"Heller" eller "Hellre"?

Är från västsverige och inte jag heller har hört någon som använt heller/hellre på detta sätt. Det låter som ett typiskt ungdomsmisstag med språket, i stil med de/dem/dom.

Det är som konstaterat två helt skilda ord som betyder två olika saker, och jag är förvånad över att det skapar konfundering.

Inget jag nånsin sagt & har heller aldrig hört nån annan smålänning uttrycka sig så dumt. Måste va blekingarna, dom är rätt förtappade

Stämmer att det förekommer friskt bland skåningar då de har svårt med att greppa vissa delar av svenskan.

Aldrig hört talas om detta, låter riktigt dumt att säga det.

Två helt olika ord. Men för att vara tydlig så heter det iheller.

Ex:
"Sitt inte där och möga."
"Det gör jag inte iheller!"

Jag har bott i Skåne, Halland och Göteborg.
När man befinner inåt Skåne eller upp mot Göingetrakten hör man ibland felaktig användning av hellre /heller lite oftare än i Malmö.
Även i Halland/ handlar det oftast om inlandet som man ibland använder orden fel.
I Göteborg får jag dessvärre säga att det kan dyka upp lite varstans.

Normalt sett är det inga akademiker som talar så här.
Det är vanligare att man byter in "heller" mot "hellre"
än det omvända bytet men båda finns dessvärre.

Att detta skulle vara en dialektal företeelse känns fel att säga.
Snarare är det en lokaldialektal eller lokalsociolektisk företeelse.
Det är klart vanligare bland män att uttrycka sig så här

Exempel på fel:
Då äter jag heller det än det andra.
Då åker jag heller iväg på en resa i sommar.

Nej det handlar nog isf om en speciellt efterbliven grupp. De kallas Jönköpingsbor, fy faaan mer efterblivna människor får man leta efter. Inte att förväxlas med kommuner utanför jönköping som ändå tillhör länet. Men det är liksom som att när man åker innanför stadsgränsen så är det som att åka in i ett mentalsjukhus.

Och till detta med att prata på fel sätt..... usch jag ryser bara jag tänker på det. Det finns folk som säger tex: -Inte jag också. Istället för det korrekta inte jag heller. Fyy faan.

Visst är det väl lång ifrån ett klockrent exempel på ett rent dialektalt drag, men å andra sidan finns det väl väldigt få sådana med den definitionen.

Jag skulle fortfarande kalla "rullebör" dialektalt även om mindre än 1 % av skånska akademiker använder det.

En annan aspekt på hellre/heller är kanske barnspråk? Jag inbillar mig att det är väldigt vanligt att svenska barn upp till ~7-8 års ålder genomgående kör med "hellre" i båda betydelserna? Vilket visar att det är ganska missvisande att säga att det är "två helt olika ord".

Bor i Skåne och har då aldrig hört någon yttrats såhär. Det har väl med umgänge att göra, umgås man med slödder så kan man väl inte förvänta sig bättre.

Detta fenomenet hör man ju varenda gång man är i Malmö med Cyk(e)len på Triang(e)len...retfullt som f*n o man undrar hur man själv pratar som skåning egent(e)ligen

Säger inte att du har fel, men vet du att detta inte är dialektala kvarlevor? Det är ju sedan tidigare i tråden fastslaget att orden har samma ursprung och att heller tidigare använts i båda betydelser även av aristokratin.

På en aktuell tråd diskuteras »falska vänner« i situationen norska – svenska. Då är förstås svenska och norska adjektiven rolig givna som exempel.

Vad har detta med heller / hellre att göra? Jo, negerade uttryck och sammansatta uttryck är ofta mer konservativa än de olika delarna. Den större rörligheten i enskilda ord är å andra sidan inte förvånande.

Det negerade uttrycket »inte heller« kan sägas svara mot orolig (o-rolig). Det allmänt graderande »heller« som blev »hellre« har en liknande rörlighet som »rolig«. Formen »hellre« ’mera gärna’ och betydelsen »rolig« ’skojig’ tog över.

Vi har för övrigt ett antal uttryck där bara den negerade formen kvarstår, eftersom den som sagt är mindre rörlig: ofantlig, ohemul, oomkullrunkelig. Formen o-negerat »heller« går samma väg som adjektivet »hemul«.

Jfr http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show...192.html#HEMUL

Jfr http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show...3.html#OHÄLLIG — ännu dialektalt, medan HÄLLIG bara finns kvar i tyskan „heldig”.