Ni som lever på socialbidrag. Skäms ni inte?

Bryr sig människor verkligen om att jobba för att bidra? Dom jobbar för att dom måste försörja sig själv. Det handlar om överlevnad. Sedan är systemet byggt så att det bildas en vi-mot-dom mentalitet som att det är fel på folk som inte jobbar. Jag är själv arbetslös men lever på min familjs pengar. Inte på socialbidrag (sak samma). Men jag hjälper till dom så mycket som möjligt.

Om man ska komma någonstans i livet gäller det att vara proactiv (alltså göra handlingar så att man tar sig någonstans) istället för reactive (reagerar på situationer som kommer på en).

Det är så jävla sjukt att folk har förakt för arbetslösa när det sen gäller arbete måste man konkurrera mot andra får att få ett. Jag har blivit erbjuden korta arbeten tidigare som jag inte tvekat att tacka ja för och folk har sagt positiva saker om mig då tydligen.

Arbeten borde skapas och bli erbjudna folk som behöver hjälp med det men nej istället ska det vara konkurrans som gäller där dom dåligaste blir kallade lata, parasiter och är föraktade (som även jag kallas när jag inte har något arbete).

Till sist handlar det inte alls om att bidra till samhället utan om att bli en i gruppen utan att bli föraktad när man är arbetslös.

Sjukt samhälle.

Bravo! Bravo!! Äntligen en som verkar insett lögnerna som politkerna försöker sprida om att det endast är genom att slava för en arbetsgivare för överlevnadsbidrag ("lön") som man "bidrar till samhället". Jag själv bidrar tex genom att odla och sälja cannabis och andra droger till behövande. Och jag läser väldigt mycket och blir mer och mer bildad. Bildning! Där har vi något som bidrar

(Mitt svar på trådens fråga: Nej jag skäms inte. )

Tramstråd. Hjärntvättad av regeringen så det slår.

Dilemmat kvarstår i Sverige, det är hård konkurrens om jobben på Mcdonalds, Ica Maxi och dylikt. Handels- och restaurangbranschen är inga skitjobb. Alla icke högskoleutbildade vill ha dem jobben.

Och likväl så uppmanar regeringen att man ska läsa till civilingenjör om man vill ha jobb i Sverige.
Jag tänker inte läsa till civilingenjör för att jag måste, jag kommer att läsa för att jag har hittat något område som passar mig och som faktiskt verkar nyttigt och intressant.
Min vetgirighet för matte och fysik har växt enormt den senaste tiden.

Jag tycker att det är en väldigt tråkig attityd många har. Givetvis är var och en berättigad att tycka vad denna vill, men bristen på förståelse är slående. jag är en av dom som har tvingats att leva på försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag. jag har en gymnasial utbildning som barnskötare, och några års studier på universitetet som inte är meriterande idag. Att hitta ett jobb var för mig ett rent helvete.

konstanta turer på AF, där man kontrolleras vid varje ögonblick; Inkompetenta och dryga handläggare på AF; En försäkringskassa som tar så lång tid som möjligt på sig att göra inte ett skit; Ett socialkontor där dom, trots att dom har varit oerhört hjälpsamma, måste följa regler och den personliga förnedringen att behöva be om hjälp att försörja sig trots att man söker allt man kan söka. Det var inte förrän min handläggare på S.K berättade att jag kan plugga på min fritid (distans) samtidigt som jag kan få försörjningsstöd som jag fick en andra gymnasial utbildning och har jobbat lite i över ett år som vikarie.

Det finns lata jävlar som hellre lever på försörjningsstöd, och det ska vara skottpengar på dom jävlarna. Däremot ska inte dom som genuint är socialt och ekonomiskt utslagna behöva ta skit. Tänk på att det är du som nästa gång kan stå på kontoret med mössan i hand och be om att få leva en månad till, där du säljer varje uns av värdighet du trodde att du hade.

Man hamnar där man förtjänar.

Har man inget arbete är det för att man inte pluggat/inte visat framfötterna/gjort sig förtjänt av det, alternativt för att man har krav långt över vad man kan kräva och därav inte tar sådana jobb som erbjuds alternativt har man något handicap som gör att man inte kan ta vilka jobb som helst.

Att en frisk svenne går runt och klagar över att de inte får jobb kan de bara skylla på sig själva.

Jag tror inte att arbetstidsförkortning löser problemet. Om du har söta Sara som står i klädaffären och har jobbat där i affären, säljer bra, gör ett bra jobb etc så kommer bara arbetsgivaren vilja att hon jobbar mer när arbetsgivaren ska täcka upp för övrig tid. Med andra ord, istället för att anställa nån ny så ringer man helt enkelt Sara som går in och tar det också, med bibehållen lön för 30tim i veckan plus alla annan ersättning för övertiden. Det skapar ännu större klyftor.

SD är Sveriges tredje största parti, säger det dig ingenting? Alliansen kommer inte sitta kvar vid makten 2014.

Känns som en förlegad syn på just "socfall" som spökar här. Det är alla medborgares rättighet att leva ett dugligt liv och om man är timanställd, arbetssökande eller i väntan på besked om t.ex. ersättning ifrån a-kassan är det en rättighet - inget specialfall" - att få ut en viss lägsta summa i månaden, ett levnadsminimum. Det är inget exklusivt till misfits - det är en rättighet alla har och som många idag i och med hög arbetslöshet tar del av.

Varför skulle man skämmas? Hellre ta emot ersättning för att leva godkänt under sådana perioder än att som vuxen bo hemma hos mamma, att inte ha några pengar att röra sig med osv. Sådana som gör det borde skämmas mer.

Jovars, det säger mig väldigt mycket. Dock säger det fortfarande inte att SD kommer att styra Sverige


Det tror inte jag heller de gör. Betyder inte att SD kommer styra.

Det är inget fel på att leva på socialbidrag och i dagens Sverige får man inte bara sitta hemma och leva på socialbidrag

Är 40+ och har hittills inte behövt förlita mig på socialbidrag.

Med tanke på hur Sverige medvetet förstörs av landsförrädare gör svenskar på socialbidrag helt rätt och jag gör fel. Den skatt jag betalar in går ju mångt och mycket ut på att fördärva med massinvandring eller att göda vänsterfolk på TV, tidningsredaktioner eller på myndigheter. att kunna ge fan i att göda detta är helt rätt. Man kan se den som den lilla mannens chans att slå krokben på det nya Sverige och varför inte?

Med min uppväxt och arbetsmarknaden i åtanke - inte ett dugg.