Rom innan renässansen

Är denna period helt svart? Fattade folk verkligen ingenting? Gick dom runt bland Rom´s ruiner och förstod inte alls vad det var lämningar ifrån?

Det känns bara så konstigt när dom har haft bevisen mitt framför ögonen att dom inte visste ett skit om antika Romarriket mer än att dom typ korsfäste jesus och antikagrekland med för den delen hur kunde dom undgå lämningarna där. Nån som vet mer om denna tid? Vad trodde dom t.e.x Colusseum var för nått?

Har ni läst nått om detta någonstans länka gärna.

Du frågar om en mycket lång tidsperiod och ett brett socialt spektrum. De fattigaste av de fattiga (och nu pratar vi om folk som sålde sina barn som slavar, inte folk som gick på FAS 3) hade ingen aning om Colosseum vare sig under romarriket eller senare, och skulle skövlat det för en dags mat.

De mer bildade av romarna kände till ganska mycket av sin historia, men de var vid det här laget ett erövrat folk. Dessutom hade Italien förötts av östromarnas försök att återerövra Italien från goterna under 500-talet - befolkningen hade minskat med sisådär 2/3.

Läskunnigheten föll som en sten när romarriket upplöstes. Bortsett från den kristna kyrkan var det mycket få som behöll förmågan att läsa de omfattande arkiven. Sedan tillkom utan tvivel att den kejserliga administrationen stegvis evakuerande allt värdefullt till Konstantinopel - Rom var en evakueringsort, befolkat av de som inte sågs som värdefulla nog att transporteras österut.

Dina frågor är alldess för omfattade för att ge ett bra svar på.

Vanligt folks kunskapsnivå skulle på ett sätt kunna jämföras med svensson. Hur mycket vet egentligen Svensson om Svensk historia? antagligen lite, från skolan. Säg nu att svensson inte gått i skolan..

Det jag menar med detta exempel är att folk i gemen antagligen hade ett hum om vad rom hade varit, men kunskapen de hade kom från muntliga källor, då skolsystemet romarna hade snabbt kollapsade efter roms fall. Denna kunskap om roms forna storhet hade inte italienarna glömt och den överlevde med den romerska statskyrkan dvs den katolska.

Som sagt, du får nog definiera "folk" i sammanhanget, men om du avser den bildade klassen så kände de naturligtvis till Roms glansdagar som kejserlig huvudstad. Ännu 300 år efter att den siste västromerske kejsaren (i Ravenna) hade avsatts styrde Rom till och från av den östromerske kejsaren i Konstantinopel - Rom var alltså under en stor del av tidigmedeltiden fortfarande en del av ett alltjämt levande romerskt rike.
Efter hand gled dock Rom ur Konstantinopels kontroll och blev centrum för påvemakten, som i sin tur försökte återupprätta det västliga kejsardömet år 800. I takt med att påvens och kyrkans makt växte organiserades dock invånarna i den nya romerska kommunen, som år 1143 återupprättade den romerska senaten och den romerska republiken, vilket mer än något annat pekar på en kontinuitet från det antika Rom.

Det er de som mener at vi har for mange hundreår i vår tidsregning, og det er de som mener at det meste vi har av klassisk litteratur er forfalskninger fra renessansen.

Jeg skal ikke si at jeg stoler på disse kritikerne, men de har noen gode poenger som ikke blir addressert av historikere. Et av problemene det ikke snakkes om er hva som kalles imitatio, dvs, at man hadde et ideal om å forbedre tekster på samme måte som du kan forbedre et objekt. F.eks kan du legge et nytt tak, skifte dører og vinduer, skifte panel, osv, og det ville fremdeles være samme huset. Tanker om at det orginale var viktig kom ikke før på 1700 tallet.

Så for 2000 år var dette et ideal, men det tas ALDRI opp som et problem at klassiske tekster kan være endret i løpet av disse 2000 årene på grunn av dette idealet.

http://en.wikipedia.org/wiki/Dionysian_imitatio

Et annet problem er klassiske filologer som retter på språk og faktaopplysninger før bøkene utgis, slik at alle spor av feil som kan skille forfalskninger fra ekte bøker forsvinner. Dette har blitt begynt å bli rettet på, ved at manusskripter nå sakte begynner å bli utgitt som tekten står, men det tar lang tid.

Dette kan være et greit utgangspunkt for kronologikritikere:

http://www.revisedhistory.org/classical.htm

Husker jeg riktig mener de f.eks. dette er samme person.

Plato
http://en.wikipedia.org/wiki/Plato

Plotinus
http://en.wikipedia.org/wiki/Plotinus

Pletho
http://en.wikipedia.org/wiki/Gemistus_Pletho

Jeg kan ikke si meg enig med noen av dagens kronologikritikere, men jeg har veldig respekt for denne svensken som bestemte seg for å se etter selv:

http://www.cybis.se/forfun/dendro/

Hvis du bare skal lese en link, anbefaler jeg denne svensken, da hva han bedriver ekte vitenskap i mine øyne, noe resten for det meste ikke gjør.


Personlig har jeg gitt opp å lese både kronologikritikere og klassisk historie, og stoler egentlig kun på hva som har skjedd etter boktrykkerkunsten kom.

Jeg kommer heller ikke til å forsvare kronologikritikerne, da jeg kun poster dette fordi andre kan finne det interessant.

Får tacka för era svar.

Insåg att mina frågor berörde en väldigt lång tidsperiod.
Får be om ursäkt för det och skall precisera dom lite bättre nästa gång.

Intressant läsning dock.

nej givetvis inte, folk har bott där hela tiden och man kommunicerade, man var inte idioter, man hade bad, kloaksystem, bevattning, infrastruktur, dom korsfäste inte Jesus, jag ser inga tecken på att man inte fattade något i Grekland heller även om jag skulle hävda att båda samhällena har stagnerat sedan sina glansdagar, orsakerna är många

Ursäkta bumpen, men jag måste bara flika in att just denna viktiga infrastruktur förstördes av plundrande armeer och bidrog till att staden gick från 1 miljon invånare till bara 50 000 eller till och med 35 000

"Its population declined from more than a million in 210 AD to 500,000 in 273 to 35,000 during the Early Middle Ages, reducing the sprawling city to groups of inhabited buildings interspersed among large areas of ruins, vegetation, vineyards and market gardens."

"The continual war around Rome in the 530s and 540s left it in a state of total disrepair — near-abandoned and desolate with much of its lower-lying parts turned into unhealthy marshes as the drainage systems were neglected and the Tiber's embankments fell into disrepair in the course of the latter half of the 6th century. Here, malaria developed. The aqueducts were never repaired, leading to a shrinking population of less than 50,000 concentrated near the Tiber and around the Campus Martius, abandoning those districts without water supply."

från Wikipedia