Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2013-05-20, 18:46
  #13
Medlem
Jag är steriliserad sen några år och har aldrig ångrat mitt beslut.
Har inga spermier infrusna.
Om du skulle sterilisera dig och sedan ångra dig så kan du alltid adoptera.
Jag ser inte sterilisering som något hinder för att skaffa barn, då adoption är ett alternativ och världen svämmar över av föräldralösa barn.
Själv vill jag inte ha barn helt enkelt, så då är ju varken adoptera eller avla något av intresse för mig.
Citera
2013-05-20, 18:49
  #14
Medlem
073RLAZDs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av vuxet-barn
Jag är uppväxt i en svensk genomsnitts"familj", dvs där mamma och pappa bråkade mycket vilket senare ledde till separation. Det är en lång historia som skulle ta 10 A4 att skriva, men ni har hört det förr så ni förstår i stora drag vad jag menar, en klassisk, modern svensk "familj" helt enkelt.
Efter separationen blev jag använd som slagträ av morsan mot farsan, dvs iom att mamman får i princip all makt över barnen när det är dags för föräldrarna att separera så fick hon, med socialtjänstens hjälp stor makt över farsan iom att de hade mig "ihop", hon kunde trycka ner honom mycket iom att hon hotade med att förstöra hans relation till mig om han inte teg och tog emot. Hon förnedrade även mig mycket under min uppväxt då hon verkade se farsan i mig.

Över hälften av alla par som får barn ihop i Sverige separerar innan barnen är vuxna, är det inte ett fantastiskt, modernt och jämställt land vi lever i så säg..?

Med mina egna erfarenheter i bagaget samt vetskapen om textstycket här ovanför, så har jag alltid känt, och känner än, att jag kommer aldrig våga skaffa barn med en kvinna.
Sviterna av uppväxtens plågor har förstört mitt liv, jag har lidit av ångest och depression hela livet, har genomgått år av terapi utan större resultat, idag är jag 30 år gammal och jag försöker varje dag göra det bästa möjliga av mitt liv vilket blir lite lättare med åren, återställd kommer jag aldrig att bli, men det är möjligt att leva ändå.

Skaffa barn kommer jag dock aldrig att våga, känns det som, jag står dock inte ut med att leva ensam år efter år men vågar samtidigt inte lita till 100% på att tjejen tar sina P-piller som hon säger, vilket gjort att jag funderat starkt på att sterilisera mig nu i flera år.
Det är dock (ofta) ett oåterkalleligt beslut, vilket är anledningen till att jag ännu inte gjort det. Nu börjar jag dock känna att det är hög tid att göra det, innan det sker en "miss" och historien riskerar att återupprepa sig. Jag menar, farsan tyckte att morsan var världens goaste innan de fick mig..

Tankar, råd och synpunkter på detta välkomnas varmt.

Finns det inte någon kastrering som går att "laga" om man ångrar sig? Eller så kan tjejen ta p-spruta.
Eller ha spiral?
Eftersom du inte alls vill ha barn och är så orolig över det här tycker jag att du ska kontakta en läkare och berätta hur du känner.
Citera
2013-05-20, 22:00
  #15
Medlem
Incendios avatar
Är du så orolig kanske det är en god ide med sterilisering. Du kan ju alltid frysa ner lite sperma för säkerhets skull.
Win win
Citera
2013-05-20, 22:44
  #16
Medlem
Det är >INTE en god ide med sterilisering trots dina erfarenheter. Du kommer att hitta någon och DU kommer att bryta det destruktiva mönster du fötts in i. Du är inte dina föräldrar.
Till dess preventivmedel.
Citera
2013-05-22, 08:45
  #17
Medlem
jag vill heller inte någonsin ha barn... jag var äldsta syskonet
Citera
2013-05-22, 19:04
  #18
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av frogevis
jag vill heller inte någonsin ha barn... jag var äldsta syskonet


Jag är mittenbarnet av 7, och jag längtar tills mitt barn föds (7månader to go!) att man haft syskon påverkar inte saken alls.
Citera
2013-05-22, 19:42
  #19
Medlem
Ufojesuss avatar
Varför skulle någon vilja bära ditt barn? När/om du träffar någon kan du fundera på lösningar på ditt "problem", då kanske det finns enklare lösningar.
Citera
2013-05-23, 00:58
  #20
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Hnoss
Jag är mittenbarnet av 7, och jag längtar tills mitt barn föds (7månader to go!) att man haft syskon påverkar inte saken alls.

beror på vad man har haft för syskon
låt oss bara säga såhär, de har fått mina kompisar att inte heller vilja skaffa barn. när jag bodde hemma med dom hade jag ständig migrän, dom lyssnade inte på någon, adhd, griniga, viktigpettrar och dom hade ett extremt uppmärksamhetsbehov.

jag skulle aldrig våga ta risken att skaffa barn om dom skulle kunna bli som dom
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback