Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2013-02-21, 16:51
  #1
Avstängd
Jag förstår i stort skillnaden mellan hög kontra låg luftfuktighet. Vad jag dock inte förstår är varför man rekommenderar att sänka temperaturen i hemmet på vintern. Om samma fukt florerar i luften så borde det väl inte göra någon skillnad mellan 30 % i varmluft och 45% Kall-luft. Borde inte själva fukten i luften vara densamma om man tänker på hur det påverkar miljön i luften?
Citera
2013-02-21, 17:28
  #2
Medlem
Silverturks avatar
Är tipset om att hålla en lägre temperatur inomhus direkt kopplat till någon förklaring som innefattar luftfuktighet?

I annat fall är det mer rimligt att man skall hålla en lägre temperatur vintertid för att minska temperaturdifferensen mellan inomhus och utomhus. Energiöverföringen är direkt proportionell mot temperaturdifferensen.

För övrigt håller varm luft mer fukt än kall luft gör. Tänk på att när du kokar vatten på spisen så får du "luft" med 100% fukt i, alltså ren vattenånga. Det finns dock en gräns för hur mycket vattenånga det kan finnas i luften vid givet lufttryck och temperatur. Är innehållet större börjar ångan kondensera. Ofta anges luftfuktigheten som en procentsats, och det anger då hur mycket fukt luften innehåller i förhållande hur mycket luften maximalt skulle kunna hålla. Den här procentsatsen är högre under vintern än under sommaren, trots att fukthalten i absoluta termer är högre under sommaren än under vintern.
Citera
2013-02-21, 18:36
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Tridnod
Jag förstår i stort skillnaden mellan hög kontra låg luftfuktighet. Vad jag dock inte förstår är varför man rekommenderar att sänka temperaturen i hemmet på vintern. Om samma fukt florerar i luften så borde det väl inte göra någon skillnad mellan 30 % i varmluft och 45% Kall-luft. Borde inte själva fukten i luften vara densamma om man tänker på hur det påverkar miljön i luften?
Det absoluta fuktinnehållet i luften är den samma. Men det är inte det relativ luftfuktighet handlar om.
Luft kan bara innehålla en viss mängd vatten.
Denna förmåga varierar med temperaturen.
Ju varmare, desto mer vattenånga kan luften innehålla.
När man nått gränsen för vad luften kan bära, så säger man att luften är mättad med vattenånga.
Överskottet fälls ut som små vattendroppar och då får man dimma.
Relativ luftfuktighet är hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till vad den maximalt kan innehålla, uttryckt i procent.
Är den relativa luftfuktigheten 50% så innehåller luften hälften av den mängd vattenånga som den maximalt kan innehålla. Om du då värmer luften, så ökar luftens förmåga att innehålls vattenånga, därmed kommer då den relativa luftfuktigheten att minska, trots att man inte förändrar mängden vattenånga.
Det är den relativa fuktigheten vi känner av och inte det absoluta fuktinnehållet i luften. Om vi upplever luften som fuktig eller torr beror på luftens förmåga att suga åt sig vatten, inte på det absoluta fuktinnehållet.
Därför kan kall uteluft vintertid kännas fuktig och rå, trots att den innehåller väldigt lite vattenånga.
Den relativa fuktigheten kan ligga på 80% på grund av den kalla luftens dåliga bärförmåga.
Om vi tar in den luften inomhus och värmer upp den till 20 grader, så sjunker den relativa luftfuktigheten hos denna luft till ner till 20-30%, på grund av den kraftigt förbättrade bärförmågan av vattenånga, och vi kommer att uppleva att luften är torr, trots att den innehåller samma fuktmängd som luften utomhus.
Sänker vi temperaturen, så minskar luftens bärförmåga och den relativa fuktigheten ökar och vi upplever luften som fuktigare.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback