Läkarna förstörde ett års tid pga deras skräckpropaganda mot benzo

Man är restriktiv med bensodiazepiner för att de är mycket beroendeframkallande och ofta skapar fler problem än de löser. Samtidigt så finns det en del personer som klarar av att ta dem, och viss problematik där de är att föredra. För dig verkar det ju fungera bra än så länge, jättekul.

Tyvärr så måste läkare vara försiktiga. Man kan inte bara skriva ut det starkaste man har direkt bara för att patienten själv tycker det. För en del fungerar SSRI bra, och för andra inte. Därför måste man prova sig igenom de enklare lösningarna innan man provar bensodiazepiner. En bra läkare känner av ganska snart om patienten är mogen för att "byta upp sig".

Ett tankeexempel:
10 patienter kommer till läkare med ångestproblematik och vill ha benzo.
Samtliga patienter får benzo.
5 av dessa är nöjda med medicineringen och utvecklar ingen beroendeproblematik. 3 av dessa hade hjälpts tillräckligt mycket med SSRI, terapi eller en kombination av dessa. 2 är i din situation och hjälps bäst med benzo.
De övriga 5 patienterna får problem av olika allvarlighetsgrad. 2 eller 3 hamnar, eller är redan i, tungt benzomissbruk och hamnar i en situation som är mångdubbelt värre än den de hade innan. 2 har svårt att hålla sig till den rekommenderade dosen, men hankar sig ändå fram genom att man så fort man tar benzo stänger av ångesten för en stund trots att man egentligen inte gjort ett jota åt ångestproblematiken i sig. Det blir som att sätta ett plåster över ett köttsår som måste sys.

Alternativet är att dessa 10 patienter får en individuell bedömning där man utesluter den enkla, kortsiktiga lösningen som en konstant dos av benzo är tills man har prövat de andra alternativen. I tankexperimentet ovan är det bara 2/10 som bör få benzo. Om man koncentrerar sig på dessa så besparar man resterande 8/10 från den rätt stora risk det är att påbörja en behandling med benzo. Dessutom kan man koncentrera sig på att komma åt grundproblematiken istället för att bara skriva ut ett piller som "funkar" tillfälligt.

Vad tycker du är bäst?

Jag kör med själv medicinering.

Bästa

jag har testat och det är ett rävgift, funkar skitbra ett tag - men inte alls roligt när jag kom på att dom inte kommer att hjälpa.

Var inte en dans på rosor att sluta heller.

Snabba lösningar är inte att eftersträva, inte dom jag testat i alla fall.

Tex z-analoger mot sömnproblem: jag blev så jäkla glad att få sova (6 timmar i sträck), sen kom toleransen och helt plötsligt så fungarade dom inte alls, körde dom några dagar och utan några.

Sov lika mycket eller lite med eller utan.

Ökade dosen och så fick jag sova igen, men den effekten hade ju försvunnit i alla fall så jag slutade med dom.

z-analoger och benzo är lika illa för mig. Tyvärr så finns det inga snabba lösningar.

Benzo är jättebra... i början. Det tyckte jag själv innan jag vart beroende av stesolid och sobril, att sluta med benzo när man väl sitter i ett beroende är ett rent helvete. Har personligen aldrig mått så dåligt både psykiskt och fysiskt som när jag slutade. Extrem ångest, muskelryckningar, mardrömmar, svettningar, hjärtklappning, panikkänslor, insomningssvårigheter, djup depression, förstoppning omväxlat med diarré.

Så det handlar inte om att jävlas med patienterna, jag önskar att jag kunde ta någon sobril då och då för man mår jävligt bra men vill aldrig riskera beroendet igen och att behöva gå igenom benzoabstinens. Beroendet förstör ens liv tillsist, och inte bara det slutligen så får du abstinenssymptom mellan doserna och toleransabstinens då man befinner sig i konstant abstinens även om man tar samma dos.

Av alla olika läkare jag har haft så är det bara EN som har skrivit ut benso till mig, det var Sobril och det är väl typ den mildaste benson som finns? Jag förstår ju att läkarna vet vad dom säger och har sett resultatet av folk som får benso utskrivet, men jag saknar samtidigt den gamla goda tiden då man kunde få Xanor utskrivet genom att bara nämna ordet ångest.

Tycker ändå att läkare ska skriva ut 2mg tabletter Stesolid till de som har ångest, inga jävla antihistaminer. Så länge man har ganska låga doser och har så det räcker en månad så ser jag de inte som något problem alls.

Amen till det sistnämnda. Jag bad min psykiatriker om att få någonting som är ångestdämpande på riktigt för att Lergiganen inte funkar + har läskiga bieffekter... och sa t.om att jag kunde tänka mig att få en sån liten dos som 10 tabletter bara att ta vid behov, hade varit en trygghetsgrej.
Så istället fick jag Zyprexa. Antipsykosmedicin som antagligen kommer att skapa fler problem än vad dom hjälper mot om jag tar dom. Känns som ett slag i ansiktet faktiskt, att få mediciner jag vet att jag inte vågar ta för att "plötsligt oförklarat dödsfall" står med i biverkningarna... jag har hälsoångest, så vet inte varför hon ens tror att det är en bra idé att skriva ut sånt åt mig?