Vad tror ateisten på egentligen?

Visst upplever jag känslor av glädje när jag ser på en fin målning eller himmelen uppsluken av små lysande punkter. Jag hellre väljer att leva i en svartvit värld än i en fantasivärld där det enda sättet för att tillfredsställa sig är att tänka "jaghoppasgudfinns".

Jag är ofta i naturen, och fascineras över allt smått och allt, kan titta på himlen och drömma mig bort. Stjärnor jag ser vad som hände för miljarder år sedan, eller solen för bara några minuter sedan, avstånden är spännande, och storleken på solen och det som är mycket större.
Tankar som varför är vi här, sjukt läckert.

Men jag tror inte på någon skapare.

Vet ni boys, det bästa är nog att svälta trollet. Den Lede har fan inte kommit med ett nytt argument sedan han började skriva här. Efter jag slutade svara dumfan lättade dumhetens dunkel inte så lite, och man hade tid att lägga på de som faktiskt försöker diskutera.