2013-03-18, 20:23
#1
2013-03-22, 11:59
#2
Ett intressant problem.
Jag gissar att Bayesisk statistik skulle kunna användas och som skulle resultera i en täthetsfunktion som har en (förhoppningsvis smal) topp över den strömstyrka där omslaget sker. Jag håller på att försöka lära mig Bayesisk metodik men är inte där ännu.
En snarlikt problem är vinklingen mot diskriminantanalys där målet i det här fallet skulle vara att gruppera strömstyrkorna i två grupper - en för dem som orsakar att säkringarna går och en för dem som inte gör det. Inom det området finns det hur mycket gjort som helst.
En metodik som kvantifierar själva omslaget med vidhängande lull-lull i form av statistisk teori känner jag inte till (vad det uttalandet av en ickestatistiker nu är värt
)
Ett metodik som är lite ad hoc men med viss förankring i statistisk teori är en användning av logistisk regression (LR). Där modelleras sannolikheten för ett visst utfall hos en binär beroende variabel. I den här modellen skulle strömstyrkan vara den enda oberoende variabeln.
I bilden nedan visas LR-modellen, beräknade sannolikheter för att säkringarna ska gå som funktion av vilken grupp de tillhör (går inte sönder=0/går sönder=1) och dito för en svep med strömstyrkor från 1-10 A.
http://i1061.photobucket.com/albums/...ps13be97ee.jpg
LR används ofta vid diskriminantanalys och med "cutten" 50 % blir bara två datapunkter feldiagnosticerade. Det undre diagrammet visar att omslaget predikteras ske vid 5,7 A. (Jag körde problemet i statistikprogrammet Minitab och med linjär diskriminantanalys (LDA) blev då tre datapunkter felplacerade.)
För LR finns det mycket statistisk teori kring utvärderingen av modellerna men jag har inte sett sådan för den här typen av analys varför jag inte kan bidra med någon form av feluppskattning för omslagsströmmen. Normalt vill man ju bara särskilja grupper och inte kvantifiera övergången mellan dem. För ren diskriminantanalys finns det förstås mer invecklad metodik med LR.
En sak som talar för metoden är att den är robust och asymptotisk mot låga och höga strömstyrkor. Man hade ju kunnat testa strömmen 20 A, t ex! Detta skulle inte påverka utfallet ovan. Löjligt höga strömmar påverkar diskriminantanalysen men inte omslagsströmmen.
Jag gissar att Bayesisk statistik skulle kunna användas och som skulle resultera i en täthetsfunktion som har en (förhoppningsvis smal) topp över den strömstyrka där omslaget sker. Jag håller på att försöka lära mig Bayesisk metodik men är inte där ännu.
En snarlikt problem är vinklingen mot diskriminantanalys där målet i det här fallet skulle vara att gruppera strömstyrkorna i två grupper - en för dem som orsakar att säkringarna går och en för dem som inte gör det. Inom det området finns det hur mycket gjort som helst.
En metodik som kvantifierar själva omslaget med vidhängande lull-lull i form av statistisk teori känner jag inte till (vad det uttalandet av en ickestatistiker nu är värt
)Ett metodik som är lite ad hoc men med viss förankring i statistisk teori är en användning av logistisk regression (LR). Där modelleras sannolikheten för ett visst utfall hos en binär beroende variabel. I den här modellen skulle strömstyrkan vara den enda oberoende variabeln.
I bilden nedan visas LR-modellen, beräknade sannolikheter för att säkringarna ska gå som funktion av vilken grupp de tillhör (går inte sönder=0/går sönder=1) och dito för en svep med strömstyrkor från 1-10 A.
http://i1061.photobucket.com/albums/...ps13be97ee.jpg
LR används ofta vid diskriminantanalys och med "cutten" 50 % blir bara två datapunkter feldiagnosticerade. Det undre diagrammet visar att omslaget predikteras ske vid 5,7 A. (Jag körde problemet i statistikprogrammet Minitab och med linjär diskriminantanalys (LDA) blev då tre datapunkter felplacerade.)
För LR finns det mycket statistisk teori kring utvärderingen av modellerna men jag har inte sett sådan för den här typen av analys varför jag inte kan bidra med någon form av feluppskattning för omslagsströmmen. Normalt vill man ju bara särskilja grupper och inte kvantifiera övergången mellan dem. För ren diskriminantanalys finns det förstås mer invecklad metodik med LR.
En sak som talar för metoden är att den är robust och asymptotisk mot låga och höga strömstyrkor. Man hade ju kunnat testa strömmen 20 A, t ex! Detta skulle inte påverka utfallet ovan. Löjligt höga strömmar påverkar diskriminantanalysen men inte omslagsströmmen.
2013-03-25, 17:25
#4
2013-03-26, 14:40
#6
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106
