Skvaller om Sandra Beijer/"Niotillfem"

Ja det är verkligen nymodigheter. Förr umgicks föräldrar mest med andra vuxna, barnen fick leka för sig själva och skapa sina egna världar.

Sen är det vanligt att barnen lämnas hos mor- och farföräldrar vid längre ledigheter. Då ägnar föräldrarna åt att resa, renovera, utöva hobbies eller bara umgås med andra vuxna. Skolbarn brukar ofta vara hos mor- och farföräldrar på t ex. sportlov och höstlov. Då passar föräldrarna på att ta en resa eller liknande.

Separerade föräldrar kan ägna sig åt nöjen, dejta eller har egentid varannan vecka när de inte har barnen. Många par avundas den friheten separerade har.
Det finns ett stort behov av vuxentid hos de flesta.

OK, jag hör till dem som tycker att Sandra ofta blir orättvist beskylld för att vara ”reckless”, och har ofta försvarat henne här, men i dagens inlägg skriver hon att hon brukar ge Didrik smörgås för att sedan lämna rummet (som jag tolkar det är anledningen till att hon inte vill se kladdet, men det kan vi låta vara osagt).
Det är tanklöst/ansvarslöst att lämna en ätande 2-åring ensam pga risken att sätta i halsen.
En sak om man ”sätter i vrångstrupen” och börjar hosta kraftigt, det hör ju den vuxna även från ett annat rum, det är inte samma sak som att sätta i halsen och luftvägarna är blockerade. Då kan man varken skrika, hosta eller andas.
(Sen är vuxen i rummet ingen garanti för att det ska gå bra. Men chansen ökar betydligt.)

Jag påtalade detta i kommentarerna och genast skriver en följare att jag ”shamear” Sandra (och hon får en massa likes…) och att hon ”inte ens skriver att han lämnas ensam”.
(Vilket var precis det hon skrev, uttryckligen ” Varje morgon ger jag Didrik en macka med mjukost till frukost och lämnar rummet.”)
För mig är att shamea någon t ex säga att de inte kan gå i korta kjolar när de blivit föräldrar, att de gör fel som köper färdigmat i stället för att laga allt från grunden et c, dvs sånt som har med ”moral” et c att göra.
Hur sjutton kan något som på riktigt kan rädda ett barns liv vara shameing?
Ja, cykelhjälmar behöver sitta åt med spännet (hänger de löst trillar de av om barnet trillat) för att funka.
Ja, småbarn behöver övervakning när de äter.
Ja, småbarn behöver övervakning när de är vid vatten.
Så sjukt tragiskt att barns rätt till LIV anses underordnat föräldrars rätt att inte bli ”shameade”.

Detta är så märkligt, reagerade också på det. Sitter han inte i en barnstol när han äter? På hennes beskrivning låter det som han får gå runt fritt eller sitta i soffan och äta mackan. Haha. Det får inte ens mina stora barn.

Nej, det var inte det hon uttryckligen skrev. Hon skrev att hon ”lämnar rummet”. Mig veterligen har D en pappa som bor i samma lägenhet. Vad är det som säger att Björn inte sitter kvar i rummet med D och håller koll på honom?

Nu har hon också svarat i tråden att hon sitter tre meter ifrån honom så att hon kan se honom även om de inte är i samma rum.

Det är otroligt att folk alltid, alltid ska tro det värsta om Sandra. Att hon ska behöva väga varje ord på guldvåg för att inte få internets samlade förnumstiga morsor efter sig. Här är det ingen som hellre friar än fäller inte…

Min brorson hände exakt detta. Han klarade sig inte. Därför är jag faktiskt jävligt angelägen att inget barn ska behöva berövas sitt liv och inga familjer ska behöva drabbas av livslång sorg och förebråelse för något man kanske inte tänkt på kan vara en risk?

Som jag skrev i inlägget ovan: jo, jag brukar försvara Sandra här. Tycker att mycket av den kritik hon får bara har med moral att göra. Det kan jag gå med på är skammande.

Att vuxna skiter i barnsäkerhet gör mig däremot förbannad. (Att inte ha tänkt på en risk är inte samma sak som att skita i den, dock. Och då är det väl bra att folk påtalar det? Upplever inte att Sandra skiter i det.)

Barn dör varje år för att föräldrar inte haft uppsikt. Vadå ”förnumstiga morsor”?
Trist, som sagt var, att folk tycker det är värre att en risk påtalas för en förälder än att avvärja en potentiell dödsfara. För jo, det ÄR riskabelt att lämna en toddler ensam att äta.
Men om Björn är i rummet eller Sandra kan se Didrik är det förstås inget problem.
Men om Sandra skriver att hon ger honom en macka för att sedan lämna rummet och intalar sig att soffan inte blir kladdig kan jag inte tolka det på annat sätt att hon inte har uppsikt över honom. Isf hade hon ju sett om soffan blivit kladdig?
Men ja, håller med om att Björn kan ha varit med Didrik, även om det inte framgick.
Men hur svårt är det då att säga det i stället för att massa personer ska säga att det är skammande och att man inte ska uppfostra vuxna?
Man ska se till att barn är säkra, allas barn. Det dör redan för många barn i totalt onödiga olyckor som hade kunnat undvikas.
Som sagt var: känns helt barockt att barns säkerhet fortfarande, av många, sätts under förälderns rätt att inte känna sig kränkt.
(Och även om Björn nu ÄR där, som alltså inte framgick: hur kan man inte tolka det som välvilja och omtanke utan i stället se det som en kränkning?
Fattar på riktigt inte hur man kan vara så omogen och snarstucken. Obs! Syftar inte på Sandra här, utan de som började skriva i versaler att man inte ska uppfostra vuxna.)
Skilj på åsikter och moral och reella faror.

Fy fan, så fruktansvärt med din brorsson, vilken tragedi! Jag kan verkligen förstå att just det här ämnet är något som ligger dig varmt om hjärtat, och jag kan också förstå viljan att reagera och utbilda om det.

Jag kan inte svara för hur andra reagerade på ditt inlägg i hennes kommentarsfält, men för min del var det att du direkt förutsatte att hon lämnade D ensam, att du som många andra (iaf här på FB) tar för givet att Sandra är en kass morsa som gör dåliga val gällande sin son. Det är så oerhört tröttsamt.

Att folk kallar det för shaming är väl just för att du förutsatte att hon inte har koll på kvävningsrisken och idiotförklarade henne som förälder baserat på en enda liten mening i ett blogginlägg. Du lämnade liksom ingen öppning för att det fanns en annan förklaring än den du tolkade av texten. Det var det jag menade med att hon måste väga ord på guldvåg, att så fort hon skriver något som på minsta lilla sätt kan missförstås så hugger folk på det direkt.

Jag tror att om du bara hade formulerat ditt inlägg på ett sätt där du inte förutsatte att hon lämnade honom ensam så hade du kunnat få fram din egentliga poäng utan att de reaktioner som nu kom.

Ja… men jag tolkade det verkligen som att hon lämnade honom ensam! Men det är ju förstås jättebra om Björn var där! Isf var ju inte min kommentar relevant, självklart!

Ja, jag kan hålla med om att hon får mycket skit.
Som sagt var: tycker verkligen man ska skilja på moral (att hon inte får festa, ha korta kjolar, ge honom McDonalds-mat, äta mjukglass et c…) och reella faror.
Sandra är min favorit bland de bloggare jag följer och jag utgår verkligen inte från det värsta vad gäller henne!
Men här tolkade jag det verkligen som att hon gav honom mat och sedan lämnade honom ensam för att hon inte pallade att se kladdet. Och tycker man att något verkar farligt på riktigt tycker jag det är 100% bättre att säga till, även om man löper risk att den vuxne ska känna sig sårad/överkörd/kränkt/tillrättavisad än att barn skadas eller ännu värre.
Men om Björn nu var där, som sagt var - utmärkt!

Men om Björn är kvar i rummet finns det ju inga fläckar på soffan att oroa sig för?

Om inte Sandra hade varit så dryg och otrevlig tror jag situationen med tolkning av hennes ord hade varit annorlunda.

Hon har ju skrivit tidigare att han inte sitter och äter frukost som S & B gör utan går runt och äter en klämmis i farten typ. Så tänker det är så han gör även med smörgåsen. Tycker mig senast sett att han fortfarande har sånt där spädbarnsinlägg i sin matstol vilket hade känt farligt om han reste sig och ramlade ur om han satt där själv. Så tror mer att han går runt som hon skrivit tidigare och inte sitter.

Tack för att du uppmärksammar detta! Så jävla viktigt och det är inte mom-shaming. /sjuksköterska

Tänkte också på detta när jag läste inlägget. Jag hade aldrig lämnat min unge ätandes själv i den åldern pga risken, och även nu (6 år gammal) vill jag ha koll när hon käkar. (Jag är dock inte lika nojig nu när det gäller ”mjuk” mat, men absolut när det gäller godis och hård frukt exvis, eller apelsinklyftor/vindruvor fyfan.) Framför allt har jag absolut inte vant henne vid att det är okej att gå/springa och äta samtidigt.

Jag brukar också tycka att det ibland är väl mycket mom-shameing, misstolkande etc i kommentarsfältet, men för ovanlighetens skull tycker jag att ”Sandras försvarare” är väl snabba på tangentbordet. Många har ju helt missförstått syftet med dina kommentarer. Hoppas att iaf någon fick sig en tankeställare.

Hemskt med ditt brorsbarn, jag beklagar verkligen sorgen ❤️

Såg att Sandra blev utnämnd till Floras favoritbloggare. Håller med. Hon är ofta finurlig och underfundig på ett väldigt tilltalande sätt. (Oftare än andra bloggare iaf…).

Nej, men, eller hur! Tolkar det 100% att han faktiskt lämnades ensam.
Sen tror jag verkligen inte det är pga nonchalans utan snarare okunskap.

Yes!

Tack för stödet, uppskattar det verkligen!
Blev faktiskt förbluffad över hur mycket hat (eller ja, kändes som så, även om jag fattar att troligen ingen av dem som skrev kände så…) det bemöttes av. Och ja, jag ÄR helt oförstående till hur man inte kan skilja mellan reella risker för ett barn och moralfrågor som ”småbarnsmammor i 40-årsåldern kan inte ha kortkort kjol”.
För att citera en kompis:
”Vill inte ha ett samhälle där barn dör i idiotiska onödiga olyckor för att folk inte vågar säga till av rädsla att skamma någon.”
Också obegripligt hur folk tyckte att man inte ska öka ångesten hos föräldrar och att varje förälder själv måste lägga ribban för hur mkt säkerhet de pallar … Eh…
Ja, det kan man ju tycka om det gäller typ att sätta på barnet hjälm vid promenader, kanske inte att övervaka vid riktiga risker.

Tack! Ja, inget man vill att någon nånsin ska behöva uppleva.
Ja, jag drog mig lite för att skriva först, men sen tänkte jag just så, förhoppningsvis får Sandra, om nu Didrik lämnas obevakad när han äter, och eventuella läsare som gör samma, en tankeställare.
(Sen är inte vuxen i rummen garant för att det ska gå bra, hos oss var det tre vuxna närvarande, och det gick ändå inte. Men om ingen uppmärksammar snabbt går det garanterat inte.)
Ja, hårda saker lär vara värst (och korv, tydligen! svampig, svällande konsistens som kan kila in sig mellan ”strukturerna”, vad det nu heter, i luftstrupen och fastna. Ska alltid skäras i små, ojämna bitar och inte ”slantar”.).

Vågar faktiskt inte gå tillbaks och läsa kommentarerna efter min senast skrivna (vet ej om den ens publicerades men I guess), så jobbigt att mötas av så många arga människor som skriver i versaler och se hur många likes de får. Men som sagt var: får en enda förälder, som lämnat småbarn ensamma vid maten, en tankeställare är det ju värt det.

Detta om detta!