Citat:
Ursprungligen postat av
Moramannen
Brukar man inte som förenklad förklaring säga att reformationen och de efterföljande religionskrigen (inte minst det trettioåriga) krossade Tysklands enighet och, beroende på hur man räknar antal döda, var en minst lika stor katastrof som digerdöden?
Ligger säkert något i det. Samtidigt var ju både de brittiska och franska statsbildningarna religiöst splittrade, och båda hade (liksom Spanien) stora mängder småfurstar och uppstudsiga baroner att kuva. Ingen av dem har heller en idealisk geografi: den ”naturliga” franska hexagonen uppkom inte förrän under Ludvig XIV, till exempel. När det gäller krigen brukar hundraårskriget ses som en rejäl katalysator för både de franska och engelska statsbildningarna, och särskilt för Frankrikes del var det en enorm påfrestning.
Det blir väl lite som med andra stora händelser: eftersom det uppenbarligen skedde fanns det faktorer som spelade roll även om de också fanns på andra ställen, såvida man inte vill skylla allt på (den förvisso viktiga) slumpen. En faktor som möjligen särskiljde Tyskland är att det tysk-romerska rikets konstruktion gav en massa andra stater direkt inflytande (ofta via klienter) genom elektorssystemet. Det gjorde det lättare att lägga sig i och splittra. England använde Burgund mot Frankrike och Frankrike Skottland mot England på samma sätt, men där var problemet åtminstone begränsat till
en klient som kunde besegras och införlivas.