2013-04-18, 17:08
#1
Jag hörde på radion idag, någon flottig miljöhippie fick för miljonte gången vädra sitt bekymmer över den onda människans inverkan på vår planet - "Vi måste ändra vår konsumtion och vårt livsmönster, innan det är försent."
Nu är jag inte först med att förstå att miljöpartiet egentligen är en högerrörelse, men jag tänkte bena ut några argument som gör detta uppenbart.
- Idén om en naturens ordning, där den stora massan måste lära sig leva resurssnålt, för att rädda planeten.
För ett par år sedan lyssnade jag på ett radioprogram om flyktingläger. Jag kommer inte riktigt ihåg programmets syfte, det var inget partipolitiskt, utan något slags dokumentär om flyktinglägerliv tror jag. I vilket fall yttrar sig en av reportrarna på flyktinglägersafarin andaktigt över "hur resurssnålt de lyckas leva". Betraktelsen äcklade mig djupt. Här står en från Stockholm och av Sveriges Radio nedflugen reporter och beundrar negrerna som lever i skiten, som vore de djur.
Men egentligen, om man funderar över vad det resurssnåla samhällets ideal är, så blir kommentaren begriplig. Och man ska inte inbilla sig att det genom historien saknats tårögda högerkommentarer om vilken nytta fattigdomsträsket och svälten gjort för att uppfostra drägget, pöbeln eller den lottlösa hjorden. Tältlägret var för reportern (och jag tar för givet - miljöpartisten) ett önskvärt tillstånd i ett resurssnålt samhälle. Här tangerar man socialdarwinismen, det naturliga tillståndet är sådant ordnat (eller, eftersom det är politik: bör så vara ordnat) att den mänskliga existensen gynnas av knappa livsvilkor. Alltså ultrahöger.
- Parallellen mellan mänsklig kultur och biologisk kultur.
Vurmandet för den biologiska mångfalden inom miljörörelsen bygger kortfattat på: Man idealiserar och romantiserar det förindustriella bondesamhälle som enligt dem respekterade och levde i harmoni med naturen. Sitt främsta uttryck får detta genom synen på brukande av betesmarken. Genom att upprepat slå ängen (typ klippa gräset) och ge höet till djuren tar man näring ur marken, och skapar över generationerna en näringsfattig miljö som samtidigt är biologiskt artrik - det växer helt enkelt fler olika arter i denna näringsfattiga miljö, ingen art kan dominera.
Om vi bortser från den efterblivna romantiken om att livet var mysigt i det gamla bondesamhället, är det en tillfällighet att mångkulturvurmare kryllar i MP? Vår svenska kultur är i dessa ögon en övergödd monokultur, och introducerandet av negrer och araber (frön till nya välluktande blommor), samt nedmontering av välfärdsstaten (den svenska näringsöverskottet) ska inspirera oss att som nation bli som den resurssnåla blomsterängen.
Det här är en människosyn som i människofientlighet överträffar nazisterna - där Hitler ogillade allt utom den ariska rasen, där ogillar miljörörelsen rätt och slätt hela den mänskliga rasen. Näringsfattig mångfald - smaka på orden! Alltså ultrahöger.
- Domedagsprofetior som politiskt medel för att "skrämma" människor in i rätt fålla.
Massan ska inte engageras, den ska dompteras. Som politisk praktik är det här inte specifikt för miljöpartiet, men när den blir en del av den politiska ideologin går man med stormsteg mot ett slags ekologisk fascism - dvs bara en "vetenskapligt" utbildad kan ta del av och utforma den nödvändiga handlingsplanen. Att vädja till den outbildade, att elda massorna, måste ske via skrämselpropaganda, då de omöjligt kan begripa bättre.
Detta är ren fascistisk taktik. Den upplysta eliten banar väg för det framtida samhället (se ovan) genom att skapa en fantasivärld där i pöbeln får leva. Hur ska vi argumentera mot det framtida samhället där vi får gräva med fingrarna i skiten efter potatis, och frysa genom strömlösa mörka vintrar - det går inte! Gemene mans förståelsehorizont är allför obildad och trångsynt för att förstå sitt eget bästa. Alltså ultrahöger.
Så frågan är, hur fan kan det här partiet ha 10% och bli kallat vänster/kulturmarxister när de i själva verket bryter ny högermark på fältet bortom Adolf Hitler?
Nu är jag inte först med att förstå att miljöpartiet egentligen är en högerrörelse, men jag tänkte bena ut några argument som gör detta uppenbart.
- Idén om en naturens ordning, där den stora massan måste lära sig leva resurssnålt, för att rädda planeten.
För ett par år sedan lyssnade jag på ett radioprogram om flyktingläger. Jag kommer inte riktigt ihåg programmets syfte, det var inget partipolitiskt, utan något slags dokumentär om flyktinglägerliv tror jag. I vilket fall yttrar sig en av reportrarna på flyktinglägersafarin andaktigt över "hur resurssnålt de lyckas leva". Betraktelsen äcklade mig djupt. Här står en från Stockholm och av Sveriges Radio nedflugen reporter och beundrar negrerna som lever i skiten, som vore de djur.
Men egentligen, om man funderar över vad det resurssnåla samhällets ideal är, så blir kommentaren begriplig. Och man ska inte inbilla sig att det genom historien saknats tårögda högerkommentarer om vilken nytta fattigdomsträsket och svälten gjort för att uppfostra drägget, pöbeln eller den lottlösa hjorden. Tältlägret var för reportern (och jag tar för givet - miljöpartisten) ett önskvärt tillstånd i ett resurssnålt samhälle. Här tangerar man socialdarwinismen, det naturliga tillståndet är sådant ordnat (eller, eftersom det är politik: bör så vara ordnat) att den mänskliga existensen gynnas av knappa livsvilkor. Alltså ultrahöger.
- Parallellen mellan mänsklig kultur och biologisk kultur.
Vurmandet för den biologiska mångfalden inom miljörörelsen bygger kortfattat på: Man idealiserar och romantiserar det förindustriella bondesamhälle som enligt dem respekterade och levde i harmoni med naturen. Sitt främsta uttryck får detta genom synen på brukande av betesmarken. Genom att upprepat slå ängen (typ klippa gräset) och ge höet till djuren tar man näring ur marken, och skapar över generationerna en näringsfattig miljö som samtidigt är biologiskt artrik - det växer helt enkelt fler olika arter i denna näringsfattiga miljö, ingen art kan dominera.
Om vi bortser från den efterblivna romantiken om att livet var mysigt i det gamla bondesamhället, är det en tillfällighet att mångkulturvurmare kryllar i MP? Vår svenska kultur är i dessa ögon en övergödd monokultur, och introducerandet av negrer och araber (frön till nya välluktande blommor), samt nedmontering av välfärdsstaten (den svenska näringsöverskottet) ska inspirera oss att som nation bli som den resurssnåla blomsterängen.
Det här är en människosyn som i människofientlighet överträffar nazisterna - där Hitler ogillade allt utom den ariska rasen, där ogillar miljörörelsen rätt och slätt hela den mänskliga rasen. Näringsfattig mångfald - smaka på orden! Alltså ultrahöger.
- Domedagsprofetior som politiskt medel för att "skrämma" människor in i rätt fålla.
Massan ska inte engageras, den ska dompteras. Som politisk praktik är det här inte specifikt för miljöpartiet, men när den blir en del av den politiska ideologin går man med stormsteg mot ett slags ekologisk fascism - dvs bara en "vetenskapligt" utbildad kan ta del av och utforma den nödvändiga handlingsplanen. Att vädja till den outbildade, att elda massorna, måste ske via skrämselpropaganda, då de omöjligt kan begripa bättre.
Detta är ren fascistisk taktik. Den upplysta eliten banar väg för det framtida samhället (se ovan) genom att skapa en fantasivärld där i pöbeln får leva. Hur ska vi argumentera mot det framtida samhället där vi får gräva med fingrarna i skiten efter potatis, och frysa genom strömlösa mörka vintrar - det går inte! Gemene mans förståelsehorizont är allför obildad och trångsynt för att förstå sitt eget bästa. Alltså ultrahöger.
Så frågan är, hur fan kan det här partiet ha 10% och bli kallat vänster/kulturmarxister när de i själva verket bryter ny högermark på fältet bortom Adolf Hitler?