Låta farmor vara barnvakt i två timmar åt femveckors bebis?

Det är inget fel på mig, och inte på barnet heller för den delen. Man behöver tid för sig själv och för varandra också. Men så är ju min unge extremt lättroad och glad, även lättskött om man bara hänger med i tempot. Det är väl tack vare det jag kände att jag kunde placera ungen på dagis vid precis fyllda ett och inskolningen gick mycket riktigt helt smärtfritt. Jag vet ju att de flesta ungar inte är så här men har du inte själv tyckt att det har känts befriande med några timmars avlastning någon gång? Jag förutsätter att du har egna barn.

I denna ålder har jag inte känt det behovet, tvärtom. Däremot senare när de börjar få lite koll på omgivningen och man vet att någon annan kan ge dem mat, trygghet o tröst. En 5 v bebis förstår inte att du kommer tillbaka, de enda personerna hon känner igen är helt borta, sevhsrbuu inga tidsbegrepp öht, de känner sig väl övergivna..

Fast en fem veckors bebis förstår inte att du går din väg heller. Den kan överhuvudtaget inte se särskilt långt. Dvs, för bebisen är det samma sak att få sitta i farmors famn 2 timmar med mamma ett par meter bort i rummet som för bebisen att vara hos farmor medan mamma är fysiskt frånvarande.

Kan ju variera med barn men generellt så kommer barnet inte märka att mamma är borta förrän bebisen börja skrika efter mamma och hon inte kommer. Så länge barnet är mätt och varm och känner sig trygg finns det egentligen ingen anledning för barnet att börja skrika efter mamma (beroende på barn då, en del gör ju inte annat). Om TS matar bebisen innan de går kanske den sover dessa två timmar och vet då absolut inte att mamma varit borta.

Enligt min meningen känner sig inte ett så litet barn övergivet så länge det får närhet och alla sina behov tillgodosedda. Det är äldre bebisar som förstår att mamma går som kan göra det.