Har hört det här uttrycket nu i samtal, intervjuer i framför allt
MSM.
Första gången jag lade märke till det var när Tilde i TV4 Morgon
använde det så frekvent att jag började tycka att det var någon
slags försäkran om att vara trygg i det hon sa. Ville hålla med.
Någon slags vilja/önskan över att samtalet ska vara konsensus.
Det är nog nästan tio år sedan...Numera tittar jag inte på MSM
så mycket, men icke desto mindre hör jag det i radion, SR
och även deras poddar...
Är så trött på den här ifyllnaden av en mening i ett samtal.
Är det någon mer som har märkt att många använder det
uttrycket? Verkar som om det är ett undermedvetet sätt
att härma andra i offentliga samtal.
Är det jag som bara retar mig på det här? Vad står det för,
för de individer/journalister som använder det?
när det används i alla samtal om vilket ämne som helst.
Stockholmsfenomen?