Vem är det som mördar katter i Högsbo? (Göteborg)

Ok vill du berätta lite mer? För jag börjar också misstänka samma medlem. Berätta gärna mer om dessa områden och varför du tror som du gör? Det kan ju faktiskt vara något här..

Ok men nu handlar det om en simpel liten kattplågare. Jag tycker det är skillnad men jag förstår var du vill komma...

Ja tack gör det.


Personligen tycker jag det är konstigt att trådskaparen här https://www.flashback.org/t1081739p9 skriver att han vill döda djur med buntband. Notera att detta skrev han i slutet av året 2009. Året därpå 2010 hittades de första katterna dödade med buntband i Ruddalen. Och trådskaparen har erkänt att han dödar djur. Något att tänka på i alla fall.

Kan ju till att börja med bjucka på den infon jag har om Ruddalenkatterna.
Uppgifterna kommer från vittnen.

"Den första katten hittade jag i juli 2010 när jag var ute med min hund i Ruddalens motionsspår i Västra Frölunda. Hon var lös och sprang i väg och rullade sig i något. Jag förstod direkt att det var något dött djur eftersom hon rullade sig frenetiskt. Jag sprang dit och såg inte riktigt först vad det var för djur, då den var ganska illa åtgången. Jag såg två buntband om halsen och såg de typiska kattänderna. Det var alltså en katt som låg gömd under en lövhög.
Den hade varit död ganska länge för det kröp larver och sniglar i den, och den var helt uppluckrad på den sida som den låg


Den kvinna som jag fått kontakt med genom Djurens Samarittjänst berättade att hon hört om fler fall om döda katter i Ruddalen och i Högsbo. Men ingen hade velat polisanmäla. Det fanns en uppgift om en katt utan huvud som hittas i en väska i Ruddalens motionsspår och om en man som kastat in två katter i en bergvägg vid Marklandsgatan. Tidigare samma år stod det även i GP om två hundar som misshandlats utanför Ica på Marklandsgatan. Den ena hunden hittades ju död i Askim senare


Så på kvällen för 2 veckor sedan, den 21 maj 2011, ringde en kvinna mig och berättade att det låg en död katt vid lekplatsen, vid isbanan i Ruddalen. Jag och min kille åkte dit direkt för att hämta upp den och ta den till veterinären. Det var en sköldpadsfärgad katt som även den varit död ett tag. Pälsen hade börjat lossna och fåglar eller annat hade ätit på den på magen. Bredvid katten var det en grop som var full av kattussar. Bredvid gropen låg det en tuva som nog legat på gropen när katten legat i. Katten hade knappast fått plats i gropen då den inte var särskilt djup. Vi satte det direkt i samband med den strypta katten förra sommaren. Det finns ingen biltrafik där, så ingen kan ju ha råkat köra på katten och lagt den åt sidan. En katt går ju inte heller och självdör på en öppen plats och hittar man en död katt borde man inte lägga den vid en lekplats eller halvt om halvt gräva ned den vid en lekplats, om man är normalt funtad. Inte heller begraver man sin egen katt på denna gräsplan, vid en lekplats. Snarare hade någon dödat den och lagt den där, kanske för att man ska se den.


I morse, den 2 juni 2011, ringde en man mig och berättade att det låg en död svart katt i Ruddalen och att han sett en död gul katt för 2-3 veckor sedan. Han verkade inte helt psykiskt frisk så jag fick inte någon bra beskrivning på var han sett katterna. Jag letade efter den svart nu ikväll, men såg inget.






En person svarar på detta blogginlägget med följande kommentar:

jag bor nära Ruddalen och även min hund hittade katten med buntband runt halsen (den låg på väg mot en av grillplatserna - så kan du avgöra om det är samma). Jag visste inte då hur man ska bete sig i sådana lägen, hade ingen telefon på mig, så jag gick till gymmet på Ruddalen och berättade det för dem. De sa att de skulle se till att någon åkte ut och tog hand om katten. Sen kort därefter såg jag dina lappar och antog att någon annan hittat den efter mig och jag tog reda på mer hur man ska göra om man hittar en död katt.

Jo men han började ju givetvis inte med att försöka våldta och sen skära upp ansikte och hals på Nancy med en krossad glasflaska. Han började långt innan, inte alls otroligt med visst djurplågeri. Sen har vi vanliga misshandeln av en Svensk tjej på spårvagnen vilket sedan eskalerade till våldtäkten där offret bara överlevde genom tur i Vasastan och slutligen Nancymordet. Så går ofta utvecklingen, och inte sällan börjar det med djur. Dessutom är det nog så att ju tidigare i "utvecklingen" desto mindre grova brott och desto högre social kompetens "i behåll", så att han kan vara trevlig mot grannar och festa säger mig inte så mycket, men som så många andra vill jag veta vad Polisen grundade gripandet på.

Många seriemördare var mobbade, hade få vänner, antisociala och ja även djurplågare som barn. Men alla djurplågare blir inte heller seriemördare, men viss det finns klara samband.

Absolut, och sen finns det dom som själva var mobbare och inte sällan ganska populära socialt. Vad jag minns hade Ted Bundy riktigt lätt att få kvinnor t.ex.

Ted bundy var inte populär som barn. Han var väldigt tystlåten och ganska impopulär till och med. Det var först när han började bli lite äldre som han började bli mer poppis och självsäker etc..

Bor DD på adressen A*nas G*rd 7 lgh 1202?
.....

Haha, jag gjorde det! Inte precis det jag skrev ovan, åtminstone inte med den familjen eller det djuret, men upplägget var i huvudsak detsamma. Det var inte speciellt dramatiskt, men ändå väldigt roligt. Vill nästan beskriva det i skönlitterär skrift.

Nåväl. Jag gick en promenad runt i området, som består utav lägenhetsbyggnader på många våningar, med några enklare radhus runt om. Går längst vägen runt hela området, runt om radhusen, och ser en liten tjej något oförståndigt släppa ner en kattunge på verandan, strax utanför tröskeln. Detta är en veranda på bottenplan, med ett trägolv i direkt anslutning till mark. Jag fortsätter gå runt hörnet, och ytterligare några meter, och ställer mig där. Runt om trägolvet på två sidor sitter väggar i trä, med ganska generösa glipor emellan plankorna, antagligen av estetiska skäl. Det sitter en lampa i markhöjd där denna väggen slutar, som verkar intressera katten, som trippar dit lite försiktigt.

Jag börjar leka med tanken på om jag ska göra det, men brottas samtidigt med en annan, förståndig tanke, som säger mig att om jag gör det nu, så är det i frustration över att jag inte lyckades tidigare, något som kan innebära brist av fullständigt förstånd och därigenom kontroll över situationen. Dessutom är det området jag bor i, vilket inte heller är speciellt klokt om det inte skulle gå vägen. Katten har nu trippat några meter utanför trägolvet, och står på grusgången framför mig, som går emellan detta huset, och ytterligare ett. Tanken slår mig att jag vara kan ta den, åtminstone, och bara gå vidare. Reagerar ingen, så borde det vara relativt lugnt att gå tillbaks. Det borde gå, så länge ingen på plats känner igen mig när jag anländer.

Jag tar katten och bär den innanför rocken. Det var en katt i sina tonår, kan man väl säga; nog gammal för att kunna hugga en efter fötterna och springa omkring, men ung nog för att falla under kategorin kattunge. Den hade även ett blått (!) stycke tyg omkring sig runt, som såg ut som ett täcke till en häst. Detta lilla täcke var dessutom befäst med röda (!) lysdioder. Jag fann en knapp bakpå detta spektakel, men ville inte riskera onödig uppmärksamhet. Så jag roas av detta faktum en stund, framförallt det gräsliga valet av färger, vilka jag antar ska relatera till juletider, tills jag kommer fram till en bandyplan, där jag kastar den i marken. Hårt. Den dör direkt. Jag plockar upp lite smutsig snö och borstar den med, sedan fortsätter jag varvet runt området, med katten innanför rocken.

Går ett helvarv runt, och hamnar framför huset igen, från samma håll jag kom tidigare. När jag börjar närma mig lägger jag märke till att det är ett gäng mopedister ute och leker, gissningsvis i anslutning till bandyrinken. Perfekt, nu kan jag säga att någon kört över den med moped, på den lilla gågatan längs vilken jag nyss gjort min vandring. Om jag säger det har dem direkt något att fokusera eventuell ilska och ifrågasättande på, samtidigt som de inte med säkerhet kan säga att det hade något med mopedisterna utanför att göra.

Närmar mig ytterligare, och stannar upp en stund, då jag inte vet hur jag ska inleda det hela. Det vore konstigt om jag bara knackar på med en död katt i famnen. Sätter mig på en bänk och funderar på detta en stund. Lade ner katten framför mig, så om någon ser mig där, och undrar vad jag gör med den döda katten, kan jag säga att jag fann den på plats och funderar på vad jag ska göra. Här kör jag fast lite. Så jag börjar preparera katten, så det ska se trovärdigt ut om någon går förbi just nu, medan jag fortsätter fundera. Sätter helt sonika foten på den och trycker den i marken, och skrapar den fram och tillbaks lite, för att mer av snön ska fastna. Den snö jag haft i dess päls tidigare borstade jag dessutom bort innan jag bar den vidare.

Jag hör någon ropa bakom mig. Någon ropar efter Cornelia (?). Min första tanke är att det är katten, då det verkar komma därifrån. Kunde nästan inte tro det, men visst visade det sig att det var så, när jag såg mig om för att se närmare. Utan att se åt katten reser jag mig upp och går emot henne. Då hon precis ropat efter en katt, och samtidigt talat med någon i huset om vad hon gör, så tycker jag mig se någon form av förståelse i henne när jag närmar mig. Inte att katten är skadad eller död, absolut inte; men jag får känslan av att hon antar att jag är där angående en katt, något hon i sådana fall antagligen baserar på det lilla hon vet om vilken information jag har, vilken är just att hon letar efter en katt.

Jag vill inte gå in på samtalet för mycket, men det krävs inte mer än några få meningar på avstånd från min sida för att hon ska förstå läget, och uppmärksamma katten där den ligger. Hon stänger dörren bakom sig och vi går ditåt. Jag inväntar hennes närvaro, och vi tar raskt ett fåtal steg dit. Hon blir en smula förtvivlad, och verkar fokusera mest på att inte barnet, vilket jag förmodar är hennes dotter, inte ska behöva veta något just nu, eller åtminstone inte innan hon kommit med en historia att dela med sig utav. Efter några snabba meningar går hon in och hämtar en påse. När hon är där inne hör jag ytterligare en röst, en mansröst. Av ljuden jag uppfattar får jag för mig att hon ber denna person att stanna inne, medan hon går ut. Men hon förklarar nog inget.

Hon närmar sig mig igen, medan jag ser en vålnad innanför glasdörrarna, sticka ut huvudet. Det är en kille i artonårsåldern. Jag ser på honom en stund och tar några steg från henne, som för att bjuda dit honom. Han skjuter undan dörren och kommer, skorna har han redan på sig. Fruktansvärt fula skor också, konstaterar jag. Det sitter tejp på dom, sådan där svart/vit tejp, som ser ut som en startflagga. Det, och kepsen han har alldeles för långt bak på huvudet, ger mig en klar bild av vad han är för någon. Modern uppfattar hans närmande utan att protestera. Han blir förvånansvärt upprörd när han märker vad som hänt, och säger ifrån när hon försöker lägga katten i påsen.

Några snabba meningar därefter säger jag och killen hej då till henne, och går emot några containrar en bit borta på hennes befallning. Han bär först katten ovanpå påsen, men stoppar likväl in den när vi närmar oss. Jag är vid det här laget så fascinerad av hela händelsen att jag glömmer att prata ordentligt. Men jag ser inte riktigt något syfte till att föra en vettig konversation med en idiot, så vi fortsätter vårt innehållslösa prat tills vi är där. Jag närmar mig containern först, men öppnar inte. Han tvekan lite för länge med påsen. Han har en hand fri, men öppnar inte. Det säger mig att han nog vill ha en liten stund ensam, eller åtminstone fri från utomstående. Vi ser på varandra och nickar båda till förstående, och jag lämnar platsen med ett brett leende.

Det var fantastiskt intressant, och absolut något jag skulle vilja göra igen. Känner mig nästan dum, för att jag inte tänkt på det tidigare.