Placeras hos familj eller främlingar? Fråga till dig som bott i familjehem/fosterhem

Om man vill att barn som placeras i familjehem ska må bra och få ett bra liv i framtiden, tror du att det är bäst att placera dem i släktinghem (t.ex hos faster, mormor, kunsiner m.m) eller i icke släktinghem? Vilka faktorer påverkar valet av en "bra placering"?

Om man vill barnets bästa så är självklart familj/släkt det bästa så länge det bara går.

Tror du att det är det bästa för alla typer av placeringar? Dvs både för barn/ungdomar som placeras pga problem hos främst föräldrarna (missbruk, våld, oförmåga mm) och för barn/ungdomar som placeras pga "egen" problematik (psykiska besvär, missbruk m.m)?

Vad tror du finns i en biologisk familj som gör den typen av placering bättre?

Nyfiken

Barnets bästa är i hemmiljö såvida barnet inte far illa psykiskt /fysiskt av annan familjemedlem så varför flytta "offret" när man tex kan polis anmäla ?

Polisanmäla? Hängde inte riktigt med på vad du menade där?

Är du insatt i BBIC? Har du frågor om hur man bör resonera kring placeringar så pm:a mig.

Jag var placerad i tre år hos en fosterfamilj som var "icke släktinghem" som du säger. Det var den bästa tiden i mitt liv, jag mognade till och har lyckats så mycket bättre i livet jämfört med om jag hade bott med min familj.

Kul att höra att du haft en bra upplevelse som har hjälpt dig.
Vad tror du är viktigt för att en familjehemsplacering ska bli bra?

Är det inte att generalisera litegrann? Visst kan jag välja mellan antingen ett familjehem med släktanknytning och ett familjehem med "främlingar".

Det finns familjer som inte har kontakt med släktingar eller har dålig kontakt med dem. Det beror på olika saker. Det kan även finnas problem hos släktingar som gör dem totalt olämpliga att bli familjehem och ta hand om barn överhuvudtaget. Skulle jag då vilja att barnet placeras där? Nja, tveksamt. Det finns även familjehem som inte är släktingar och som är totala främlingar för barnet. Dessa kan antingen vara helt fantastiska eller bara vara familjehem för att tjäna pengar utan att egentligen bry sig om barnet.

Det är väldigt mycket som påverkar vad som gör att man blir ett bra familjehem och det är inte lika lätt att påstå att det beror på om barnet placeras hos släktingar eller i ett hem med icke-släktingar. Det skulle bli en grov generalisering.

Håller med dig helt, men skulle jag säga vad jag själv tänker/tycker är det mina åsikter ich dem känner jag redan till Men som du skriver finns det bra och dåliga familjehem inom alla kategorier och varje barns situation är unik. Dock finns det vissa stadsdelar där det görs väldigt få släktingplaceringar utan att denna möjlighet ens utreds. Detta trots att det står i Socialtjänstlagen att denna typ av placering skall prioriteras om det är möjligt med barnets bästa i åtanke.

Men min åsikt var ju som sagt rätt ointressant här, då jag själv aldrig bott i familjehem

jag har vart placerad i 22 hem. foster fadern hångla med mig. 13 år gammal. jag ville inte. men han höll fast mig,,, jaghatar han idag! vilketr svin!
kan inte ta bort minnena,, hans äckliga andedräckt...
jag sa till socialen vad som hände.
de skratta åt mig! o sa jag missuppfattatallt!?
näää... det gjorde jaginte
efter det liteade jag inte på myndigheter
jag blev enjävels unge. traschade varenda samhälle med klotter! med o kasta sten i buss kurer, så allt glas gick sönder. jag saboterade hela samhällen..
på så vis tog jag ut min ilska,,,... genom att förstöra...
ingen trodde på mig!<
så jag blev ett helvete för samhället. alla visste allt förstördes. ingen visste vem.
bara jag,,, för det va jag som sabba allt.
kan inte förlåta socialen, att de skratta åt mig!
varför? jag var bara 13 år....

Beror ju helt på släkten och om dessa önskar att ta hand om barnet eller bara tar emot det för att "de är släkt". Det är kanske betryggande men samtidigt så kanske en fosterfamilj som har ställt upp kanske är mer benägna att mer än bara ta hand om ungen i fråga utan har ett genuint intresse att verkligen hjälpa istället för släkten som bara tar emot ungen för att det är "syrrans grabb" eller liknande.

Det hela kommer ner till vem som verkligen bryr sig. Visst är det mer önskvärt att placera en sån unge hos någon släkt men det kanske inte är så att släkten alltid är det bästa alternativet. En fosterfamilj som vill ta emot en unge tycker jag ibland kan vara mer önskvärt än en nära släkting som känner sig tvingade att ta emot ungen.