Citat:
Ursprungligen postat av
SibirienKalle
Det fetade har jag också funderat över och jag får ingen klar uppfattning; är det så att hon inte trivs eller är det hennes normala tillstånd att vara litet stel, formell och återhållsam? Oavsett vilket så är hon inte precis typen som eldar massorna och skapa entusiasm.
Håller med dig om avgångsfrågan:. Skulle hon tvingas avgå kommer man kanske att maskera det som att det är hennes eget val,mav den ena eller andra anledningen.
Men tycker du verkligen att DÖ är att ha trumf på hand? OK att hon inte behöver bedriva oppositionspolitik. Men å andra sidan verkar ju DÖ vara något av en kvarnsten som får (m) och AKB att se ut som att dom vikt ner sig, och väljarna försvinner i drivor till SD.
Ja, opinionsmässigt är DÖ givetvis en katastrof för de flesta (möjligtvis alla) partier i sexklövern (M, FP, KD, C, MP, S). Men det räcker dessvärre att denna sexklövern får 51% i teorin (kanske 65% i praktiken) så kan dom fortsätta med att regera efter 2018, och det vet dom om, se t.ex.
Rosikos inlägg ovan - SD behöver inte ens utmanas.
Vad jag menar är att DÖ gynnar AKB personligen då hon av många av sina väljare inte förväntas att föra någon oppositionspolitik; hon kan glida med tyst som hon gör nu. Många ur Det Sovande Folket tycker nog att DÖ är något fint mot ”rasismen/nazismen/facismen/etc”.
I praktiken spelar det ingen som helst roll vilken fraktion av DÖ som styr, även om Flashbackshögern spelar övertoner om detta. Några miljarder hit och dit om skolan och äldrevården diskuteras medans asylindustrin slukar 100-tals miljarder och där finns inget budgettak. Enda skillnaden är att De Rödgröna inte har en lika aggressiv öppen svenskfientlighet som Allahiansen hade – en psykologisk skillnad. Svetsarn har i och med DÖ bundit sig till att föra en lika vansinnig bidragsmassinvandringspolitik som Allahiansen förde, ett trendbrott för Sossarna. Till syvende och sist ingicks DÖ av sex enfrågepartier.