Adjektiven sönder och trasig

Jag förstår fortfarande inte hur r+s blir till ett sje ljud. Detta är för mig det vidrigaste ljudet i det svenska språket och det förbryllar mig hur många som använder det uttan att ens tänka på det.

Till och med folk från de sydliga landskapen kan man höra använda det lite här och var..

Ifall det är så jäkla svårt att utalla r+s eller r+c eller r+s vid engelska ord är det inte isåfall lättare att inte utalla r'et istället för att lägga dit ett sje ljud

Därför att det ingår i deras dialekt.

Det beror på hus ljuden artikuleras i munnen. Konsonanter som uttalas vid tänderna (t, d, s, n) dras längre bak mot tandvallen efter ett r. Det är en form av det som kallas assimilation, att ljud blir mer lika varandra.

Jag tycker det hade varit betydligt lättare att bara vokalisera r'et istället för hålla på och tramsa med massa sje ljud.

I min ungdom arbetade jag inom lantbruket i Skåne. Där kunde man säga att skördetröskan gått itu. Jag uppfattade det som att tröskan var i två delar, men det visade sig att man menade att den gått sönder.

För min del så använder jag sönder när det gäller större saker. Har däremot t ex mobilen pajat så har den blivit trasig.

Itu förekommer definitivt även på andra håll än i Skåne. Isönder däremot känns väldigt mycket som Skåne.

För material och föremål som ger ifrån sig ett krasande eller klirrande ljud i samband med haveriet så använde gammal halländska »ikras«. (Jämför inlägg #15.) Synonymen »isönder« låter som en analogi, men jag har inget tydligt minne från äldre släktingar. Glödlampan har gått sönder, däremot. Först vid noggrann besiktning kunde man se att glödtråden var trasig(!) dvs hade gått av. Att »gå itu« har jag kopplat till att klyvas i exakt två delar. I enstaka fall kan en glödlampa göra just det – glaset separerar från sockeln.¹

¹ Ta ur säkringen eller nätpluggen innan sockeln lossas med en tång.

Att överhuvudtaget uttala kex som tjex får mig att gråta blod! Hårt k ska det vara!

Tillbaka till ämnet.

"Jag hade sönder kexet. Nu är kexet trasigt." Låter det rimligt och bra?

Att det finns folk som inte kan acceptera att svenska inte talas på exakt samma sätt överallt av alla personer får mig att gråta blod. Självklart behöver man inte tycka om all variation och alla uttal. Men varför kan man inte acceptera att de förekommer? Det finns musikstilar jag avskyr, t.ex. hiphop. Men jag accepterar att det finns folk som gillar det och jag gråter inte blod för det.

Nu får det fanimej vara färdigkäxat, för nu ska vi käka!

Var och en uttalar förstås k som den behagar, men det finns en huvudregel om främre och bakre vokal.

Ska ord som kärlek okså uttalas med hårt k eller passar det då?

Bra exempel. Ordet »kärlek« kommer av latinet carus men har fått omljud i vårt språk. Det är nära nog analogt med hur en germansk »kaka« får omljud i »käx«.

Vad gäller stavning av ä-ljud så har våra stavningfäder rört till det väldeliga. Ett omljudat a skrivs lämpligen med ä. Därför skrivs Hälsingborg och Hälsingland lämpligen med a. De bygger på en omljudad hals. Det gör den unge ejderhannen också: en hälsing.

Varifrån får du information om min acceptans om olika uttal? Jag finner det endast störande att alla inte talar som jag.
Kan vi inte bara enas om att k:t i kex uttalas hårt?
Nu har vi gått väldigt Off Topic. Huruvida detta hör hemma med adjektiven sönder och trasig har jag ingen aning om, men ditt snorkiga försök att sätta dit mig lyckades dessvärre inte. Låt oss le tillsammans i enfaldighetens rus, i Sverige kan ingen tala perfekt, möjligtvis Hamilkar.