklart. Du kommer lyckas bra i livet.

Citat:
Ursprungligen postat av buzzingbumblebee
Inte konstigt att förvirring uppstår. Om detta nu är fel som du verkar påstå, så får du jättegärna förklara och utveckla för oss som inte förstår det hela.
Det går att beskriva alla linjer ändå, men inte med ett reellt tal k om man vill att k-värdet skall bevara sin geometriska betydelse som riktningskoefficient och proportionalitetskonstant. Detta är dock inget måste att bevara. Studera följande argument.

För att beskriva alla linjer måste man sätta y = 0. Då kan man även få alla vertikala linjer för ett godtyckligt reellt tal m/k.
y = kx+m
0 = x+m/k
x = -m/k
Vi kan alltså skapa alla vertikala linjer genom att sätta y = 0. k-värdet och m-värdet förlorar då sin geometriska betydelse. Eller ja, förlorar, de får en annan. m och k kan inte längre beskrivas i termer av skärningspunkt på y-axeln och riktningskoefficient. Om -m/k = 3, så beskriver detta en veritkal linje där x = 3. Galant och lätt, inga problem.

Citat:
Ursprungligen postat av buzzingbumblebee
Att komma med nedlåtande kommentarer bidrar inte till någon förståelse, tvärt om, det motverkar.
Du har helt rätt! Väldigt rätt till och med och det är knappt så man behöver forskning för att stödja denna tes. Fast det finns ju såklart.
Citera
2013-06-06, 08:39
  #38
Medlem
BengtZzs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av buzzingbumblebee
Ja, det håller jag med om, men din nedlåtande kommentar hjälpte ju inte heller direkt? Du kan ju istället bidra genom att försöka förklara varför felaktigheterna inte stämmer.
Håller med dig.

Citat:
Ursprungligen postat av buzzingbumblebee
Stämmer det att man inte kan beskriva en vertikal linje med y=kx+m? Om inte, kan du eller någon annan isåfall förklara varför?
Se mitt argument. Beroende på hur man vill definiera frågan och hur man vill ha svaret kan man säga både ja och nej.
Citera
2013-06-06, 10:15
  #39
Medlem
knyttnytts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av buzzingbumblebee
Stämmer det att man inte kan beskriva en vertikal linje med y=kx+m? Om inte, kan du eller någon annan isåfall förklara varför?

Det stämmer. Punkten (0,m) kommer alltid att ligga på linjen y = kx + m, och det kommer även (1, k+m). Det finns ingen vertikal linje som skär båda dessa punkter, oavsett värdet på k och m. Man kan inte "sätta y till 0". När man säger "linjen y = kx + m" så menar man den mängd av punkter som uppfyller ekvationen y = kx + m. x och y är således inga konstanter som man kan "sätta" till någonting.
Citera
2013-06-06, 10:18
  #40
Medlem
BengtZzs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av knyttnytt
Det stämmer. Punkten (0,m) kommer alltid att ligga på linjen y = kx + m, och det kommer även (1, k+m). Det finns ingen vertikal linje som skär båda dessa punkter, oavsett värdet på k och m. Man kan inte "sätta y till 0". När man säger "linjen y = kx + m" så menar man den mängd av punkter som uppfyller ekvationen y = kx + m. x och y är således inga konstanter som man kan "sätta" till någonting.
Det kan man visst. Det såg du ju att jag gjorde.
Citera
2013-06-06, 10:22
  #41
Medlem
knyttnytts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av BengtZz
Det kan man visst. Det såg du ju att jag gjorde.

Okej, kan är kanske fel ord. Man kan säga att 1+1=3 också, men det är inte korrekt.

y = kx+m och 0 = x+m/k är inte ekvivalenta påståenden, och de definierar inte samma mängd.
Citera
2013-06-06, 10:36
  #42
Medlem
BengtZzs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av knyttnytt
Okej, kan är kanske fel ord. Man kan säga att 1+1=3 också, men det är inte korrekt.
Ja 1+1=3 är inte rätt. Men jag åsyftade såklart på rätt också.

Citat:
Ursprungligen postat av knyttnytt
y = kx+m och 0 = x+m/k är inte ekvivalenta påståenden, och de definierar inte samma mängd.
Har någon sagt att de är ekvivalenta? Eller varför måste de vara ekvivalenta? Varför gör du det antagandet? Hur som helst, låt mig visa dig eftersom du är en nejsägare. Och låt mig visa att de är ekvivalenta.

Allmän form:
ax+by = c
kx+m form:
y = kx+m ⇔
ay = akx+am ⇔
ay-akx = am ⇔
ay+bx = c
-ak och am kan vara vilka reella tal som helst därav kan vi kalla de b och c istället.
__________________
Senast redigerad av BengtZz 2013-06-06 kl. 10:48.
Citera
2013-06-06, 11:12
  #43
Medlem
Jinxess avatar
Citat:
Ursprungligen postat av BengtZz
Ja 1+1=3 är inte rätt. Men jag åsyftade såklart på rätt också.


Har någon sagt att de är ekvivalenta? Eller varför måste de vara ekvivalenta? Varför gör du det antagandet? Hur som helst, låt mig visa dig eftersom du är en nejsägare. Och låt mig visa att de är ekvivalenta.

Allmän form:
ax+by = c
kx+m form:
y = kx+m ⇔
ay = akx+am ⇔
ay-akx = am ⇔
ay+bx = c
-ak och am kan vara vilka reella tal som helst därav kan vi kalla de b och c istället.

Tyvärr är koefficienten för y (a i ditt fall) i den allmänna formen noll. Ty för en vertikal linje är x = c/b. Din bevisföring implicerar därmed, eftersom du multiplicerar båda led i y = kx + m med just a, att 0 = 0 vilket är rätt ointressant.
Citera
2013-06-06, 11:21
  #44
Medlem
knyttnytts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av BengtZz
Har någon sagt att de är ekvivalenta? Eller varför måste de vara ekvivalenta? Varför gör du det antagandet? Hur som helst, låt mig visa dig eftersom du är en nejsägare.

Du behöver inte vara otrevlig. Jag är inte en nejsägare, jag vill bara se till att TS inte får för sig saker som inte är sanna. Jag gör inga antaganden, jag ville bara förtydliga att de inte var ekvivalenta.

Citat:
Ursprungligen postat av BengtZz
Och låt mig visa att de är ekvivalenta.

Allmän form:
ax+by = c
kx+m form:
y = kx+m ⇔
ay = akx+am ⇔
ay-akx = am ⇔
ay+bx = c
-ak och am kan vara vilka reella tal som helst därav kan vi kalla de b och c istället.

y = kx+m ⇔ ay = akx+am stämmer bara om a =/= 0.
Citera
2013-06-06, 11:47
  #45
Medlem
BengtZzs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Jinxes
Tyvärr är koefficienten för y (a i ditt fall) i den allmänna formen noll. Ty för en vertikal linje är x = c/b. Din bevisföring implicerar därmed, eftersom du multiplicerar båda led i y = kx + m med just a, att 0 = 0 vilket är rätt ointressant.
Just precis! Vad duktiga ni är.

Därför löser man problemet genom att sätta y = 0 i kx+m form och voila, du har en rät linje när man löser ekvationen map på x. Enkelt.
Citera
2013-06-06, 11:48
  #46
Medlem
BengtZzs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av knyttnytt
Du behöver inte vara otrevlig.
Jag var inte otrevlig, du var det där emot: "Behöver inte vara rätt".

Jag ställde bara frågor.

Citat:
Ursprungligen postat av knyttnytt
y = kx+m ⇔ ay = akx+am stämmer bara om a =/= 0.
Exakt!
Citera
2013-06-06, 11:58
  #47
Medlem
knyttnytts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av BengtZz
Just precis! Vad duktiga ni är.

Därför löser man problemet genom att sätta y = 0 i kx+m form och voila, du har en rät linje när man löser ekvationen map på x. Enkelt.

Återigen, du får inte "sätta y".

Fixera k,m i R. Linjen som definieras av y = kx + m är en mängd av punkter i R^2, närmare bestämt mängden L = {(x,y) | y = kx + m}. Håller du med såhär långt?

Håller du med om att (0,m) ∈ L ? Håller du också med om att (1,k+m) ∈ L ? Håller du med om att dessa två punkter inte kan ligga på samma vertikala linje, oavsett värdet på m och k?

Citat:
Ursprungligen postat av BengtZz
Exakt!

Du håller alltså med om att påståendena inte är ekvivalenta?
Citera
2013-06-06, 12:37
  #48
Medlem
BengtZzs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av knyttnytt
Återigen, du får inte "sätta y".
Jo det får jag. Varför inte?

Citat:
Ursprungligen postat av knyttnytt
Fixera k,m i R. Linjen som definieras av y = kx + m är en mängd av punkter i R^2, närmare bestämt mängden L = {(x,y) | y = kx + m}. Håller du med såhär långt?
Ja

Citat:
Ursprungligen postat av knyttnytt
Håller du med om att (0,m) ∈ L ? Håller du också med om att (1,k+m) ∈ L ? Håller du med om att dessa två punkter inte kan ligga på samma vertikala linje, oavsett värdet på m och k?
Ja det gör jag. Så för att lösa detta så sätter man y = 0. Samma procedur som att ta reda på för vilket x L skär linjen y = 0, dvs x-axeln. Det är inte svårt att tolka denna punkt (0, m/k) som en vertikal linje.

Citat:
Ursprungligen postat av knyttnytt
Du håller alltså med om att påståendena inte är ekvivalenta?
Hmm, ja det gör jag såklart. Du har bevisat det klart och tydligt att mängderna inte är samma. Men de måste ju inte vara samma för att man skall kunna, med en algoritm, konstruera alla lodräta linjer utifrån y = kx+m. För det kan man göra. Som jag sa innan "Varför måste de vara ekvivalenta?".

Se det istället som att vi hittar en nivåpunkt till x för alla y = 0 (jämför nivåkurva från en yta). Då är det ju inte svårt att se att x = -m/k kan representera den lodräta linjen som gäller för alla dessa x.

Jag ser inget problem, faktiskt. Nu har vi en lodrät linje och vi har med k och m.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback