Hur kan himmelriket vara toppen om...

...du tror att dina nära och kära som inte har din tro hamnar i helvetet?

Jag skulle omöjligtvis kunna vara bekväm med att veta att mina vänner torterades, brann och allt det där som ni tror sker nere hos Herr Satan... FÖR EVIGT!
Troligtvis skulle vetskapen av detta driva mig till vansinne efter inte en allt för lång stund.
Bara tanken på att någon skulle ta min hund och tortera honom i en dag skulle sätta igång extremt mordiska tankar hos mig. Tänk då ditt barn som torteras för evigt.
Kan man verkligen skutta runt, krama moln och spela harpa när man vet detta?

Blir alla dina minnen av dessa vänner, familjemedlemmar osv bortblåsta när du dör?
Suddas empatin ut i himlen?

Hur resonerar ni troende kring detta?

Hmm, jag har alltid fått höra att i himmelen så kommer du möta massor av människor som du inte trodde sig möta där, men kommer också sakna folk du verkligen trodde skulle vara där. Jag tror inte riktigt att man har en ''fysisk'' kropp så man kan spela harpa. Inte tänkt på det så mycket, då längtar jag bara dit^^.

Men det står inte så mycket alls om helvetet i bibeln, så jag är inte så påläst just på det.
Undra om inte alla får en chans att välja när man väl är död:P

Det är sannerligen en fråga som många ställer sig. Jag kan enbart förtrösta och tro på Herren.

Det är dock intressant att ett liknande scenario redan existerar idag. Mycket lidande går alltför ofta förbi mina blinda ögon. Både mina nära men också främlingar lider mycket mer än vad jag själv kan ana redan idag. Medan jag festar blir någon annan våldtagen, medan jag skrattar gråter någon annan, kanske till och med i lägenheten bredvid. Medan jag är på buffé svälter människor ihjäl.

Herre förbarma dig!

Allt gott!

Ju mer man konkret börjar fundera på himelriket ju mer absurt verkar det. Är vi själsliga varelser där eller fysiska? Om vi inte är fysiska så kan vi knappast äta, dricka, sova, ha sex, få barn, motionera, andas, svettas, rodna, känna smärta, bli trötta och allt annat som hör till vad det innebär att vara människa. Om vi å andra sidan är fysiska så borde tillvaron vara väldigt likt jordelivet. Man borde då t.ex. kunna dö och döda.

Sen är ju frågan var himmelriket ligger någonstans. Människor på Jesus tid trodde uppenbarligen att himlen bokstavligen fanns ovanför dem i skyn. Varför skulle annars Jesus stiga som en raket mot himlen eller Babels torn byggas? Men nu verkar det vara någon slags mystisk parallellvärld.

Hur vuxna människor kan ta detta koncept på allvar övergår mitt jordiska förstånd!

Det liknar ett gammalt tanke experiment kring himlen.

P1. Min mamma älskar mig och vill mig allt gott annars blir hon ledsen.
P2. I himlen finns inget dåligt eller ont.
P3. Min mamma dör och kommer till himlen.
P4. Jag är inte troende och kommer således (eller av annan anledning) inte till himlen.

Konklussion 1:
Pga P2 så kommer min mamma automatiskt ändra karaktär och sluta vilja mig allt gott. Dvs det är inte längre min mamma i himlen utan en lite modifierad variant som inte längre bryr sig att jag är dömt till något så hemskt som evigt lidande.

Konklusion 2:
P4 är fel. Det finns inget helvete utan ALLA kommer till himlen. Dvs, det spelar ingen roll vad du tror på eller inte tror på, vad du gör eller inte gör i jordelivet. Himlen väntar oavsett.

(hade säker gått att snygga till lite här och där, men jag hoppas poängen framgår ändå)

Om du mördar, våldtar och torterar men "tar emot Jesus i ditt hjärta" så kommer du till himlen enligt enligt den "Kristna" tron. Du behöver inte förändra ditt beteende utan det räcker att säga "Heil Jesus" och byta ut hakkorset mot ett krucifix, sen kan du fortsätta med din skit. Den kristna himlen är full av människor som inte tar ansvar för sina handlingar utan istället försöker gömma sig bakom Jesus.

Den kristna himlen är mitt helvete.

Många kristna idag tror väl inte längre på ett bokstavligt helvete där de fördömda plågas i rasande eldar i evighet. Snarare tror väl många att helvetet innebär en separation från Gud och hans "kärlek".

Vissa tror väl att de utanför himlen så småningom ges chansen att komma in i himlen. Andra tror (som min pastor på alfakursen) att de slocknar som ett utblåst ljus, dvs att de inte har evigt liv.

Det klassiskt kristna svaret är att du i himmelriket kommer att bli överbevisad om Guds fullständiga rättvisa och rättfärdighet. Du kommer med andra ord att inse den fulla vidden av människornas synder och följaktligen betrakta helvetet som det rätta straffet för de orättfärdiga.

Med andra ord, du kommer att vara fullt medveten om helvetet och vilka som bestraffas där. Men eftersom du inser det rättvisa och fullkomligt riktiga i deras öde så kommer du att prisa Gud även för den saken. Också de som själva hamnar i helvetet kommer att inse att de förtjänar att vara där och ödmjukt underordna sig Guds allvisa domslut.

Sedan så finns det förstås även en del moderna sekter som inte tror på helvetet och därigenom så att säga dodgar hela frågeställningen. Men de håller sig inte till vad Bibeln säger.

Svaren på dina frågor finner du i Första Korintierbrevet, som genom bland annat Internet finns ständigt tillgängligt för dig att läsa om du någon gång skulle finna dig hågad till det. Supersnabb och ytterst bristfällig sammanfattning: Den som uppstår från de döda har ett slags kropp, men en som lyder under andra naturlagar än de nu rådande. Till exempel finns för denne inget fysiskt behov av att äta. Det förekommer uttryckligen också heller inget könsliv.


Du har aldrig läst Bibeln, eller hur?

Nej, det är den som omvänder sig från synden och tror på Jesus kommer till himlen.

Jesus själv sa efter att Johannes döparen hade blivit halshuggen, omvänd er ty himmelriket är nära. Före honom var det Johannes som sa detta.


Jag tycker du ska läsa UPP kap 20 och bedöma själv.
Sedan så finns det så många som duckar frågan som medlem ovan säger.

Hans "kärlek" i form av våldtäkt, etnisk rensning, barnamord och avrättningar då eller (allt enligt bibeln)? Tror jag väljer helvetet.


Se där, en klok pastor. Kan han vara ateist i hemlighet månne? Låter som han är nära att ta steget i alla fall.

Men den situation som skulle uppstå är att människor som levt liknande liv med de fel och brister som det ofelbart följer av den mänskliga naturen ändå skulle dömas olika - på grund av att EN ENDA sak skiljer dem åt. Den ena tror, den andra gör det inte.

Utgör frånvaron av tro en acceptabel grund för att för evigt straffas i helvetet? Kan den troende verkligen tycka det?