Skvaller om Sandra Beijer/"Niotillfem"

Sandra lever på att vara ”kändis” och ”kulturpersonlighet” så spekulationer och kommentarer får hon ta. Hon tjänar bra på det.

Jag tror tyvärr som många andra att detta blir slutet på bloggen. Den kommer dö ut som blondinbellas.

Sandra har redan foglossning och kan knappt gå. Tro mig, jag har fem barn och vet vad det innebär. Hon kommer bli tjock och när hon får barn är hon medelålders, föelossningsskadad och kommer ha fullt upp med ett skrikigt kolikbarb. Hon kommer tappa följare, bli en Svenssonmamma med särbo och skriva trötta krönikor i pojkvännens tidning.

ELLER så blir hon den där smala, snygga mediamamman med karriär och tidigt dagis och resor och restaurangbesök i korta kjolar och höga stövlar. Hoppas det! Vi får se!

Alltså, om vi ska vara helt ärliga - hade folk varit helt ointresserade av hennes liv och ingen pratade om det hade hon aldrig haft den karriär hon har idag - bra ”content” o fina bilder kanske är max 30% varför folk läser bloggar - resten är att man är nyfiken på hur personen lever. Hennes böcker och sånt är säkert helt ok men det är så otroligt få ungdomsromanförfattare som blir publicerade, ännu färre som får göra TV-serie - hon hade inte fått göra det om hon inte varit känd pga bloggen. Så lite skvaller får hon ta om det är yrket hon valt - däremot kan man ju hålla det på Flashback där hon inte behöver läsa och inte uppsöka henne personligen som ett psycho lol.

Vem kommer fylla tomrummet för cool ung barnlös indietjej i bloggvärlden nu? Jag är såklart dönyfiken på SBs graviditet men älskar en kul blogg vilket bebisbloggar sällan är 😬

Så är det definitivt. Jag har köpt alla hennes böcker inbundna men ärligt talat... hennes språk är inte jättbra. Orkade inte läsa klart någon av dem.

MEN som bloggare och berättare är hon grym! Tror hennes serie kan bli riktigt bra. Bildmässigt och berättarmässigt är hon bättre än språkmässigt.

Men ja. Hon lever på att vi bryr oss, så är det ju. Då får man nog räkna med skvaller och spekulationer.

Hon känns verkligen som den typen som skulle leva sitt bästa liv utan barn och det är obvious att det var Björn som ville behålla. Sandra har blivit dumpad många gånger och vill antagligen vara sin nya kärlek till lags för att inte förstöra mellan dem vilket en abort kan göra.

Jag tycker det här var lite motsägelsefullt. Citat från senaste inlägget;

” Följ med på förra vardagsveckan. Jag hade inte gått ut med min graviditet än men situationen började bli ohållbar. Nu syntes det även i Björns största skjortor.”

Samtidigt som det lät såhär när hon skällde ut alla som skvallrat och ”tvingat” henne att gå ut med det;

”Kanske hade jag väntat längre med att berätta på bloggen om det inte skvallrades så mycket. Jag blev trött på att nästan dagligen radera kommentarer om min mage och min påstådda graviditet.”

Jag tror som sagt oavsett att hon hade gått ut med det i dagarna. Kanske gjorde snarare skvallret att hon väntade lite extra.

Precis så! Väldigt uppenbart. Saknar redan S utan graviditet kommentarerna flödar ju redan av massa bebissnack - var en så skön frizon innan - en av få favobloggar men inte längre

Alltså HUR kan ni tycka det är uppenbart!??
Här kan vi snacka önsketänkande! Ni båda hatar uppenbarligen allt som har med skaffa barn att göra och önskar att alla som gör det ångrar det bittert. Bara för att ni ska känna er tryggare i erat livsbeslut. Rannsaka er själva!

Och snälla - detta extremt barnsliga gnäll på att det är så tråkigt att hon är gravid - lägg bara av! Skaffa en egen blogg och välj tema helt själv! Sandras blogg handlar ju om hennes liv och har gjort det hela tiden. Det har aldrig varit en ”frizon”, hon har bara inte väntat barn tidigare.

Sen hjälper det ju till att hennes morsa är en hög person inom mediebranschen också.

Hahaha. Snälla. Hon lever sitt bästa liv, och det kommer självklart berikas av ett barn.

Du låter faktiskt avundsjuk. Skaffa barn du med?

Tror du verkligen det, för det du skrev ovan om att du ser det som sannolikt att hon kommer bli en fet mamma som skriver trötta krönikor känns ändå som en downgrade från hennes nuvarande tillstånd.

Hur jag kommer känna om 5 år kan jag inte veta, men just nu ger blotta tanken mig panikångest. Nu baserar jag dock inte min slutsats på mina egna projektioner utan snarare på vad Sandra själv skrivit om sin graviditet. Hon har enbart sagt negativa saker om graviditeten och säger explicit att hon inte ens ser fram emot barnet som kommer. Tyvärr kan man ju inte säga något annat än positiva saker om graviditet och barn utan att folk tror man är avundsjuk.

De flesta andra som skriver om sin graviditet gör ju det på ett mycket mer positivt sätt där man märker att de är överlyckliga över beslutet, ÄVEN om de inte gör det på ett romantiserat och rosenskimrande vis och är ärliga med det jobbiga som det innebär.

Håller med. I ärlighetens namn tyckte jag hela den grejen var otroligt otrevlig? Fattar verkligen (som flera andra redan påpekat) att det måste känts rätt så otrevligt att kommentarer på liven och bloggen dök upp, samtligt som jag tycker att hon beter sig orättvist och rätt så barnsligt när hon passivt aggressivt avslöjar graviditeten med ”så.” & sen skäller ut sina följare för att det har spekulerats. Hennes yrke går ut på att folk intresserar sig för henne och hennes privatliv och den aspekten försvinner såklart inte bara så fort man vill det

Det är väl inte så konstigt att känna viss ambivalens inför valet att bilda familj. Vill man bilda familj så finns det en tidsaspekt, oavsett om man känner sig redo eller ej. Personligen kände jag mig inte direkt redo eller klar med mitt liv som ung vuxen, men tänkte också att de nio månaderna är en bra tidshorisont för att vänja sig vid tanken och känna sig redo. Hur redo man känner sig som nygravid är väl ett resultat av vad man lever för liv innan. Inte alls konstigt att känna sig splittrad om man annars hade tänkt sig en sommar av att dansa på klubbar och dricka vin, som man vet att man gillar, snarare än att må illa och ha svullna fötter och foglossning. Man vet att det i slutändan är värt det men man kan ändå tycka det är trist under tiden.

Anledningen till att jag har svårt att föreställa mig henne som mamma är att man i bloggen inte direkt ser någon vilja att ta hand om någon annan än sig själv, men det kommer förstås att ändras, men jag tror som sagt att bloggen inte kommer att leva kvar när Sandras prioriteringar ändras.