2013-01-22, 10:37
#1
Jag vet inte om denna diskussion passar bäst här, men eftersom den rör diskussionen mellan ateister och religiösa så tyckte jag den passade bäst här.
Jag såg en föreläsning med Sam Harris nyligen, där han tog upp en sak jag tyckte var smart. Mycket av problematiken som ateister lever med beror på att vi själva kallar oss ateister. Detta gör att fokuset, och därmed till viss del skuldbördan hamnar på oss ateister, snarare än på de som faktiskt kommer med påståenden - de religiösa. Det gör också att demonisering blir möjligt på ett helt annat sätt, vilket är mest tydligt i USA. Ateism är ju de facto inte en åsikt utan en brist på en åsikt. Bara för att man är ateist så är man inte för vetenskap, för rationalism eller något alls.
Harris jämför med om under 1900-talet kallat de som inte var rasister för icke-rasister, det hade legitimerat rasisterna och gett bilden av att det var två grupper som kämpade mot varandra. Det som faktiskt skedde var att man fokuserade på rasismen snarare än på anti-rasismen. Eftersom fokuset hamnade på rasismen så var det den som förlorade.
Enligt Harris är lösningen att sluta kalla oss ateister, sluta se oss som en grupp öht. Ska man öht prata om vad man är så är det bättre att säga att man är för rationellt tänkande, för den vetenskapliga metoden eller för kritiskt tänkande. Notera att ytterst få religiösa skulle exkludera sig själva från dessa grupper - de vill gärna se sig som rationella. När man väl fått de religiösa att kalla sig rationella så försvinner tabut mot att kritisera religion, de har ju själva gått med på att kritik är bra!
Jag tror en sån här förändring skulle kunna bli en game-changer. Idag är ateism lite som att spela ett oändigt spel på easy. Det är aldrig svårt, men man vinner heller aldrig.
Jag såg en föreläsning med Sam Harris nyligen, där han tog upp en sak jag tyckte var smart. Mycket av problematiken som ateister lever med beror på att vi själva kallar oss ateister. Detta gör att fokuset, och därmed till viss del skuldbördan hamnar på oss ateister, snarare än på de som faktiskt kommer med påståenden - de religiösa. Det gör också att demonisering blir möjligt på ett helt annat sätt, vilket är mest tydligt i USA. Ateism är ju de facto inte en åsikt utan en brist på en åsikt. Bara för att man är ateist så är man inte för vetenskap, för rationalism eller något alls.
Harris jämför med om under 1900-talet kallat de som inte var rasister för icke-rasister, det hade legitimerat rasisterna och gett bilden av att det var två grupper som kämpade mot varandra. Det som faktiskt skedde var att man fokuserade på rasismen snarare än på anti-rasismen. Eftersom fokuset hamnade på rasismen så var det den som förlorade.
Enligt Harris är lösningen att sluta kalla oss ateister, sluta se oss som en grupp öht. Ska man öht prata om vad man är så är det bättre att säga att man är för rationellt tänkande, för den vetenskapliga metoden eller för kritiskt tänkande. Notera att ytterst få religiösa skulle exkludera sig själva från dessa grupper - de vill gärna se sig som rationella. När man väl fått de religiösa att kalla sig rationella så försvinner tabut mot att kritisera religion, de har ju själva gått med på att kritik är bra!
Jag tror en sån här förändring skulle kunna bli en game-changer. Idag är ateism lite som att spela ett oändigt spel på easy. Det är aldrig svårt, men man vinner heller aldrig.