Pappa slutar inte dricka och socialen tittar bort

Hej, söker lite råd. Vill inte ha några oseriösa inlägg..

Min pappa har haft en del alkoholproblem sedan många många år tillbaka, men höll sig fri i ca 2 år fram till runt jul i år då han plötsligt började försvinna ur mitt och mina näras liv, han stänger in sig och svarar inte på någon i telefonen och mig är den enda han pratar med.

Enligt honom är anledningen till att han dricker på grund av en av hans två döttrar som bor i USA som kom över till Sverige, och efter lite kontakt mellan mig och henne så bestämde hon sig för att komma upp till oss, med halva hennes familj, grejen med det hela var att vi inte hade sett varandra på minst 10 år, vilket förmodligen blev för mycket för pappa då båda döttrarna bestämt sig för att allt ska vara som vanligt helt plötsligt och ville prata stup i kvarten över telefon.

Tidigare har det löst sig genom att han har fått blivit inlagd på sjukhusets 7an för psyk och beroende där han har fått hjälp vilket har fått honom på benen igen. Detta övervägde han att göra igen när detta pågick t.om. under min födelsedag och jag övertalade honom att verkligen följa med dit då han själv sagt att han inte orkat med mer. Väl där blir vi hemskickade för medicinering då han har antabus hemma.

Sjukhuset tror alltså på det att han själv kommer att ta den medicinen utan att någon ser till att det verkligen sker. Jag återkommer för att fråga ytterligare varför vi skickades hem varpå en mer förstående kvinna berättar att socialen har hand om det nu för tiden, vi ringer och pratar med dom och allt vi kommer fram till är att de skulle ha telefonkontakt och att om han vill bli inlagd så måste han säga det till socialen personligen, men då han av någon anledning totalt ogillar socialen så slutar det med att kontakten upphör och inget mer händer.

Nu är det tre dagar kvar till han själv fyller 60 och han vill inte ha något uppvaktande och slutar inte dricka även fast han gång på gång säger att han ska sluta dricka och inte orkar mer. Senaste jag hörde var att om han inte hade varit så feg så hade han tagit sitt liv.

Vad kan man göra? Sjukhuset skickade ju hem honom då de första jag pratade med sade att han var inte i ett så dåligt skick för att läggas in och att de inte kunde ta hand om alla alkoholister. Först undrar jag, hur fan kan de bedöma om han inte är i tillräckligt dåligt skick för att läggas in när han kommer dit full och sliten? Sedan är det ju ett sjukhus, ska de för fan inte ta hand om de som behöver hjälp?

Händer det ingenting snart så kommer han att tappa jobbet då han ligger konstant och super och kör till systemet/mack för mer öl så fort det tar slut. Tappar han jobbet då kommer det att skita sig för honom med hans bostad, och eftersom att jag bor bredvid honom men ändå i samma bostad enligt papper så kommer även jag att få ett helvete av det. Det känns som att allt är absolut kört i min situation och eftersom att det händer så påverkas även jag och kan inte sköta skolan riktigt då jag tappar ork och fokus när allt jag tänker på är pappa. Student som jag är så har jag inte råd med någon annan lösning för mig själv.


Samtidigt så känns allt som mitt fel då det var jag som först tog kontakt igen med systern som kom till Sverige...

Låt han fortsätta med sin alkoholism. Jag vet att det känns jobbigt men med tanke på att han är en vuxen person, så måste han ta ansvar själv.

Det var lite otydligt, det var alltså en av dina systrar som kom hem och började umgås väldigt intensivt med en annan syster? Detta var för mycket för honom?

Forst, din syster och hennes ankomst har inget med detta att gora. Missbrukare ar fenomenala pa att hitta ursakter pa varfor dom missbrukar. Sa den tanken kan du lagga ner pa en gang.
Nasta ursakt kan lika garna bli att katten dott, eller inte dott.

Sjukhusen kan inte lagga in alla, det ar en omojlighet och dom har kompetensen att bedomma det. Din pappa jobbar ju uppenbarligen ff sa sa dalig fysiskt/psykiskt sett kan han ju inte vara.

Din pappa gillar inte soc och vill inte be om hjalp, det ar aterigen ett val han gor. Sa lange han inte ar satt under LvM el dyl. sa kan dom inte heller gora nagot utan hans begran.

Din pappa maste helt enkelt fa insikt om sjalv att han behover hjalp och be om det.

Jag håller med.
Du är medberoende och försöker hjälpa honom,
Men det är bara han som kan fixa detta.
Bara han själv.

Det är jobbigt, men så är det.

Lycka till

Tråkigt att höra TS men det finns inte mycket ni kan göra om han inte själv vill.. Jobba på socialtjänsten och försök få till en LVM. Tvångsbehandling.

Lycka till