Kopplingar mellan diet och psykisk ohälsa?

För ett par år sedan mådde jag skit. Jag hade pseudo-hallucinationer och overklighetskänslor med panikångestattacker och hela den hopen. En period gick inte en dag utan att en statisk, djurliknande röst skrek högt i mitt huvud, och även om jag kunde avgöra att det inte var verklighet var det så jävla äckligt. Har aldrig hört en skådespelare som kunnat skrika så pass desperat, och jag vill fan inte göra det heller. Jag tog aldrig droger och drack ingenting, men gick omkring i en riktigt dålig tripp som jag började tro aldrig skulle gå över.

Jag letade efter lösningar och fann den lyckligtvis i en glutenfri lågkolhydrat-kost. Alla mina ticks och hallucinationer försvann, tillsammans med min insomnia och mardrömmarna. Jag blev mycket stabilare på mycket kort tid, men när min doktor försökte referera mig till en dietist för undersökning så visade det sig att de dietister som fanns i Stockholm vid den tidpunkten helt enkelt inte trodde på att mina symptom skulle kunna vara kopplade till vad jag åt, och ville inte ta emot mig. Jag hade även provat att bryta dieten med både gluten och glutenfria kolhydrater, med resultatet att symptomen återvände väldigt snabbt. Jag får bokstavligen sockerkickar med myror i benen av mörkt bröd eller potatis om jag äter för mycket av det. Fortsätter jag äta det flera dagar i rad blir mina drömmar successivt mer och mer skruvade, tills de övergår i regelrätta mardrömmar och mina huvudspöken börjar återvända. Jag har noll tvivel om att det finns en koppling, det är extremt tydligt.


Vad jag undrar är vad i helvete jag kan göra åt det här! Är det någon som har upplevt samma sak? Har ni några bra svar? jag tänker självklar fortsätta äta så här - jag tänker inte rivilligt sätta mig själv i den sitsen igen för allt i världen. Men ibland kommer det väl finnas dagar då jag helt enkelt inte har tillgång till bra mat. Ibland sätter jag helt enkelt i mig dumma saker, och jag är lite orolig för att det någon gång inte kommer att gå över och att jag satt mig i en skit som inte läker igen.


Så, lol... fint väder och barndomsminnen fick mig att sätta i mig lite väl mycket godis idag. Börjar få flashbacks till gamla goa dagar där röster skrek i mitt huvud och jag såg folk brinna levande för mitt inre öga, och ville väl egentligen bara skriva av mig Men efterlyser även information kopplat till det här. Jag har läst ett par artiklar på internet som är kopplat till ämnet, men även om det finns lite bra info där så verkar det mesta vara 'ät low-carb or fail as a human being'-propaganda. Det verkar inte heller finnas någon möjlig diagnos, och det är väl mest det jag eftersöker. Är lite orolig att det faktiskt ska vara något neurologiskt som kanske påverkar mig även fysiskt i framtiden om det vill sig så illa. Någon som har idéer? Jag har nyligen testat negativt för diabetes men skulle vilja göra en mer omfattande hälsoundersökning om jag kan få lite mer på fötterna.

En diet är något man medvetet väljer att gå efter. De flesta eller alla sjuka har varken tid eller ork att gå efter en sådan. Däremot är det inte otänkbart att när orken infaller så får många en fix idé om att följa en diet, korkad eller ej. Således blir dietstatistik värdelös i annat som mått för hur engarede människr är.

En skräpdiet (den omedevtne varianten) skapar visserligen mest troligt psykisk och fysisk ohälsa men div. faktorer gör att man klarar sig mer eller längre tid med denna.

Nej, LCHF är inte lösningen på världens problem.

Vad fan jiddrar du om? Nej, LCHF kommer inte att bota världens övervuxna cancersvult, men du får hemskt gärna peka ut var jag skrev att jag ens rekommenderade det till andra. Det funkade för mig, är jag kriminell då helt plötsligt?

Den här tråden handlar inte om LCHF's vara eller icke vara. Ingen anledning att bli förbannad när vad jag letar efter är andras erfarenheter.

Okay, jag missförstod väl. Inbillade mig om hur tråden skulle fortlöpa med lchf-dårar och jumbugg men uppenbarligen så är intresset lågt. Hoppas verkligen inte det är min närvaro som stör men jag har haft fel förr. Ska bara infllika om att jag är mycket intresserad över hur din kosthållning sett ut fram tills att du tog ut tummen ur röven. Du vet vad jag menar. Har du otur berättar jag om mina erfarenheter.

Innan du ger dig på och anklaga mig för att vara förbannad igen så kanske du ska se över ditt egna språkbruk, bara ett litet tips i största allmänhet. Så mycket bryr jag mig faktiskt inte om andras hälsa.

Har för mig om att någon expert inom ämnet sa nån gång att känsliga personer påverkas mer av felaktig kosthållning. Sen vad som är felaktig kosthållning verkar variera från dag till dag nuförtiden. Förr var det ju t.ex farligt att äta fettranden på köttbitar, idag rekommenderas det av LCHF-förespråkare. Förr var det fet mat som var orsak till övervikt, idag är det Ok att äta fet mat, men välja bort potatis och ris, som tidigare ansågs nyttigt.

Jag tror att man ska äta det man själv upplever att man mår bra av. Jag själv som i flera år lidit av svår panikångest, har upptäckt att man blir lugnare om man dricker mjölk. Detta sägs bero på tryptofanet i mjölken, som finns även i kött, som jag också upplever har en lugnande verkan.

Däremot klarar jag inte längre att dricka kaffe eller the, då jag håller på att få nervspel endast efter en mugg!

Godis och sötsaker undviker jag också, eftersom det höjer sockernivån i blodet och jag har en tendens att bli stirrig av det.

Kanske måste du prova dig fram och se vad du mår bra av att äta/dricka.

Då får jag be om ursäkt då. Jo, jag förstår dig - problemet är ju att det finns så pass hårda 'skolor' som ständigt verkar kriga med varandra så fort ämnet ens kommer på tal. Jag tycker det börjar bli lite fånigt att man ska ta något så pass långt, det finns ju en åldersgräns på Flashback och i alla fall de flesta av oss är nog vuxna nog att kunna besluta vad man själv ska äta.

Jag åt ganska normalt. Jag bodde hemma då och åt vad som serverades där och i skolans matsal. Farsan är ganska insnöad på fullkornsbröd och liknande saker och jag köpte väldigt sällan godis eller snabbmat. Det var havregrynsgröt till frukost och allt det där, så även om jag själv inte var så vidare hälsomedveten så åt jag inte mer onyttigt än någon annan gjorde. Tvärt om faktiskt.

Hah, mjo, det där med godis och kaffe känner jag igen. Det verkar ta ett tag för mig att känna av kaffeinet så om jag inte är försiktig så sätter jag i mig en hel del tills det säger 'klick'. Icke roligt.

Måste läsa på om det där med tryptofan, dock, det tycks ha undgått mig. Tackar för intressant läsning!

Utan tvekan så finns det en koppling. Protein ökar dopamin och kolhydrater serotonin. Om man kollar på hur dessa signalsubstanser påverkar oss så kommer man få en ökad förståelse för hur du själv mår och varför man mår som man gör.

Under två miljoner år ökade våra förfäders hjärnvolym med 50% pga en mer proteinrik kost. Den ökningen är otroligt snabb evolutionsmässig och visar vart kost kan leda oss.

http://www.nutritionandmetabolism.com/content/6/1/10

Den här rapporten berättar om en 70 årig kvinna som var schizofren fram tills en experimentell kostförändring som innebar minskade kolhydrater trädde in. Då blev hennes symptom kraftigt minskade. Väldigt intressant om man är bryr sig om inverkan mat har på hjärnan.

ADHD-hysterin tror jag grundar sig i dagens kost. Eftersom att dessa problem aldrig har splits ut i medicinen på den här stora nivån förens den stora introduktionen av starka kolhydrater i vårat samhälle. För mycket kolhydrater ger en förändrad hjärnaktivitet, som jag tror många barn mår dåligt av. Denna överskottsenergi manifestera sig rimligtvis i ADHD-symptom. Vi människor är nog inte menade till att äta så mycket kolhydrater som vi gör.

Nyttigare än de flesta för att man äter havregrynsgröt till frukost, den var bra.

Du skriver precis som om det vore fakta. Det är en (i mångas tycke) en dåligt uppbackad teori. Populär som argument bland köttätare men det kunde man räkn ut med arslet.

"ADHD-hysterin" beror mer troligen på att det nu är så att man ska vara duktig zombie från 6 till ~20 -års ålder minst X h/dag.

Har inte Omega3-fettsyror visats ge en positiv effekt på den psykiska hälsan? En kollega läste att det kan motverka ADHD, depression, ångest och schizofreni m.m. Är det någon mer som vet detta? Länka gärna isf.

Bump

http://www.dietdoctor.com/lchf-and-bipolar-disorder

http://forum.lowcarber.org/showthread.php?t=465211

http://www.lchf-forum.se/showthread....A4lsa-med-LCHF

http://www.examiner.com/article/low-...polar-disorder

http://notrickszone.com/2014/03/30/u....zw83Id10.dpbs

Edit: https://www.jcu.edu.au/news/releases...-schizophrenia

http://forum.kostdoktorn.se/topic/77...-schizophreni/

http://www.kostdoktorn.se/schizofreni-och-lchf

Läs om Ketos hur hjärnan reagerar på endast ketoner:

https://authoritynutrition.com/low-c...ic-diet-brain/

http://www.alternet.org/food/what-ke...t-brain-health

http://brighterbrains.org/articles/e...-butter-in-his

https://www.psychologytoday.com/blog...-brain-ketones


Kan LCHF bota psykisk ohälsa?

Tja.. om man äter under 10 kolhydrater per dag och mest mättat fett(Kall pressad kokkosolja).

Samt provar sluta med Mjölk-produkter och ägg, då personer med psykisk ohälsa har läckande tarm och inte pallar sånn skit. Vad kan man äta då? Ovanjord grönsaker och kött. Samt börjar med ekologisk mat. Viktigt att inta tillskott som b vitaminer (Framförallt folat OBS EJ FOLSYRA!!) som t.ex. Öljäst. Även saker som Magnesium, kalcium, multimineral(Typ Helamin), Askrobinsyra(C-vitamin), D-vitamin(D2!! D3 kletar igen levern), Surkål (Opastöriserad ekologisk) för tarmhälsa.

Börja med att vattenfasta minst 48h innan ni börjar med lchf sen är intermittent fasting att föredra.

Att det rekommenderas av LCHF förespråkare är väl en sak. Men att tro att naturligt fett från djur -som människan har ätit i hundratusentals år - skulle på nåt sätt vara farligt/skadligt är ju så urbota dumt att klockorna stannar.

Vilka är fetast i världen? USA - de som är mest fettskrämda. Vilka har minst övervikt och minst hjärt/kärl sjukdom? De som INTE är fettskrämda - se Frankrike/Italien/valfri urbefolkning.

Det största problemet vi har idag är att vi inte bara äter fettsnålt (dvs lågt intag av naturliga fett såsom fett från djur/ister/kallpressad oliv/kokos) vi har dessutom lagt till extrema mängder näringsfattiga kolhydrater i form av socker/ofermenterat sönderavlat spannmål/mjöl/bröd/läsk, godis, chips, snacks.

Att tro att kosten inte påverkar oss psykiskt är helt fel. En tankevurpa som de flesta gör är att tro att kropp och psyke är två fristående delar eller att hjärnan blir transporterad av en biologisk maskin (kroppen)

Kropp, hjärna och psyke är EN HELHET. Misshandlar du en del så får du symptom i andra.
Jag önskar att sjukvården kunde börja se människan som en helhet istället för en massa lösryckta delar som ska behandlas var för sig.