Talade romerska talare såhär långsamt?

Hur kan det ha angivits i text att ljuden ska vara exakt så långa?

Jag får helt andra associationer. Ett operasolo skrivet runt 1980 av Thomas Jennefeldt, eller nåt. Karln sjunger ju. Exakt samma tonläge hela stavelserna igenom, hur långa de än är, större delen av tiden. Dionysus från Halikarnassos kan orimligen ha påstått att skillnaden mellan accenturerad stavelse och oaccentuerad skulle vara exakt en kvart. Överhuvudtaget är det väl ganska oklart vilka proportionenr mellan tonaccent och tryckaccent det ursprungliga latinet egentligen hade. Den klassiska latinska poesin är ju lånad från grekerna lock, stock and barrel, och jag har för mig att det citeras ganska tidiga folkliga verser - soldatvisor och sådant, som inte har metrik efter kvantitet, utan efter betoning - vilket brukar vara ett tecken på en påtaglig komponent av tryckacccent.

Jag är vidare fullkomligt övertygad om att Cicero inte lät ens tillnärmelsevis sådär när han talade mot Catilina i senaten, Dionysus från Halikarnassos eller ingen Dionysus från Halikarnassos. Vi vet att det var Ciceros emotionella uttryck minskt lika mycket som hans formuleringar som hade genomslag.

Och den där prissen har absolut inget emotionellt uttryck allls. Zilch, zap, nada.

I modern retorik är konstpauser välbekanta, vilket kanske även förekom under romartiden. Jag skulle även gissa på att han försöker var pedagogisk.

Det är kanske intressant att jämföra med diverse italienska talare?

Mussolini:
https://www.youtube.com/watch?v=OOv-Ncs7vQk&t=0m09s
https://www.youtube.com/watch?v=uPWNwtDsrQo&t=0m08s

Berlusconi:
https://www.youtube.com/watch?v=FsGWfrvBPjY&t=0m30s

Mario Monti:
http://www.youtube.com/watch?v=_ugVIidwZxQ&t=0m24s

Jag tycker hans melodi/uttal är illa.

Jag tycker det låter som en blandning mellan mässande och högläsning av någon som håller på att lära sig ett språk...

Eller en uttalsinstruktion för långa och korta stavelser i latinet!

Nej, men jag utgår ifrån att någon som verkar så intresserad av latin inte sitter och hittar på. Dock tycker jag också att det låter mycket märkligt att läsa så långsamt och har aldrig hört talas om det förut. Därför undrade jag om någon annan hade hört talas om det.

Jo, jag vet mycket väl att italienare och andra sydlänningar i nutiden talar mycket fort. Det är ett av skälen till att jag tycker att det verkar konstigt.


Hans engelska är inte direkt perfekt, men jag tycker inte att den låter bedrövligt illa heller.

Hittar på gör han säkert inte, men antika grammatiker tenderar ju att erbjuda nutida läsare rätt stort tolkningsutrymme.

Det måste ju framför allt, som jag skrev ovan, vara mer eller mindre omöjligt att ange stavelse- och fonemlängd.

Ja, fast det fanns inte i min referensram så det var svårt för mig att påminnas om det

kan inte öppna länken men vad handlar det om, retorik?

Absolut, ja, men relativa mått har ju använts i andra äldre sammanhang där man inte haft tillgång till avancerad mätutrusting. Hur korrekta de är kan förstås diskuteras, men de kan kanske säga något om rytmen. Här verkar det å andra sidan handla mer om tempot ... Eller inte? Utan sammanhang (och kanske med) är K.K.:s Dionysiosparafras "the duration of the long was a fifth" fullständig obegriplig.