I uppgifter av denna karaktär:
Citat:
27. En spelkula kastas slumpmässigt och landar på ett cirkulärt plant bord. På bordet finns en triangelformad duk vars hörn tangerar bordets kanter. Vad är sannolikheten att spelkulan landar utanför duken?
Är många av orden endast av poetisk karaktär för de egentliga premisserna. Dessa ord som t.ex. vad en kula är och vad kulan gör med bordet och vad duken egentligen innebär måste man i någon mening översätta i matematik för att tolka problemet. Helst skall de poetiskt valda orden vara av sådan typ att det inom stor rimlighet finns en
entydighet.
Vad som faktiskt är intressant i detta är att det i någon mening kräver en poetisk tolkning som i någon mening är baserad på social intelligens och förförståelse om världen omkring oss. Vilket jag förvisso tycker är viktiga element att basera sin bedömning på, därav skulle jag inte vilja framställa mina problem som nedan, även om det i princip är samma problem.
Vi skulle kunna formulera problemet såhär:
Citat:
27. Det existerar en cirkelskiva vars cirkel inskriver en triangel. Denna triangel tangerar cirkeln med dess tre hörn. Ett godtyckligt klot tangerar cirkelskivan på ett likformigt slumpmässigt sätt. Vad är sannolikheten att klotets tangeringspunkt inte är ett element av triangelområdet?
Men som ni märker blir problemet lite tråkigt kanske. Men likväl är det ett matematisk problem, att beräkna dukens tjocklek och deformation och i någon mening finna anläggningsytan för klotet på bordet är alltså inte vad detta problem handlar om. Med hjälp av kontexten och konventioner skall man förstå detta, om man inte gör det, ja då är man helt enkelt dålig på att lösa sådana typer av problem och det kanske man kan tycka är viktigt.
I vilket fall har man möjlighet att mäta sådana faktorer. Om nu högskoleprovet faktiskt skall pyssla med detta eller ej är ju en annan fråga. Nu har de uppenbarligen valt detta och jag kan tycka att det är en metod som erhar stor validitet. För vi vill ju i någon mening att studenter som skriver detta prov och får bra på provet skall lyckas med sina studier. Då är det viktigt att frågorna vi ställer på provet är skrivna på ett sådant sätt att om man lyckas med dessa reflekterar det hur duktig student man faktiskt kommer att bli. Dvs validitet i undersökningen (bedömningstillfället, alltså provet). Rätta prov är inte annorlunda än en empirisk undersökning egentligen.
Jag kan tro att så som de formulerat uppgiften, jämfört med min formulering faktiskt visar på större validitet i termer av vad man vill ha av en student. "Mäter vi det vi vill mäta?".
Mvh
