Jag är inte vegan, eller ens vegetarian, men jag har funderat en del på etiken och logiken kring detta.
För mig är det en logisk kullerbytta att vara etisk vegetarian, men att ändå fortsätta äta mjölk och äggprudukter. Både mjölk och ägg förutsätter i regel att djur dödas, inte direkt, men det ingår ändå i produktionen. Värphöns sorteras ut första levnadsveckan, och tuppkycklingarna mals ned. Värphönsen slaktas när de är uttjänta. Kossorna behöver kalva en gång per år för att ge mjölk, kalven går antingen in i köttproduktionen eller blir en mjölkkossa själv. Mjölkkossan blir själv kött efter att hon är uttjänt. Hur pass värdig djurhållningen är under tiden värphönan eller mjölkkossan är produktiv varierar förstås, men riktigt bra blir det ju aldrig riktigt. Att i det sammanhanget säga nej till musslor (som ju knappast har ett medvetande eller kan uppleva lidande) men glatt sluka ett glas mjölk känns ju lite inkonsekvent.
Men en strikt vegansk hållning är ju också svår - är det ett minimum av lidande man avser? Då måste man ju inkludera djuren i jordbruket där vegetabilierna odlats - och man måste väl i konsekvensens namn även tänka på människorna? Ull i kläder undviker man, men man kanske skulle undvika bomull också - bomullsproduktionen innefattar ju både tvångsarbete och slavkontrakt på många håll. Eller är det ett strikt förbud att inta animaliska produkter? Då går ju en del vegetabiliska livsmedel som "kontaminerats" bort? (Jag har faktiskt sett diskussioner om insekter i äppelmos och tomatketchup förekomma.)
Ni får gärna hjälpa mig här; jag har svårt att hitta en hållning som är konsekvent och logisk. Jag har landat i att det är för mig oproblematiskt att äta fisk och skaldjur med MSC-märkning, jag äter vilt utan dåligt samvete, men jag äter i övrigt bara kravmärkt kött och undviker mjölkprodukter, i synnerhet utländska ostar då jag inte har koll på standarden i djurhållningen. Ägg äter jag, men med visst dåligt samvete.