Reinfeldts löfte om hårdare straff en bluff

intressant artikel:
http://www.friatider.se/reinfeldts-l...f-var-en-bluff

En reform för tre år sedan skulle leda till hårdare tag och längre straff för de allra grövsta brotten, men de utlovade effekterna har uteblivit visar data från Brottsförebyggande rådet (BRÅ).

I alla fall, utan att diskutera själva straffens längd osv.. så har jag en väldigt enkel fråga:
Varför ljuger och bluffar moderaterna hela tiden? Varför bluffar man om invandring, brott&straff osv... istället för att verkligen göra något?

Jag försöker att förstå vad som får dessa politiker att ljuga för oss, istället för att verkligen göra något?

Om man går ut och säger att man vill skärpa straffen och folk röstar på en för att de håller med, varför då inte göra de ändringar som man lovat?

Det är enklare och kostar mindre att bluffa och ljuga - än att göra något. Ty det är KOSTNADSFRITT för politiker i Sverige att bluffa och ljuga för väljarna.

I normala länder - med en press och etermedia som granskar och en opposition som opponerar - så är priset (som sig bör) högt, om politiker bluffar och ljuger för väljarna.

Men - i Sverige har journalistkåren i praktiken tagit makten över både invandringspolitiken och kriminalpolitiken och de sju gamla riksdagspartierna har bildar ett samlingsparti utan någon opposition (förutom SD). I det läget är det inte förenat med några kostnader eller politiska risker för svenska politiker (i sjupartiet) att bluffa och ljuga för väljarna.

Reinfeldt lova något som han struntar i? Kan inte tro mina ögon!!!

Tänk att det ska vara så förbannat svårt att fatta att regeringar inte detaljstyr myndigheter.

Alliansen lovade 3000 nya poliser. Det löftet hölls. Att det inte gjorde någon skillnad i polisens synlighet på gator och torg, och inte ökade brottsuppklarningsprocenten, är RPS fel. Den där rösten i folk som ropar "men fixa det då!!!" verkar inte förstå tingens ordning. Reinfeldt och Ask kan inte sätta sig i en taxi och åka till RPS och ta över makten där.

Alliansen lovade högre straff för grova våldsbrott. Det löftet hölls. Att det inte gjorde någon skillnad beror på att det åligger domstolarna att välja vilka straff på skalan som ska utdömas, och eftersom vårt rättsväsende är fullt av äckliga kommunister, batikhäxor och klemiga frihetsfundamentalistiska liberaler så håller de sig till de lägre straffen på skalan. Hur svårt är det att förstå den dynamiken? Om regeringen höjer straffskalan så flockas domstolarna kring de absolut lägsta straffen. Om regeringen höjer minimistraffen för mord så tweakar domstolarna brottsrubriceringen till dråp, så att det blir lägre straff ändå. Om regeringen tar i från tårna och bestämmer att alla brott från snatteri och uppåt ska bestraffas med livstids fängelse så kommer batikhäxorna som är nämndemän att frikänna alla.

Om man anstränger sig lite och faktiskt läser våra bestämmelser för asylinvandring så undrar man hur det öht är möjligt att någon kommer in. Men vad hjälper det när Migrationsverket som ska tolka bestämmelserna sitter och delar ut uppehållstillstånd som om de var rikskuponger och bingolotter? Ena hälften av den där jävla myndigheten är batikhäxor och andra hälften är korrupta invandrare som säljer uppehållstillstånd.

Det största problemet är inte i toppen utan att alla myndigheter är fullproppade med batikhäxor som förstör alla vettiga initiativ från toppen. Det ruttna sitter där. Och jävlar vad de skulle praktisera civil olydnad om Åkesson blev statsminister. Slå invandringsrekord bara för att jävlas, typ.

Exakt, oavsett hur mycket jag ogillar Reinfeldt så kan han kanske inte lastas för just den här grejen.
Lagens tillämpning & praxis avgörs i sista hand av prejudikat i högsta domstolen & inte av politiker.

Nu går du väldigt långt i ditt borgerliga försvar, det är klart att politiska beslut kan förändra praxis i administrationen. Varför skulle annars borgarna ens vilja ha makten?

Nu har vi ju separerat den lagstiftande och den dömande makten i Sverige, vilket ni verkar har lite svårt att förstå.

Det politiker, som t.ex. Reinfeldt, kan göra är att ändra straffskalorna i diverse lagar, och ge en vägledning på hur man vill ha det i förarbeten, men dom kan inte döma någon. Det sker i domstolarna, helt skilt från politiken.

Den relevanta frågan är väl snarare varför hårdare straff inte dömts ut trots att politkerna skärpt straffskalorna?

För att det kostar enormt att förvarra kriminela i fängelser. Åtminstone med den höga standarden som Sverige står för.

De flesta länder kör tom amnestin ibland för att få kriminella ut med hopp att de skall försörja sig själva. Funkar tyvärr väldigt sällan...

Vadå borgerligt försvar? Jag hade sagt samma sak om rödgröna eller SD haft makten, eftersom det hade varit likadant då.

Allt handlar om vår regel om ministerstyre.

I t ex Danmark, Norge och Storbritannien är ministerstyre tillåtet och praktiseras också. De går in och drämmer näven i bordet när myndigheterna inte lyder. Men i Sverige är politiker bakbundna.

"I Sverige gäller att ett statsråd inte får detaljstyra en myndighet, utan myndigheterna lyder under regeringen som består av statsministern och statsråden. Regeringen fattar beslut kollektivt, och att det därför är mycket lite som en enskild minister själv kan besluta om, annat än intern skötsel av det egna departementet.

Systemet innebär bland annat att statsråden inte får besluta, och inte heller uttala sig, om enskilda fall, vilket är orsaken till att de normalt brukar svara "jag kan inte uttala mig om detta fall specifikt" när media ställer frågor om till exempel något asyl- eller vårdfall."

I 11 kap. Rättskipning 3 § regeringsformen stadgas:

Ingen myndighet, inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en domstol i övrigt ska tillämpa en rättsregel i ett särskilt fall. Ingen annan myndighet får heller bestämma hur dömande uppgifter ska fördelas mellan enskilda domare.

I 12 kap. Förvaltningen 2 § regeringsformen stadgas:
Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpningen av lag.

Så är det. När lagar är stiftade är det bara att hålla käften och hoppas att myndigheterna gör något vettigt av skiten. Men myndigheterna är som sagt fulla av idioter och ganska många aktivister som nästlat sig in. Som exempel kan nämnas den där AFA-kommunisten Näslund som var förtroendevald för vänsterpartiet. Hon drog runt i huva och kastade sten på polisen. Men hon var också nämndeman. Jag kollade en gång på valkompassen och upptäckte att jävligt många MP- och V-äckel skrev att de var nämndemän i migrationsdomstol. De har naturligtvis parkerat sig där för att fixa så att så många som möjligt får stanna. Och du kan ju tänka dig hur alla vänsterhäxor på maktpositioner ute bland myndigheter agerar när vi har borgerlig regering. De saboterar naturligtvis så mycket de kan och ser till att så lite som möjligt av borgarnas beslut får positiv effekt.

Jag gissar att det också är en delförklaring till att åtgärder från regeringar i Sverige alltid är mesiga. Det är aldrig det där "nu jävlar ska det bli ordning!"-schvunget i nånting. Tar man i för hårt kan myndigheterna ifråga förvandlas till proteströrelser som fixar så att allt går snett. Ibland funderar jag om inte F-kassan och Arbetsförmedlingen har pysslat med exakt det sedan alliansen gjorde stora ändringar... så går det när allt ska vara superdemokratiskt, rättvist, platta organisationer blah blah. Ibland behövs en diktator.

Du begriper rimligen, att det är en ihålig invändning. Regeringen kan ge nya instruktioner till staliga myndigheter och ta initiativ till att riksdagen förändrar lagstiftningen, OM regeringen skulle ogilla att myndigheter och domstolar saboterar regeringens politik.

I förrgår riktade den brittiska inrikesministern (i ett öppet brev) en skarp kritik mot somliga domares ointresse för parlamentets tolkningsföreskrfter, att allmänhetens behov av säkerhet ska balanseras mot någon brottslig utländsk medborgares åberopande av sin mänskliga “rätt till familjeliv” i syfte att undvika utvisning efter avtjänat straff.

Daily Mail satte den kärva rubriken:


Inrikesministern skriver:
Någon ambition att “protect public safety” saknas som bekant helt hos svenska politiker. Liksom något intresse saknas för vad som är “in the national interest”…

Inrikesministern aviserar:


http://www.dailymail.co.uk/news/arti...#ixzz2L8mKoT3b

Den svenska regeringen (jämte sjupartiets övriga politiker) är totalt ointresserade av att ta initiativ till t.ex. någon lagstiftning för att se till, att utländska medborgare (utom i extrema undantagsfall) skall utvisas, om de begår allvarliga brott.

Merit Wager har vidare publicerat en lika chockerande som upplysande inblick i samspelet mellan regeringen och Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson.

När Danielsson intervjuades av redaktionssekreterare Maria Wilhelmson från Kristdemokraternas tidning, så tillfrågades han om Merit Wagers bok: "Inte svart eller vitt utan svart och vitt – miggor berättar". (Wager hade skickat boken till honom när han blev generaldirektör). Maria Wilhelmson hade med sig ett exemplar av boken och frågade, om Danielson hade läst den?


Anders Danielsson träffar migrationsministern varje månad (och har kanske även kontakt dess emellan). Generaldirektörer byts ut, om de missköter sig...

Det är därför UTESLUTET, att Danielsson skulle välja att handla så här, annat än med Billströms och regeringens tysta (?) samtycke.

http://meritwager.wordpress.com/2013...om-ar-anonyma/

Och om vi levt i England med ett Anglo-Saxiskt rättssystem så hade detta troligtvis varit ett helt relevant inlägg.

Synd bara att vi inte gör det.

Du har noll koll (alt. försöker bluffa). Skillnaden mellan anglosaxisk och svensk rätt innebär ingalunda, att den svenske lagstiftaren skulle vara oförmögen att lagstifta.