Myndigheters hantering av personuppgifter

Kan en myndighet som kräver in ett medlemsregister från en politisk organisation lämna ut detta komplett med personuppgifter (personnummer, adress och telefon) för offentligt beskådande?

Myndigheten hanterar ansökningar till statligt stöd.

Vilka uppgifter får myndigheten lämna ut? Till vem?

Tilläggas kan att TS fråga grundar sig på att myndigheten ifråga har mottagit en begäran om utlämnande enligt 2 kap. TF. Det intressanta är alltså eventuella tillämpliga regler i OSL, inte regler för hur myndigheten får publicera uppgifter på eget bevåg.

Det är vi väl överens om TS?

Officiellt får få myndigheter lämna ut uppgifter utan samtycke från (dig) enbart få in information, inte dela med sig.
Inofficiellt till vem som än kan kräva det/har förfogande att kolla upp en viss person från diverse/vissa "fall"

Officiellt får vissa myndigheter samarbeta tillsammans och dela individens uppgifter, Inofficiellt så delas det friskt mellan t.ex AMS <> Socialen <> Polisen etc.

Ja, det är vi överrens om.

Frågan är väl om uppgifterna är sekretessbelagda eller inte. Jag antar att du i tråden syftar på Ungdomsstyrelsens beslut att dela med sig av SDUs medlemsregister, så jag spinner på det:

På deras hemsida kan man läsa:
och

Det är alltså upp till dem själva att besluta om informationen ska vara sekretessbelagd eller inte, om jag har förstått det rätt. Antagligen ansåg de inte att spridningen av denna information innebar någon risk för personlig skada. Jag skulle tro att de ev. har tagit bort personnummer och annan väldigt kännetecknande information. Att vissa sedan har väldigt unika namn tror jag inte de lagt samma vikt vid.

De har redan lidit skada. Jag blir mer och mer konfunderad över Ungdomsstyrelsens agerande. De hade inte svarat på frågor från Kasselstrand heller, vilket kan ha fått allvarliga konsekvenser för beviljandet av bidrag till SDU. Där skyller US på att Kasselstrand inte var angiven som kontaktperson.

Kasselstrand ansågs alltså inte värdig att få information trots att han var ordförande för SDU. Sedan lämnar US ut känslig information om medlemmar till en helt okänd person varefter dessa uppgifter spridits på nätet.

Vad är detta?

Utlämnandet av uppgifter är en del av den s.k. offentlighetsprincipen. I den ingår bl.a. att myndigheten inte får efterforska identiteten på den som begär ut uppgifterna annat än om det krävs för en sekretessprövning. Att personen är okänd är alltså helt enligt gällande regelverk, förutsatt att det inte finns någon sekretessbestämmelse som omfattar de aktuella uppgifterna. Det TS vill veta är huruvida det finns någon sådan bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen.

Vad gäller Kasselstrands frågor så antar jag, grundat på det du skriver, att han försökt utöva partsinsyn under behandlingen av ärendet. Det är en helt annan sak än att begära ut handlingar en tryckfrihetsförordningen, och kräver rimligen att man kan identifieras såsom varandes part. Det är väl lite märkligt att han som ordförande inte skulle representera en part, men det är som sagt en annan fråga än den i tråden.

Vad är det för något. Partiinsyn?

Blir lätt förvirring i frågor som rör utelämnande av handlingar från myndigheter, eftersom en del saker är lätta att blanda ihop.

Om någon begär ut en handling från en myndighet så är första frågan alltid om handlingen är allmän. En handling är allmän om den är upprättad hos eller inkommen till myndigheten. Alla handlingar är dock inte allmänna. Mest typiska exemplet är en pågående utredning av något slag och allt material till den där beslut ännu inte är fattat. En sådan utredning är inte upprättad och därmed kan man som journalist eller intresserad allmänhet inte begära att få ut den.

OM handlingen är allmän är nästa fråga om den är offentlig. Huvudregeln är väl som alla vet att handlingar hos olika myndigheter är offentliga, men det finns en lång rad undantag. Dessa anges i Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400). Typiska exempel som de flesta känner till är patientjournaler, soc.akter och material hos SÄPO som det kan innebära ett hot mot rikets säkerhet om det lämnats ut. Men det finns mycket mer. Det finns också olika nivåer av sekretess. I vissa fall kan handlingar lämnas ut om det bedöms kunna ske utan att någon enskild lider skada. I andra fall är sekretessen absolut; du kan t ex aldrig under några omständigheter få ut uppgifter från Skattemyndigheten om varifrån någon har fått sina inkomster under ett taxeringsår.

Sen finns också partsinsyn som Brandbomb skriver om. Rent generellt har du alltid rätt att få del av uppgifter som finns om dig själv i en patientjournal, en ansökan om bygglov eller vad som helst, även om handlingen annars är sekretessbelagd för alla andra.

Myndigheter får helt riktigt inte eftersöka vem som begär ut information som är allmän handling och offentlig. Begär man däremot ut något med grunden att man är part i ett ärende så måste man givetvis kunna styrka det på något vis. Precis som Brandbomb skriver alltså.

För att kunna ge ett säkert svar på den här speciella frågan måste man först utreda exakt vad som skett, vad handlingen innehåller och om något i handlingen ev. maskats bort (t ex pnr). Sen måste man studera ovannämnd lag för att se vilka speciella bestämmelser som ev. kan gälla för just den här myndigheten och just den här typen av ärenden. I vissa fall kan det också inträffa att man "ärver" sekretess från en annan myndighet om man som en del av utredningen får in handlingar i ärendet från den.