Dotterns pojkvän är svart – vad göra?

Som rubriken lyder: min dotter har blivit ihop med en neger. Skolans enda neger. Varenda molekyl i min kropp skriker i protest, men jag kan inte öppet berätta hur jag känner. Vad ska jag göra för att sätta stopp för eländet utan att hon (och den) förstår?

Jag ogillar starkt vårt mångkulturella samhälle. Jag är stockkonservativ och anser att lika barn leka bäst. Jag har medvetet bosatt mig i ett starkt segregerat område, där alla är rika och högutbildade och där man aldrig ser några utomnordiska personer, med undantag för polska byggjobbare och en och annan diplomat. En skyddad verkstad med andra ord. Ett helyllesvenskt utopia, som få nu för tiden är förunnade att få uppleva. Och vad händer? Jo, naturligtvis ska här bosätta sig en familj, som trots sin stora förmögenhet känner sig tvungna att klä sig i velourkläder, och naturligtvis måste de visa upp för hela världen hur goda och toleranta de är genom att importera en halv armé av små hottentotter som de döper till Nelson och M’beke och fan och hans mormor. Och naturligtvis måste en av dessa små brednäsor börja i min dotters klass, och naturligtvis måste hon gå och bli tillsammans med fanskapet.

Jag känner mig djupt orättvist behandlad. Här har jag i någon sorts missriktad humanism underlåtit att indoktrinera mina barn i Den Rätta Läran. Hade jag – som alla sunda fäder bör göra – redan från diåldern gnuggat in i henne vad jag, och alla andra rättänkande människor, anser om mångkultur och rasblandning, så hade detta aldrig hänt. Men vad fan gör jag nu? Jag kan ju inte gärna säga det jag vill säga, det vill säga: ”Jag förbjuder dig att umgås med Negern!”.

Så min fråga lyder: Hur ska jag på något subtilt och bakslugt sätt sätta P för denna ogudaktiga och naturvidriga allians, utan att outa mig som den intoleranta kalvinist jag innerst inne är?

(Jag är inte intresserad av några moralkakor. Ni ska helt enkelt utgå från att det jag känner visavi min dotters pojkvän är rätt och riktigt, och ge mig råd därefter.)

Som rubriken lyder: min dotter har blivit ihop med en neger. Skolans enda neger. Varenda molekyl i min kropp skriker i protest, men jag kan inte öppet berätta hur jag känner. Vad ska jag göra för att sätta stopp för eländet utan att hon (och den) förstår?

Jag ogillar starkt vårt mångkulturella samhälle. Jag är stockkonservativ och anser att lika barn leka bäst. Jag har medvetet bosatt mig i ett starkt segregerat område, där alla är rika och högutbildade och där man aldrig ser några utomnordiska personer, med undantag för polska byggjobbare och en och annan diplomat. En skyddad verkstad med andra ord. Ett helyllesvenskt utopia, som få nu för tiden är förunnade att få uppleva. Och vad händer? Jo, naturligtvis ska här bosätta sig en familj, som trots sin stora förmögenhet känner sig tvungna att klä sig i velourkläder, och naturligtvis måste de visa upp för hela världen hur goda och toleranta de är genom att importera en halv armé av små hottentotter som de döper till Nelson och M’beke och fan och hans mormor. Och naturligtvis måste en av dessa små brednäsor börja i min dotters klass, och naturligtvis måste hon gå och bli tillsammans med fanskapet.

Jag känner mig djupt orättvist behandlad. Här har jag i någon sorts missriktad humanism underlåtit att indoktrinera mina barn i Den Rätta Läran. Hade jag – som alla sunda fäder bör göra – redan från diåldern gnuggat in i henne vad jag, och alla andra rättänkande människor, anser om mångkultur och rasblandning, så hade detta aldrig hänt. Men vad fan gör jag nu? Jag kan ju inte gärna säga det jag vill säga, det vill säga: ”Jag förbjuder dig att umgås med Negern!”.

Så min fråga lyder: Hur ska jag på något subtilt och bakslugt sätt sätta P för denna ogudaktiga och naturvidriga allians, utan att outa mig som den intoleranta kalvinist jag innerst inne är?

(Jag är inte intresserad av några moralkakor. Ni ska helt enkelt utgå från att det jag känner visavi min dotters pojkvän är rätt och riktigt, och ge mig råd därefter.)

Skicka ett sms med dotterns mobil när hon inte vet om det och be negern träffa "henne" (alltså dig) någonstans folktomt och slakta fanskapet. Då har du gjort en beundransvärd gärning för det svenska riket!