Samband mellan Autism och Ateism?

Källa:
http://www.newsmill.se/artikel/2013/...ism-och-autism

Bortsett från den oerhört sjuka vinklingen och den religiösa undertonen. Ligger det något i vad dem säger?
De med autism eller aspergersyndrom som jag talat med brukar skratta åt religion (likt de flesta i dagens samhälle) och påpeka att religion är för de svaga - Varför tro på något "högre väsen" när det är du själv som individ man ska tro på?

Varför detta behov av att trycka ned folk med AS och mena på att de inte är kapabla till att kunna tro på en gud?

Jag har bland annat asperger och känner fler med den diagnosen och andra och jag tror på Gud av hela mitt hjärta, det gör många andra med såna diagnoser också, men jag har märkt att dom brukar fråga mycket svåra frågor om Gud och undra hur Gud kan finnas, kan han göra en kvadrat och passa i en cirkel osv, sådana grejer... Men självklart finns det folk med diagnoser som tror, att säga emot det är rent idiotiskt.

Varför ska man tro på något som inte finns?

Religion har bara utnyttjats av psykopater för att få alla andra dit de vill.

"Om ni vill att gud ska älska er så måste ni vara nöjda med det ni har"

"Om ni inte vill uppleva detta och tar livet av er hamnar ni i helvetet och det är vi som bestämmer det"

"Vi är guds ställföreträdare och ni måste suga våra kukar, annars hamnar ni i hevetet"

And so on, det är skrattretande att det finns folk som går på det.

Och samtidigt sorgligt eftersom de som tror på gud är förståndshandikappade och inte kan försvara sej emot elaka människors påhitt.

Artiklen är båda svävande, generaliserande och inkonklusiv.

Desutom är 'parametrarna' diffusa .... kanske medvetet? .... eftersom det talas om 'ateister' almänt utan att ge någon närmare förklaring.

Jag misstänkar att det är det vanliga väderkvarns-kriget mellan dom två positivistiska grupperinger positivistisk materialism och positivistisk idealism som har fått ett uppkok; i den vanliga teist-pådyvlara stilen med polariserat spjutspets-ideologi: Svart/vitt.

Lite löjesväckande försök till ad hominem. Säg att autism förklarar merparten av ateistiska personers tro. Skulle detta utgöra ett positivt stöd för theism? Det nästa steget blir väl att peka ut logiska resonemang och vetenskapligt stöd som arbiträra krav som grundar sig på liknande psykologiska störningar. Det hela verkar som ett desperat eller äckligt försök till politisk opinionsbildning mot - och marginalisering av ateism. Användingen av autism i försvaret för att religion skulle vara "common sense" och "natural" ska snarare ges en politisk förklaring, då det skenbara resonemang som den så kallade "forskare" verkar föra, inte kan tas seriöst som annat än just politisk hysteri.

Ja, och om du lästa mitt inlägg #4 framgår det, att target(~mål)-gruppen snarare är individer som är starkt fixerade vid positivistisk* filosofi/positivistiska världsbilder, så autism-korrelansen är lika stor inom den extrem-religiösa falangen som inom 'stark' ateism.

* 'Absolut'.

Det kan tänkas att denna studien inte ska tas på fullaste allvar. Men jag har jobbat en del med personer inom autismspektrat, och ibland funderat över samband mellan andefattighet och autism.
Nu vill jag inte på något sätt påstå att andefattighet och ateism är synonyma. Därför ställer jag mig tveksam till just det samband som artikeln påvisar.

Jag har alltid varit intresserad av ämnet, och jag och har sedan länge drömt om att, tillsammans med min blivande fru, göra en dokumentär, med etnologisk/psykologisk infallsvinkel på autism. En studie i hur autism ter sig och bemöts i ursprungs befolkningar.

Intressant tråd, ska bli kul att se hur den utvecklar sig.

Ja så länge forskningen utgått ifrån att gud är normen, och intar en plattform av positivistiskt gudsideal - så kan man givetvis säga sig påvisa kognitiva dissonanser ur det ateistiska perspektivet i oändlighet.

Jag tycker det framgår i artikeln om att man tar avstamp i en given världsbild, gud finns och är naturlig part i tillvaron.. ur detta, forskas om bl.a kognition och konceptualisering.

Liksom att forskningen vänder på steken, särskilt i användandet av mindfulness och att då generalisera avsaknad av gudstro som i princip = mindblindness (populistisk polemik/antingen-eller) och så passar man på att dra långsökta växlar ur de rön man gjort angående autisters oförmåga att gå utanför strukturella ramar.
Denna oförmåga, finns inte per se bland ateister som dessutom, ännu inte är "en grupp".

Så rapporten är värdelös.

Fruktansvärt populistisk rapport. Pinsamt.

Hon vill bara slå mynt av konstaterandet av de ännu inte tillfredsställande svar om gudstron, som förnuftet kan ge.. m.a.o ett erkännande om att förnuftet är inkompetent, vad återstår.. ?

Att tro, personliga och den så klart subjektiva dimensionen skulle vara av vikt, för det kognitivt vidkommande... , hon spelar ut de kunskapsmässiga försvaren mot personliga tron, men framförallt förmågan att tro, (spelar därmed ut även de troende sinsemellan) drar man det till sin spets så är man tbx på syndagörandet.. och avsikten lyser underförstått : vädja mot att göra "tron" rumsren och förnuftet inkompetent.

Det underliggande, men också desperata budskapet blir enligt denna forskare att, folk inte tror tillräckligt och inte nog underordnar sig det alltmer tynande "gudsidealet" .

Att ateister saknar något och nästa steg skulle hypotetiskt kunna vara att ateister inte "känner gud" rent emotionellt.
Nej precis, alla fabulerar inte.

Därmed bjuder forskaren helt frivilligt på den mest bristfälliga argumentation som finns, att gud verkligen är en entitet att räkna med och som dugligt udnerlag öht.. .
Hon direkt ropar ut, att gud är en känsla, därmed inte ett subjekt eftersom det visst krävs tillstånd i affekt, för att kognitivt förstå gud. Och det är ju tacksamt.. ;-

Agendan torde förväntat vara : ...bereden väg för Herren eller, nya tidens evangelium.

Därmed är denna slags forskning extremt partisk redan i starten och förutsättningarna - jag kan inte ta sådan här vinklad forskning på allvar ens.

Nä, den här tanten verkar vara en s.k eklektisk apologet, därtill presuppotionalist vilket färgar och fäller av sig på hela forskningen.

Typiskt religionsfilosoger som ska ge sig in i medicin, de har inte i dynamisk neuromedicin att göra, för det första.

Eftersom jag i många trådar hyllar vetenskap och forskning skulle det kännas hycklande att gå emot denna forskning just för jag inte gillar resultatet. Istället tar jag det med ro tiden får utvisa om denna hypotes håller. På ett mer personligt/humoristiskt plan ger denna tråd mig ett ypperligt tillfälle att använda teisternas favorit argument. Nämligen det testiomenella. "Jag är ateist men inte autistisk, alltså är all forskning om detta fel." ;). På en mer allvarlig not så kanske man skall ställa sig frågan om det nu är så att autister i högre grad är ateister är det ett argument för att Gud finns eller inte. Jag skulle vilja hävda att det är ett argument mot Gud om det stämmer.

Det är alltid viktigt att komma ihåg att en korrelation inte säger någonting om orsakssamband, eller kausalitet.

Jaa, rörelsehinder har påvisats hos benamputerade i högre grad än hos befolkningen i övrigt.

Man kan påvisa att människor i vegetativa tillständ och i koma är alla ateister.
Man ställer bara frågan ""Om du tror på Gud säg ja"".

Så det hjälper nog en del om man vet vad man mäter och gör undersökningen på ett relevant sätt...