Svenska ord som betyder tvärtom i Norge vice versa!

Pokker, glemte ju en klassisk: Det er tilbud på samlaget!
http://www.samlaget.no/

Jodå, ti-ur blir uttalet, och saken blir affär i betydelsen mål. Men apropå mål så finns ju lustigheten måle i betydelsen mäta: Du trenger å måle veggene på kvernene för du kan begynne å male!

Några fler fallgropar:

Hyggligt betyder jättetrevligt.

Greit betyder inte great, utan sisådär. Säg det aldrig efter sex...

Anledning betyder möjlighet, den är livsfarlig, om nån säger att hon inte haft anledning att besöka dig så menas det inte vad du tror.

Och det svenska Mmm i olika tonfall som alla vet betyder en massa saker från tvekan och misstro till "ska tänka på det" och "håller helt med" fixar de inte alls. Oftast tror de man menar "Va, jag hörde inte säg det igen" så man får höra samma igen.

En norrman som säger "hae" menar "Va?", och det kan vara "hörde inte riktigt" såväl som "det menar du inte!!!"

betyder "kudde", kuk på norska, eller har jag blivit blåst?

Som sagt, om mer än trivialt lidande uppstår så är det värre än tillbud. De flesta viltolyckor är också mer än tillbud på min skala.
Äldre formen «þiðurr» skulle kunna tyda på tvåstavighet. Danskan anger modernt uttal “tjur” [ˈtjuɐ̯ˀ] men också “tidligere undertiden udtalt i to stavelser”. En svensk tjäder har två vokaler. Ordboken nämner grekiska tetrax 'orre' som en kognat, även den med två stavelser.

En svensk tjur tycks ha latinets taurus som källa. Ett märkligt fall av konvergens är det, tjur gånger två.

Men en affär och ett mål är inte samma sak. En affär på svenska i den betydelsen är något som väcker negativ uppståndelse i media, men som för ingen del behöver leda till rättslig behandling. Hallaffären 1949 ledde till att Wigforss efterträdare som finansminister David Hall tvingades avgå nästan innan han hade börjat, men vad Hall hade gjort sig skyldig var bara omdömeslösheter och lite smålögner, inget som på minsta sätt var åtalbart. Likafullt var det en typisk affär - och en spektakulär sådan, som ledde till att innehavaren av den tredje tyngsta ministerposten i regerigen avgick. För att något ska vara ett mål så måste det ha resulterat i en rättegångsförhandling - Neurosedynmålet, där Hennings Sjöström drev skadeståndstalan mot Astra för de neurosedynskadade barnens räkning, var ett mål och ingen affär - fanns det någon neurosedynaffär, så inträffade den tidigare.

Likafullt skulle, vad jag har förstått både Hallaffären och neurosedynmålet benämnas sak på norska - Hall-saken respektive neurosedyn-saken? Stämmer inte det?

Nu när vi är inne på juridik finns det ju en till rolig falsk vän:

En svensk anka är en norsk and, och en norsk anke är ett svenskt överklagande.

Bra där med hygglig som är en riktig luring! På göteborgska och kanske på de flesta övriga götamål säger man också "Hah?" i betydelsen "va?" (=vad sa du/vad menar du?menar du verkligen detta!?" Inte helt enig om betydelsen av greit, skulle nog säga helt greit och mena helt OK, snarare än sisådär. Men , visst kan det finnas en subtil ironi i detta ibland. Mkt intressant det därmed Mmmm, ska testa på kompisar och kollegor snarast möjligt!

Det tipset missade jag i spånet nyss. Etymologin talade som sagt för vokalmöte.

Men på norska blir det väl «uttalen» som i «han har en utmerket fransk uttale».

Där har vi en annan rätt vanlig skillnad: genus utrum / neutrum.

Går det så illa att du blir åtalad i Norge så blir du "siktad"
Blev du tagen på bar gärning så blev du "tatt på fersken"

Ett elektriskt element kallas "ovn", likaså en bakugn.
Men en spis heter "komfyr", en norsk peis är en braskamin.

Får du juling har du fått stryk
Om nåt har gått sönder, även så litet och obetydligt, använder norrmännen det episka ordet "ødelagd"

Edit, kom på mera;
"motsvarande" heter "tillsvarande" på norska.
"Motsvarande" på norska betyder ung. "i motsats till"

Dyna är inte det man ligger på, utan det man har över sig, alltså täcket.
Kudde heter för övrigt pute, örngott heter putevar och påslakan dynetrekk.
Madrass heter dock detsamma.

Annars fixar man det rätt bra efter några år, orden de använder finns som regel i svenskan eller i gammal svensk. Vi har en hel del låneord från engelska och tyska och det har norrmännen också, fast rätt ofta från det andra språket lustigt nog.

Helt klart är en svensk sak, motsvarande fysisk tingest, inte lika använt på norska i samma betydelse, och nog tror jag att dina båda exempel skulle kallas sak på norska, dvs både rättssak och politisk affär heter sak.

Jo det är jävligt jobbigt att ha reda på om det blir n eller t på slutet (slutten=bra exempel).

Njaej, sa krimmoderatorn. Den svenska och norska rättsprocessen skiljer sig lite åt, och rättsprocedurella ord motsvarar således inte alltid varandra på de båda språken. Ett svenskt åtal följs alltid inom någon vecka av en rättegång, och det går utmärkt att hålla folk häktade utan att ännu behöva åtala dem. En norsk siktelse är ett skriftligt dokument som klargör att en person är misstänkt och för vad, och är för en svensk snarast en hybrid mellan en (i Sverige muntlig) delgivning av misstanke och en preliminär form av stämningsansökan (som är skriftlig, men sätts upp först i samband med åtalet, och ligger till grund för åklagarens sakframställan.) . När en person först blir siktet är han för en svensk normalt inte alls åtalad, utan bara häktad, anhållen eller till och med bara delgiven misstanke i frihet. (Anhållan heter iofs pågripelse på norska, och det som snarast motsvarar häktning vartektsfengsel, men eftersom siktelse krävs för varje utredande frihetsberövande i norsk rätt, står det ofta siktet i de norska tidningarna tidningarna också vid pågripelse eller vartektsfengsel, snarare än att frihetsberövandegraden nämns. (Vilket den måste på svensk botten, eftersom vi inte har något annat som inträder samtidigt med ett anhållande eller en häktning.)

Det vet de flesta svenskar som var med på den tiden då Telia och Telenor misslyckades med att fusionera. Den havererade fusionen avkastade två berömda uttalanden, ett svenskt och ett norskt. Det svenska var den svenske näringsministern Björn Rosengrens Norge är den sista sovjetstaten. Det norska var Telenors VD Tormod Hermansens Vill du ha en juling? (Till en svensk journalist, som ställde obekväma frågor medan Hermansen gick på trottoaren på väg till ett möte.)

Det gör danskarna med. Men mojen måste åtminstone vara helt förstörd och inte gå att laga för att det ska gå att använda ødelagd på danska, och detsamma gäller väl på norska?

En lite subtil sak är att anledning på norska betyder tillfälle på svenska i uttryck som Jeg har ikke fått anledning till... Det svenska anledning blir normalt årsak.

T ex den norska bilterminologin är ju mycket mer engelskpräglad än den svenska - säkerligen till följd av avsaknaden av inhemsk norsk bilindustri.