Adjektiven sönder och trasig

Hur relaterar verbet söndra (söndra och härska, någon?) till det här? Man kanske skulle börja säga att man söndrade cykeln för att komma undan från att säga fel

Fast söndra känns, för mig, mer som att man delar, krasar, separerar. Typ som att man söndrat cykeln om den ligger i bitar, inte om man bara råkat göra ramen sned...

En sned ram kan vara en början på att söndra en cykel. Att söndra är en process och sönder är ett resultat.

Ordet »¹trasa« har i ordboken »sönderrivet tygstycke« som förklaring. Etymologin för »trasa« fokuserar dock inte på textilmaterial. Bakgrunden tycks vara bredare ’ngt kluvet, slitet’. Ett sprucket topplock på bilen är kluvet och fläktremmen är sliten och av när motorn går i kok.

Såvitt jag förstår tillhör »trasa« / »trasig« / »tröska« och engelska “thresh” / “thrash” ett litet kluster av tr-ord med samma idé. Vid tröskning krossar man axen alldeles lagom för att kornen ska frigöras. Källorna mumlar PIE.

Ordet »sönder« torde ha att göra med »avskilja«, möjligen via latin. Engelska “sunder” / “asunder” anses även det komma från PIE och har gått outgrundliga vägar, möjligen via fornnordiska.

Ref. http://www.etymonline.com/index.php?...&search=sunder
Ref. http://www.etymonline.com/index.php?...&search=thresh

Det är inte så konstigt att önskvärd och oönskad fragmentering har gamla rötter. Tröskning är äldre än jordbruket. Man tröskade vildris och vildvete först, innan de förädlades och odlades. Kokkärl och förvaringskärl var relativt dyrbara, så de aktades för att inte gå i kras (onomatopoetiskt).

Utmärkt, då har vi klarat av det problemet.


Det är min uppfattning också. Söndrig förekommer knappast speciellt ofta. Däremot förekommer isönder frekvent.

SAOB håller dock med mitt minne:

1) om textil l. textilt material: som har gått i bitar l. stycken l. har fått hål l. revor, söndrig [...]

2) i utvidgad anv. av 1 , om ngt som inte utgör l. består av textil: söndrig [...]

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show...r=2/59/17.html

Det har vi inte alls! Du ska inte lita på vad han skriver. Han är bara ute efter att kränka och förstöra.

Min iakttagelseförmåga och mitt omdöme sviker aldrig. Jag har min uppfattning klar om orden sönder och trasig. Om du vill anmäla avvikande uppfattning är det upp till dig. Jag står dock fast vid min uppfattning!

FAIL!

Söndrig: 41k träffar.
Isönder: 38k träffar.

Vadå fail? Ingen har väl för det första direkt förespråkat isönder. Även om så vore fallet så är inte Googleträffar allt. Även om vi skulle gå enbart på Googleträffar får vi i så fall även ta med alternativa stavningar i beräkningen:

"i sönder" Ungefär 85 100 resultat. (Har inte kollat om alla resultat är relevanta osv.)

FAIL på dig själv.

1. Nu fabricerar och tillrättalägger du! Moltas skrev klart och tydligt "isönder" utan mellanslag mellan prepositionen och adjektivet. Det råder inga tvivel om att han menar enbart den stavningen av uttrycket. Du ska därför inte på eget bevåg fabricera resultat som råkar passa din "forskning"!

2. Var någonstans skriver jag att jag använt Google i mina efterforskningar? Det finns en uppsjö sökmotorer man kan använda sig av. Webcrawler, Seznam, Maktoob och Onkosh är bara några sökmotorer i raden man kan använda sig av, och som jag har högsta förtroende för när det gäller statistiken för antalet träffar.

3. Jag tycker att du bör jobba på din attityd gentemot dina medmänniskor, för de sidor du visar upp här är inte direkt trivsamma att mötas av.

Det framgår ej, men eftersom jag är skåning kan jag upplysa om att båda stavningarna förekommer (i främst vardagliga texter).

Det stämmer. Men oavsett vilken sökmotor du använde dig av borde träffarna för "isönder" + "i sönder" överstiga de för "söndrig".


Tack, detsamma:

Hur kan det vara kränkande att hänvisa till en ordbok?

I det här fallet innebär inte min stavning ett uteslutande av i sönder. Tvärtom känns det som att i sönder och isönder hänger ihop rätt bra.

Med andra ord är det du som drar förhastade slutsatser. Igen.

Etymologin för »trasig« anger SAOB under kortfattat substantivet »trasa«. Det du citerar här är betydelser.

Trots att SAOB-artikeln är så sen som 2005 så antyder artikeln »trasa« ljudhärmande ursprung. Som jag försökt illustrera att det nordiska ordet troligen har rötter ända bort i protoindoeuropeiska.

SASO (2009) skriver

¹trasa subst. ...
HIST.: sedan 1615; sv. dial. trasa, trase; nord. ord, urspr. trol. 'ngt kluvet, slitet'; jfr trasig

I min gamla halländska dialekt var det »en trase« – uttal som {tôrka å mä’ en trase}.

Uttrycket WT = “white trash” är slående nära »trasproletariat« betydelsemässigt och möjligen även etymologiskt. Kanske en konvergens.