Otrohetskontroll inte våldtäkt då syftet inte anses vara sexuellt, varför?

Varför är det inte enbart den formella lagstiftningen som styr domstolarnas brottsformulering i ett sådant här fall?

Framför allt undrar man ju varför det inte är primärt brottsoffrets upplevelse av ett övergrepp och skada i form av trauma (och ev. senare psykiskt lidande) som främst styr bedömningen av graden på brottes allvarlighet?

Varför sätts det sådant fokus på vad gärningsmannen ev påstår sig ha för syfte? Att syftet inte var sexuellt ändrar ju inte upplevelsen från kvinnan. Det kan ju kanske tvärtom upplevas som ännu mer kränkande från det kvinnliga offrets sida att gärningsmannen "gräver" i kvinnans underliv i ett kontrollsyfte än i ett sexuellt syfte (när hon inte vill ha sex just då) eftersom de hade ett förhållande?

Om en 13 årig flicka har ett frivilligt förhållande med en 18 åring så kan ju brottsformulering ibland sänkas från våldtäkt till sexuellt utnyttjande, vilket är förklarligt om flickan inte tagit skada av de frivilliga handlingarna.

Enligt DN http://www.dn.se/nyheter/sverige/otr...-inte-valdtakt
"En 28-årig man som förde in sina fingrar i flickvännens underliv för att "kontrollera en misstänkt otrohet" gjorde sig inte skyldig till våldtäkt eller sexualbrott, enligt Svea hovrätt.

Hovrätten motiverar beslutet med att syftet inte var sexuellt och ändrar därmed tingsrättens brottsrubricering från våldtäkt till olaga tvång, skriver dagensjuridik.se."


Enligt Dagens juridik: http://www.dagensjuridik.se/2013/02/...kvans-underliv
---
"När det gäller just åtalet för våldtäkt slår Svea hovrätt nu fast att "otrohetskontrollen" dock inte handlar om en våldtäkt eller ens om något sexualbrott. Hovrätten skriver i sina domskäl":

"Det är uppenbart att XX genom sitt handlande har kränkt YY:s sexuella integritet. XX och YY har dock lämnat samstämmiga uppgifter om att syftet med XX agerande var att kontrollera om YY hade varit otrogen med en annan man. Det är därmed utrett att XX inte har haft något sexuellt syfte med sitt agerande. Hans gärning kan därför inte anses ha haft en sådan sexuell prägel att den är att bedöma som en sexuell handling i brottsbalkens mening. Något ansvar för sexualbrott kan därför inte bli aktuellt."
---

Jag anser det vara en märklig bedömning, D.v.s. att gärningen inte ska anses vara ett sexualbrott, då det rent formellt ska anses vara våldtäkt enligt lagen (även om lagen förvränger vad ordet våldtäkt ska betyda). Vad anser ni?


PS! Det finns en annan tråd i "Feminism och jämställdhet" https://www.flashback.org/t2086354 som tar upp detta, men utifrån frågeställningen om män ska ha rätt att kontrollera om kvinnor är otrogna. Men troligen är den frågeställningen enbart sarkastisk.

Du menar väl tvärtom, varför domstolarna följer den formella lagstiftningen? För det är ju det hovrätten menar att de gör, dömer utifrån vad som finns stöd för i rättskällorna. Alltså, det finner att det INTE, enligt lagens mening, rör sig om våldtäkt.

Jag vet inte varifrån du menar att "det rent formellt ska anses vara våldtäkt"? Man kan ju naturligtvis tycka att det borde vara så, men domstolarna ska ju döma utifrån de rättskällor som finns och inget annat.

Den andra frågan, om varför inte brottsoffrets uppfattning är det som ligger till grund, är därför att en sådan prinicip skulle ge orimliga konsekvenser, låt oss t.ex. anta att du hastigt stöta ihop med mig i en kö på stan, och att jag upplever det som att du våldtagit mig, betyder det då att du verkligen gjort det? Om inte, hur skulle du då dra gränsen för vilka upplevelser som är relevanta och inte?

Dessutom fyller lagar också ett normerande syfte, dvs. de ska inte bara straffa redan begångna handlingar, utan också styra människors (framtida) beteende, och därför måste det vara förutsägbart vilka handlingar som är straffbelagda, och vilka som inte är det.

I det aktuella fallet måste man ju också komma ihåg att gärningsmannen dömdes för handlingen, men enligt ett annat lagrum, nämligen olaga tvång.

Skillnaden ligger förstås i om handlingen uppfyller rekvisiten för sexuell handling eller inte, vilket i det här fallet tydligen är extra knepigt, eftersom enbart den objektiva handlingen, att föra upp fingrarna i underlivet, inte ensamt täcker rekvisiten, utan det måste också ske i sexuellt syfte.

Hovrätten finner att rättskällorna inte ger stöd för att bedöma det på det sättet. Det är ju möjligt att domen överklagas och då får ju HD göra sin bedömning.

Själv tycker jag nog att det viktiga är att skadliga beteenden straffas, snarare än att straffet har en viss etikett på sig.

Står det i lagen att det måste vara sexuellt motiv?

Tror ni HD kommer vilja pröva detta fall?

Jag har inte kollat detta eller vad andra prejudikat visar vid liknande fall. Kanske någon av er orkar kolla upp det?

Ja! Det borde göras!

Enligt västerländsk rättsuppfattning är det uppsåtet som är själva brottet, inte handlingen eller dess konsekvenser. Om man ouppsåtligen råkar köra på någon på vägen och denne omkommer, ska man rimligen inte dömas för mord eller dråp.

I detta fall måste man ju beakta att handlingen inte hade ett sexuellt uppsåt. Om man per automatik skulle döma alla som stoppar in fingrar i vaginor för våldtäkt så skulle alla världens gynekologer sitta i fängelse. För att inte tala om alla läkare som kör upp fingrar i rövar för att kolla prostatan, eller trycker upp pinnar i urinrör för att ta prover för att kolla ev. könssjukdomar. Själva beröringen kan aldrig vara ett sexualbrott, det krävs också att handlingen har ett sexuellt uppsåt.

I det aktuella fallet är handlingen ifråga både klandervärd och kränkande, det tror jag alla är överens om. Men handlingen är inte utförd pga kåtslag, uppsåtet är inte sexuellt. Motivet var paranoia/svartsjuka.

Eftersom två hovrätter har dömt helt olika så finns det väl i och för sig skäl för PT för att vägleda rättstillämpningen.

För övrigt så är det ju sexualbrotten som är en anomali i lagstiftningen. Om du hade raderat 6 kap hade ju brotten mot liv och hälsa (3 kap BrB) och brotten mot frihet och frid (4 kap) kunnat hantera detta.

Att det är så har väl dels historiska orsaker då sexuella handlingar hanterades som straffbara utanför äktenskapet även med samtycke, varför särreglering framstod som påkallat, men har väl även att göra med att påföljdspraxis inom 3-4 kap anses rättspolitiskt otillfredsställande för just sexualbrotten. Följaktligen blir folk upprörda när en gärning landar i 3-4 kap istället för 6 kap. Personligen anser jag att det är obegripligt att grov misshandel har lägre minimistraff än våldtäkt.

I nu aktuellt fall kan man ju fundera på om en polis som genomför inre kroppsbesiktning utan lagstöd , i jakt på narkotika, gör sig skyldig till våldtäkt eller olaga tvång.

All penetrerande sex som inte är frivillig ska väl bedömas som våldtäkt?

I övrigt var ditt inlägg och dina påpekanden både bra och relevanta, även om jag inte håller med om allt (jag återkommer ev. senare med kommentarer).

1 § Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två och högst sex år.

Handlingen ska alltså vara sexuell. Hovrätten kom fram till att handlingen inte var sexuell. Inga konstigheter.

Utan att svära på det så vill jag säga att detta är korrekt.

Men all penetration är inte sex.

Det är väl annat om t.ex. en gynekolog undersöker en kvinna frivilligt eller om någon tvingas till en handling "som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt" ?

Så den svenska lagen fungerar så att om en 14 årig flicka njutbart och frivilligt får fingrar införda i vaginan av en vuxen man så är det våldtäkt. Men när någon tvingar in sina fingrar i vaginan på en kvinna som inte vill detta så är det inte våldtäkt enligt lagen. Då förstår jag!

Men om någon med våld tycker upp en dildo i kvinnans könsorgan med enda motiveringen att vilja mäta hur långt den går att införa (utan att gärningsmannen blir sexuellt upphetsad av detta eller har ett sexuellt motiv) så ska det inte heller behöva bedömas som våldtäkt av domstolen?

Problemet ligger i vad som menas med "sex". Lagstiftaren har medvetet valt att inte hänga upp allt på penetration (eftersom det gör att andra, lika klandervärda, sexuella kränkningar därmed inte skulle kunna straffas som våldtäkt)

För att då ringa in vad som är straffbart måste då domstolen slå fast att gärningen har skett i sexuellt syfte, och det som tycks vara fallet här är att både offer och gärningsman är överens om gärningsbeskrivningen, och menar att gärningen INTE hade ett sexuellt syfte, utan syftade till något slags kontroll (i sig idiotiskt och vedervärdigt, men det är ett annat spår)

Och om det då är så, ja då KAN inte domstolen bedöma det som en straffbelagd sexuell handling, eftersom det inte uppfyller kriterierna för "sexuell"

Men, visst är det något som känns fel här, och jag skulle nog tro att det här kommer upp i HD och det skulle inte förvåna mig om HD tar en annan ingångsvinkel och kommer fram till en annan slutsats.

Vill du bara tjafsa på internet, eller försöker du faktiskt förstå något? Ta det lite soft och försök ta till dig hur straffrätt fungerar i stället, så blir du klokare, utan att för den skull tappa din moraliska kompass.

Och ja, sex med minderåriga är straffbart därför att man (på goda grunder) anser att minderåriga inte är helt kapabla att fatta alla beslut som rör dem själva och behöver skyddas från att bli utnyttjade av vissa vuxna –*därför läggs allt ansvaret på de vuxna.

Likaså är tvång mot vuxna olagligt, men det frågan handlar om är huruvida det automatiskt ska betraktas som en sexuell handling att föra upp fingrarna i kvinnan, eller om det krävs att ytterligare kriterier är uppfyllda