Otrohet 2 gånger inom familjen

Tjenare... Då till den tråkiga historien, min fader och mor har varit gifta i säkert 25år+ nu. Men detta verkar vara slutet på deras relation och min relation till min far... vill inte att det ska vara slut men det blir nog bäst så.

Det började med att min far var otrogen med en annan kvinna under 1 års tid, utan att varken jag eller mor visste om det. Efter det så tappade jag troendet för min egen far. Men eftersom de hade varit gifta i 25år+ så är det inte så lätt för en kvinna att bara släppa det, så de förlät varandra och allt var bra tills idag.

Då jag vaknade upp så kom min far gråtandes och skakandes in i mitt rum och sa att han har gjort det igen, sedan fick han inte fram något ord. Till en början började jag skratta för jag kunde inte tro det är sant, varför har han gjort det igen?! Vill han inte ha med oss att göra eller vad håller han på med.

Min mor är jätte sårad och jag trodde där ett tag att hon skulle ta livet av sig... Jag är sårad som fan, vet inte vad jag ska göra själv. Jag tog mina saker och for iväg till en kompis lägenhet, eftersom jag klarar inte av att se mina föreldrar bråka.


Detta var imorse och jag har inte pratat med min far sedan dess, jag och min mor har pratat ut och gråtit. Vet inte vad jag ska ta mig till riktigt.

Jag vet aldrig om jag kommer kunna prata med min far något mer efter allt detta som hänt.


Vad skulle ni gjort? Just nu mår jag jätte dåligt



Förlåt om det är stavfel och ser ut som skit.

Varför ska du sluta prata med din pappa?

Förstår att du är sårad osv. Men även föräldrar gör misstag.. Andra gången väljer man själv (ja) .

Även om dom har problem och kanske inte trivs med varandra efter 25 år så måste du väl inte säga upp kontakten med din far.

Du skriver själv att han inte fick ut ett ord efter han erkände.
Ibland tar de bara slut i förhållanden.

Look on the bright side. Det brukar vara tvärtom.

hela vitsen med otrohet är väl att man inte berättar det? inte konstigt att varken morsan eller du visste om det.

förövrigt så lämna otroheten åt mamsen och pappsen att lösa.

Hej!

De framgår inte hur gammal du är, men otrohet är ett djävla otyg. Jag har varit otrogen och själv blivit utsatt för det. Varför man är otrogen är inte lätt att svara på....kan vara ett otal anledningar.

Ofta är det ett symtom på att något inte står rätt till i relationen, andra gånger är det ett behov som inte är tillfredställt i den relation man lever i.

Jag har bestämt mig för att inte utsätta min ev.framtida partner för detta. Jag tycker att du inte ska försöka ta ställning i dina föräldrars relation utan stötta bägge. Jag kan förstå att du känner dig sårad men kort sagt är det inte dina problem, utan deras.

De kommer alltid att vara dina föräldrar oavsett deras framtida relation. Över tid läker alla sår!

Lycka till önskar Bulk..

Tycker inte alls du behöver ha kontakt med din far. Tycker inte han förtjänat det, och han kan knappast förvänta sig det av dig heller.
Ta kontakt med någon proffesionell så fort den värsta chocken har lagt sig. Låt inte detta ta energi från dig mer än nödvändigt.

Det är deras relation, det enda felet här är att de är så omogna att de drar in dej i det hela innan de bestämt sig för om de ska bryta eller fortsätta.Dina föräldrars relation är inte ditt ansvar! Deras relation med dej är förstås i högsta grad något som rör dej.

Din pappa har ju inte svikit dig egentligen? Men låt tiden läka så får du se när han tar kontakt med dig. Men du gör helt rätt i att inte höra av dig till honom Beklagar verkligen hoppas det löser sig för er.

Hej.

Hur gammal är du? 10 år? Max 18, inte ett år längre. Du är resultatet av en söndercurlad ungdom. Relationer är fina och kan bestå, vissa längre än andra. Din mor och far har varit ett par i 25 år men verkar inte vara lyckliga. Därför kan relationer ibland bytas ut mot nya där man trivs bättre.

MEN. Vad har du och göra med deras relation? Inte ett skit om du frågar mig. Du ska fan inte säga upp kontakten med farsgubben. Du ska stötta honom i hans beslut. Precis som att du ska ventilera med din mor och stötta henne i hennes beslut. För de ska inte fatta beslut utifrån hur lilla curlade Anna 17 år mår just nu. De ska fatta ett beslut som gör dem lyckliga. Och det har inte du något att göra med öht.

Egentligen borde du vara glad över att din pappa äntligen fick pippa som han ville efter alla dessa år, kanske har han stannat för din skull? (Den dumbommen) Hur som. Lycka till. Det du upplever är inget trauma bara så du vet. Livet blir värre än så

Jag hade nog haft lite svårt att kolla min far i ögonen ett tag som du säger.
Men viktigast är la att du stöttar din mor just nu

Min pappa var otrogen mot min mamma, och frun efter det, och frun efter det. Vissa människor har helt enkelt en skruv lös i huvudet och kan inte hålla sig till en person. Man får helt enkelt vänja sig med det.

Det var hårda ord! Har du läst att det faktiskt var pappan som drog in TS i det här?