Lider Stefan Lövfén av afasi eller varför uttalar sig inte karln?

Socialdemokraterna har de senaste 2 veckorna betett sig som ett rasistparti och förnedrat Omar Mustafa på grund av hans etnicitet och religion. De genomgår sin största kris detta århundrade och håller på att falla sönder i falangstrider och internt krig.

Vad de behöver är en ledare som kan ena partiet och få medlemmarna sams. Vad gör Lövfén? Hasplar ur sig några meningar om att Omar inte kan företräda sossarna p g a att han har fel religion. Sedan håller Lövfén käft.

Falangstriderna urartar totalt i demonstrationer och mediakrig.
Lövfén säger inte ett skit. Svarar inte på frågor. Inga uttalanden.

Tror han att inbördeskriget och mediadrevet ska gå över av sig självt eller hur tänker han? Har han fobi för att ta ställning och ta ett beslut eller vad är det frågan om? Jag fattar att han legat lågt under året 2012 för att inte skrämma bort väljare; nu borde han väl ändå begripa att vissa saker behöver tydliggöras?

Är han för obegåvad för att göra sitt arbete?

Jag gissar att han tänker: "Mitt parti håller på att falla sönder. Men jag hoppas att M och hela Alliansen sönderfaller snabbare. Då kan jag triumfera i valet 2014. Alltså fortsätter jag som förr: kniper käft, låtsas som det regnar och visar mitt ansikte, som för majoriteten av S-väljare signalerar "lugn och styrka, med fast kurs mot framtiden"."

Det är vad jag tror att han tänker. Jag får för mig att Löfvén inte att har något djupare recept på seger, för liksom alla andra i PK-eliten är han ute i Okänt Land nu, Terra Incognita. De gamla kartorna gäller inte längre. Gamla stöttepelare som "antirasism" och "hurra för mångkulturism" slutade att ge genklang hos landets tysta majoritet för länge sedan.

Förra året vid den här tiden skojades det om vem som skulle börja prata först - Löfvén eller Estelle. Nu blev det nog Stefan i alla fall, men han har då inte sagt många ord, och ännu mindre några särskilt klargörande. Detta tror jag är strategiskt. Man vill från S sida undvika att hamna i ordkrig så länge det går, så att man sparar krutet så nära valet som möjligt. Givet det läge som S befinner sig i, så är det nog klokt.

Som norrlänning är den "lille svetsarens" naturliga tillstånd att hålla käft. Reinfeldt idkar samma taktik. Det här visar med all tydlighet hur jävla skitnödigt det är i det här landet där man vidlyftigt basunerar ut ALLA SKA MED! Horandet efter väljarsympatier har fått idioterna att måla in sig i ett hörn alldeles själva, med dumstrut på! Och ja, givetvis har den här jävla feminismen bidragit till detta lands kommande undergång. Vilsna fågelungar är ingenting jämfört med svensk politik idag!

Har du läst löpsedlarna:

S-politiker kräver Veronica Palms avgång!
29 S kräver att Omar Mustafa får en ursäkt
Stefan Lövféns största kris.

Jag tycker det är fullständigt bisarrt att media undrar varför en inkvoterad muslim omedelbart fick sparken och att partiledaren inte ens ids gör ett försök att förklara. Tystnad är definivt inte en bra strategi när en samlad mediakår frågar om man är rasist. Det borde vara en enkel fråga att ge ett tydligt besked om. Stefan Lövfén klarar inte av det.

Socialdemokraterna beter sig inte som något rasistparti. Vad man har gjort är att lyfta en av de tidigare "förbjudna" frågorna till ytan. Den effekt vi nu ser är pga den tidigare totala tystnaden i ämnet, nu splittras partiet i denna åsikt och det är inget konstigt med det.

Åsikterna kring Islam (de kontroversiella ämnena) är lika utbrett hos personer inom Socialdemokratin som inom de flesta andra partier, skulle tom dra det så långt som att inkludera SD. Skillnaden är att man aldrig tidigare vare sig behövt eller velat diskutera ämnet öppet. Nu blev man helt enkelt tvungen...

För sossarna är det bättre om partiledaren syns så lite som möjligt.

Löfven är uppenbart en man som tar föreningsdemokratin på allvar, vällovligt men lite naivt.

Partiledningens taktik är nog att Löfvén skall hålla sig utanför turerna kring OM, hans ställning får väl betraktas som något ömtålig och då är det bättre att hålla låg profil. Tycker de alltså.
Men det är bara min gissning. Ytterligare ett partiledarbyte klarar man inte.

Du har alldeles rätt. S har sannolikt gjort ett antal felbedömningar, både över tid och just nu i krishanteringsfasen. Givetvis kan man inte tiga sig ur detta, men det har man nog trott initialt, vilket gör att krisen tar längre tid än nödvändigt och fördjupas.

Löfvéns funktion i partiet är för mig en gåta. Han är synnerligen obegåvad i talet, han sitter inte i riksdagen och han har inga (eller åtminstone inte visar prov på några) naturliga ledarinstinkter. Hur många år ska han dresseras innan han åtminstone kan ge skenet av att vara partiets ledare? Vad S behöver är en Göran Persson, en målmedveten och tydlig karl som inger förtroende och som har krut i bössan. Löfvén är bara en virrig snällfarbror som klarar sig undan tack vare att journalisterna har kommit överens om att ge honom tid att växa in i sin roll.

Överdriv inte. De genomgår inte en sådan kris som du vill påskina. Att 29 personer kräver Palms avgång ska ju ställas mot hur många Socialdemokrater som det finns, vilket medför att 29 personer blir en ytterst marginell gruppering inom Socialdemokraterna.

Omar-affären är glömd om en vecka.