Ursprungligen postat av Gerra
När jag gick i gymnasiet så sade en skogstokig lärare ”När jag växte upp på Åland så brukade jag och mina kompisar dricka Coca-Cola och käka muskotnötter så vi blev lite roliga i huvet”.
Detta tyckte jag naturligtvis lät spännande, så jag frågade lite mer om saken. Man ville ju locka den magiska formeln ur gubben. När jag frågade såg han dock mest förvirrad ut… ”Vad menar du pojk?! Är du helt dum i huvudet?! Det ena har inte med det andra att göra. Coca-Cola dricks på bio, muskot ersätter vodka. Fnys!”
Jag gick hotell- och restaurang, så jag snodde med mig några dussin hela muskotnötter när jag gick hem. När jag skulle testa fann jag att muskotnötter är mycket svårtuggade, så jag drog fram rivjärnet. Nu visade det sig att när muskot äts som annat än varsamt hanterad krydda så smakar den som sju svåra år. Jag slet tappert fram mina ciggpapper och lite tobak, för att sedan med säker hand modellera fram en otroligt balanserad prototyp av något som jag inbillade mig skulle revolutionera min festekonomi.
Upphetsad tände jag nu min exotiska cigarett. Efter några bloss upptäckte jag att nötens fett samlades i min lugg och panna, för att därefter, på ett mycket irriterande vis, rinna ner i mina ögon. Jag slängde bort åbäket.
Efter en stunds experimenterande med yoghurt, folköl och sylt fann jag den magiska blandningen! Massor av kanel täcker effektivt smaken av 14-20 rivna muskotnötter uppblandade i en tallrik filmjölk. Jag åt upp blandningen och satte mig och väntade. Inget hände. Jag gick ut med hunden för att fördriva tiden, men inget märktes. Jag blev förbannad över bluffen och satte i vredesmod på kaffebryggaren.
När kaffet var klart satte jag mig lugnt framför Jeopardy med en kopp kaffe. På andra spelplanen upptäckte jag att jag inte fattade något alls. Jag hade blivit akut korkad! Nåja, det funkade ju i alla fall, tänkte jag. Jag försökte känna efter, men inte fan ökade muskotruset min livskvalitet alls. Efter lite experiment med joggning och Playstation gav jag upp. Enda resultatet av nötterna var att jag var trött, korkad, och hade lite vajsing på motoriken. Besviken borstade jag tänderna och gick till sängs.
Dagen därpå vaknade jag till hälften för att genast konstatera att jag kände mig extremt svag, hade värk i hela kroppen och sist men inte minst hade jag blivit blind. Chockad försökte jag resa mig upp, men benen vek sig och jag rasade in i min svindyra skivsamling och skadade mig själv ganska svårt i fallet. Med skärvor från mina trasiga musikalbum instuckna lite här och var i min nakna kropp låg jag i en mycket skämmig - och smärtsam - pose och funderade över min prekära situation.
Efter några minuter kom jag på att mina ögonlock var stängda och därtill omöjliga att öppna på vanligt vis. Med stort tålamod letade jag reda på mina händer och började varsamt lirka fram mina ögon. Lidandet tilltog ordentligt vid denna manöver, men jag kände mig ändå lättad när jag fick synen tillbaks. Ögonlocken hade helt enkelt bara torkat fast på grund av extrem vätskebrist.
Varsamt ålade jag mig ut till badrummet och sörplade i mig så mycket vatten jag orkade. När jag baddat mitt svårt medtagna huvud med en fuktig dambinda en stund började verkligheten dyka upp ordentligt. Jag upptäckte att en stor del av smärtan i min kropp orsakades av min överdrivet sprängfyllda blåsa, men inte fan gick det att pissa heller. Efter en mycket varsam bukmassage började så min knallgula urin porla i sin totala frånvaro av genomskinlighet. Urinröret kändes som det skulle frätas sönder, men pinan från blåsan försvann.
Efter att ha druckit lite mer vatten försökte jag borsta tänderna, men tandborsten visade sig vara ett alltför klent verktyg för den uppgiften. Jag var tvungen att göra grovjobbet med naglarna - Aldrig har jag skådat en sådan fasansfullt äcklig beläggning!
Med hjälp av väggarna haltade jag ut i köket, där min mor befann sig. Jag tittade på klockan och konstaterade att skolan hade börjat för två timmar sedan. Jag harklade fram ”Fan, jag har försovit mig. Om jag tar några brusalvedon, så kanske du kan skjutsa mig?”
Min mor levererade nu följande fakta; ”Skolan började så att säga för 26 timmar sedan. Du sov hela dagen i går, så jag sa att du var sjuk när dina polare kom förbi”.
Efter att ha konstaterat att varken värktabletter eller mat på något vis hjälper mot muskotens fruktansvärda bakrus, lade jag mig i min svettiga säng och sög i mig blåbärssoppa tills jag somnade igen. Efter några dagar var jag helt återställd och gick tillbaks till skolan. Naturligtvis tipsade jag de popiga eleverna i klassen om muskotens underbara effekter, liksom som straff för deras popighet.
Nåja, vad lär vi oss då av detta, pojkar och flickor? Jo, muskot är visserligen ett billigt rus, men definitivt inte prisvärt. Vidare kan vi konstatera att människor från Åland inte bara pratar konstigt, de är opålitliga också.
Om man nu ändå vill pröva så rekommenderar jag att man bullar upp med filmjölk, kanel, rivjärn, ett välfyllt dropp och därtill bör man vara ledig ett par dagar. Lycka till.
