Ev. en dobermann

Varför köper du en bil som kan användas till att köra över andra människor med, se dig om efter ett annat fortskaffningsmedel som en cykel.
Ovanstående är ett exempel på hur jävla värdelös din logik är
Du är säkert en sån där pudelkramare som tycker att den ultimata hunden kan man frisera efter behag

Varför vill någon ha en vaktig ras? Vad är ni rädda för? Köp ett inbrottslarm eller pepparspray om ni går runt och är rädda hela tiden istället för att utsätta andra för fara med en farlig hund som doberman.


Doberman, pitbull, amstaff mfl = kamphundar


Dåligt exempel av dig. En bil kan föraren styra då det inte är något levande ting, men du kan aldrig vara säker på att du kontrollera ett djur fullt ut. Rätt som det är så tar rasens aggresiva instinkter över och den skadar en annan människa eller i värsta fall ett barn allvarligt.

Är väl mycket bättre om alla hade lugnare raser som är mindre farliga eller hur? Eller du kanske är en sån som "gillar att leva farligt" tycker det är tufft att du tror att du har kontroll över din kamphund?

Enmanshund går bra, barnen är rätt ointresserade av hundar (mer kattmänniskor tyvärr). När jag var barn var det ett flertal av grannarna som dobermanns som vakthundar som levde med familjen. Det gick bra, hundarna var trevliga på ett distanserat och återhållsamt sätt. Jag gillade det och jag gillade deras utseende (de var visserligen kuperade på den tiden, men jag tycker även de okuperade är rätt snygga). Flera av hundarna var tränade i skydd, något som intresserar mig mycket. Jag minns dom inte som gnälliga och pipiga, men vi barn hade ju lite att göra med hundarna.

Cane Corso verkar intressant ur flera aspekter men, jag får be om ursäkt, de är inte särskilt estetiska. Men iaf, vad menas med "större sammanhang"?

Åh, kära nån då. There's just nothing to say that can make that right.

Jag bor i St. Petersburg, Ryssland och ser ofta fantastiska exemplar här - stora och muskulösa, de få jag har sett i Sverige ser ju alla att vara korsade med en rysk toy terrier (små som och taniga).

Finns bra uppfödare här om du är intresserad av import - tänk dock på att Ryssland inte är ett EU land och det gör saken svårare.

Drömmer själv om en dobermann men har varken tid eller plats för en nu. Har dock samtalat med flera ägare när jag rastat min hund (just en rysk toy terrier). De har varit stabila hundar som klarat av min bjäffiga och aggressiva lilla råtta. Ägana har även berättat att de har barn och andra hundar (små).
Vissa av hundarna har varit tränade skyddshundar och rastas med munkorg (dock ofta utan koppel) utan att bry sig om andra hundar, barn eller fyllon som kan reta upp det mesta (jag bor i en stor, tätbefolkad stad och alla dessa dobermanns har alltså bott i lägenheter).

Hoppas du finner det du söker - den dagen jag har tid och utrymmen köper jag min dobermann i Ryssland och ingen annanstans.

Tack så mycket! Har blivit tipsad tidigare om just Ryssland. Att införseln från ett icke EU-land är bökigare vet jag (farsan tog hem en pariahund från Nigeria, gissa den tidsödande processen) men jag är beredd att gå igenom det för en bra hund. Är dock något oroad över att bli lurad, behärskar inte ryska eller ryska affärsseder. Skönt att höra iaf att stammen där verkar frisk och stark med god mental hälsa.

Inga kontigheter egentligen, inte så att det prutas i Ryssland, riktiga köp (och du ska ju inte ha någon B-variant, utan en ordentlig välkänd kennel) går till som i Sverige.
Ska du köpa hund ifrån St. Petersburg innan juli 2014 så hjälper jag dig med språk och affär - bara att höra av sig via PM.

Så... vadå? Hundar du inte tycker om är kamphundar?

När jag frågar hur du definierar ordet kamphund så är jag intresserad av varför du tycker en ras är en "kamphundsras", inte vilka raser du tycker illa om.

Precis som han sa, fy fan vilket dåligt exempel. Cyklar kan man f.ö skada folk med.


"rasens aggresiva instinkter över" - Skitsnack. Om jycken är frisk och om man hand om skiten på rätt sätt så finns det ingen risk.

Kan annars rekommendera en Schäfer. Hade en, alldeles för kort. Fy fan vad hon var najs alltså. Fan. Nu blir jag sentimental också. I alla fall så kan jag väl påstå att det är den ultimata hundrasen av alla de vanliga, enligt mig. Lagom stor, fina, ingen liten fjollhund, inte överdrivet aggresiv. Klarar sig själv bra. Lagom på alla sätt alltså.

Men jag måste tillägga. Om du vill ha en god kontakt med din hund så försöker du ju att bejaka ögonkontakt osv. En Cane Corso är inte på långa vägar så "klängig" som en pitbull lr Boxer t ex men med en CC så jobbar man ju på en bra kontakt för att ha koll på hunden.

Som du säkert vet sedan Pitbull så måste man vara med när den leker med andra hundar osv så att den är fullt medveten om att det är du som är flockledare, styr leken och säger ifrån när någon är för PÅ. Det ska inte din hund behöva göra, med en så kraftfull ras så är det jävligt viktigt att hunden inte tar på sig ett sådant ansvar.

Sen är min rekommendation att man helt låter bli att hälsa på små hundar eftersom de till 99% är så ouppfostrade att din stora hund lär sig att avsky dem, då är det bättre att hunden lär sig att strunta i de otrevliga golvmopparna. Det är inte heller något problem att strunta i andra hundar och människor med en CC.
Undantaget är King Charles Spaniel som alltid är trevliga, men väldigt små så det blir fortfarande jobbigt eftersom en CC kan vara pigg med tassarna och det kan bli farligt även om alla är glada Frallor går givetvis väldigt bra.!

I regel är tikar mindre "klängiga" än hanhundar så om du vill ha en mer självständig hund vill jag rekommendera en tik.

Om någon vill sätta en töntig klyscha på en Cane Corso så kan jag tillägga ett det är en gammal italiensk gårdshund.
Utseendet är det absolut sista man ska gå på när man köper hund, det vet alla som har något innanför pannbenet.


Min lilla tik påminner om en svart panter. Mkt elegant och smidig under hela valp och unghundsperioden.
Nu har hon emellertid börjat dreggla lite mer så nu kommer Mastiff in i bilden, men det är när man står med godis. Hon ser helt cool ut, sitter och tittar en i ögonen och väntar på "var så god", det enda som avslöjar hennes iver är att hon dregglar

Håller med, schäfer är bara ett snäpp bättre helt enkelt.

Min erfarenhet av Dobermann är att de är extremt störiga hundar. Skäller och gnäller (gör vissa schäfrar iofs också). Envisa som helvetet är dom också, lite åsnevarning e det allt. Väldigt mycket enmanshund är de! Men det är som siameskatter - antingen älskar man de eller så hatar man de.

Dessutom har de benägenhet (precis som amstaff, pitbull etc.) att få hudåkommor (det ligger tydligen i pälslagen). Eksem och bölder är vanligt. Dessutom benbrott då de blir som bambi på isen i 8 - 12 månaders åldern.

Jag gillar inte stressiga, skälliga och maniska schäfrar med sönderavlade ländryggar. Smaken är som baken.!!